Hårt polariserat medielandskap när USA går till val

Tisdag den 3 november går USA till val. Det saknas inte högkvalitativ politisk journalistik att ta del av. Utbudet är enormt och mycket håller ”otroligt hög nivå”, konstaterar Ginna Lindberg, utrikeschef och USA-kommentator på SR Ekot:

– Den största utmaningen är att läget är så polariserat, och det gäller även mediekonsumtionen. Informationsintaget ser helt olika ut bland olika väljargrupper. Amerikanerna lever i allt högre utsträckning i olika mediala bubblor, där polariseringen förstärks. Det gapet har bara ökat.

En särskild svårighet, menar hon, är att även faktauppgifter i det här polariserade landskapet ses som partiska. Washington Post satsar till exempel stora resurser på att i detalj faktagranska Trumps uttalanden.

– Men många Trump-anhängare misstror tidningen så mycket, att de inte accepterar slutsatserna. Då tappar den faktagranskande journalistiken sin kraft.

Christian Christensen, professor i journalistik vid Stockholms universitet och amerikansk medborgare, menar att det är en utmaning för journalistiken i USA att förmå faktagranska så mycket som behövs med en president som Trump.

– Granskningarna kräver mycket tid. Det blir en svår balans under tiden fram till valet, att både bevaka kampanjerna och granska, säger han.

En annan stor fråga är hur medierna uttrycker sig om Trump och benämner det som händer fram till valet – som presidentens ovilja att lova ett ordnat maktskifte.

– 2016 tog man inte Trump på allvar, man såg det som teater. Jag tror att det är annorlunda nu, säger Christian Christensen.

Frågan om vilken information genomsnittsamerikanen tar del av inför valet går knappt att besvara; polariseringen genomsyrar även mediekonsumtionen.

– Bland republikanska väljare är Fox News dominerande. Demokratiska väljare följer i högre grad MSNBC eller CNN. Forskning visar att misstron mot traditionella medier är särskilt hög, och växande, bland väljare som definierar sig som republikaner, säger Ginna Lindberg.

Christian Christensen pekar på att nyhetskonsumtionen i USA är mycket lägre än i Sverige och att få tar del av ”elitmedier” som New York Times och Washington Post.

– Merparten av medborgarna tar inte del av dem, utan deras mediekonsumtion handlar om lokala tv-nyheter och kabelkanalerna.
Dagstidningsdöden i USA har fortsatt sedan 2016.
    
– Det är ett stort problem. Städer lika stora som Sverige, som LA, har en eller två tidningar som ska bevaka hela staden. När lokala nyheter försvinner eller försvagas, försvagas hela det demokratiska systemet.

Tar de sociala medieplattformarna större ansvar inför höstens val än 2016?
– Facebook, som är viktigast, har varit väldigt långsamma med att agera mot desinformation, men har en väldigt viktig roll att spela. Mediebolag är beroende av Facebook, men det är också en plats där man hittar desinformation. Inför förra valet delade medborgarna fler falska nyheter än äkta, säger Christian Christensen.

Ginna Lindberg pekar dock på att både Facebook och Twitter skärpt sina regler inför valet. Twitter har varningsmarkerat flera inlägg från Trump, bland annat för att ha glorifierat våld, för falska påståenden, och för att ha spridit manipulerade filmklipp.

President Trumps verbala attacker mot journalister har pågått i över fyra år. Konsekvenserna är flera. Uttalandena banar väg för andras attacker och bidrar till ett debattklimat där hat och hot mot journalister blir allt vanligare, menar Ginna Lindberg.

– En annan effekt är att det skapar engagemang på hans valmöten. Trump har systematiskt kritiserat och pekat ut journalister ända sen valkampanjen 2016, och det leder ofta till jubel och applåder på hans valmöten. Som journalist på Trumps möten blir man en del av rekvisitan, vare sig man vill det eller inte. Hans verbala attacker mot journalister skapar en ”vi mot dom”-känsla som kan entusiasmera de egna leden. Det är en tydlig strategi att konsekvent utmåla medier som folkets fiende.

Framför allt bidrar angreppen till att underminera förtroendet för journalistiken i stort, vilket i sin tur undergräver demokratin.

– Förtroendet har aldrig varit högt, man måste komma ihåg att de här attackerna är en förlängning av en lång historia där medierna i USA uppfattats som vänster. NYT uppfattas som vänstervriden fast det är en oberoende liberal tidning, säger Christian Christensen.

Han pekar på att Trumps utgångspunkt är att skapa en total misstro för medier, för att i det landskapet nå ut med sina egna budskap om verkligheten.

Mediebevakningen av valet äger rum efter en sommar och tidig höst med en mängd polisattacker mot både amerikanska och utländska journalister som bevakat Black Lives Matter-demonstrationerna. Pressfrihetsinitiativet U.S. Press Freedom Tracker har hittills verifierat fler än 800 angrepp på journalister utsända för att rapportera om protesterna. Siffran omfattar både fysiskt våld, gripanden, utfrågningar och beslagtagen utrustning.

Christian Christensen menar att fysiska angrepp på journalister är något nytt och starkt oroande för landet.

– När vi i USA diskuterar problem i andra länder, pekar vi ofta på attacker på medier som ickedemokratiskt beteende. Det är också väldigt allvarligt när en president, som Trump nu gör, skämtar om fysiska attacker på journalister. Det leder till minskat förtroende för journalistiken, och legitimerar våld mot journalister. Som medborgare är jag otroligt oroad, säger Christian Christensen.

***

1. Vad ser du fram emot under valspurten?
2. Hur förbereder du dig?

Karin Eriksson, tillfällig korrespondent över valet, Dagens Nyheter:
1. – Jag ser fram emot att följa väljarna ute i det här väldiga landet fram till valdagen. I skrivande stund kretsar det mesta kring Trumps sjukdom, och ingen vet hur de sista veckorna av valrörelsen kommer att gestalta sig. Det finns många frågor om hur coronautbrottet i Vita huset påverkar väljarna – och vem som vinner kampen om dagordningen fram till valdagen.
2. – Som alla andra läser jag massor av artiklar och några böcker och pratar med alla som jag kommer åt, för att förstå vart USA är på väg. Och så håller jag stenkoll på stegräknaren så jag inte är ett vrak på valdagen – för den blir inte slutpunkten.

Fouad Youcefi, utrikesreporter, Sveriges Television:
1. – Jag ser allra mest fram emot valnatten och att följa rösträkningen därefter nu när poströsterna kommer att spela en betydligt viktigare roll än i vanliga fall. Många undrar exempelvis om Trump kommer att få så stort stöd att han leder under valnatten, och om han då kommer utropa sig som segrare innan poströsterna räknas? Och så ser jag fram emot att få pusta ut efteråt.
2. – Jag läser på om konstitutionen och vad som händer juridiskt om och när valresultatet ifrågasätts. Och så försöker jag prata med så många amerikaner som bara är möjligt.

Malin Ekman, USA-korrespondent, Svenska Dagbladet:
1. – Jag har just kommit hem från en reportageresa i Minnesota och planen är ett par till. Det ser jag fram emot mest, att vara ute på fältet. Det kommer bli en intensiv sista månad inför valdagen, och just nu pekar utvecklingen på en lika intensiv period efter den.
2. – Lika viktigt som att följa med i den dagliga rapporteringen tycker jag är att försöka lyfta blicken, zooma ut lite och ställa sig frågan: Vad är det egentligen som händer? Hur förändras landet? Det gör jag mitt bästa för att identifiera och skildra.

Fernando Arias, USA-korrespondent, Sveriges Radio:
1. – Jag ser fram emot att gestalta och rapportera om ett val med enormt höga insatser och extremt starka politiska viljor. Efter snart fyra år som korrespondent och resor och intervjuer med människor i de flesta delstater, har jag så otroligt mycket jag vill berätta om. Under val-spurten kommer jag förhoppningsvis få chansen att göra det under dessa, mina sista, månader i USA.
2. – Valet är på många sätt redan igång, så förberedelserna är mest logistiska: boka intervjupersoner, bestämma sändningsplatser och boka resor. Sedan gör jag en hel del matlådor till min flickvän som ofta är ensam med vår lilla bebis när jag reser.

 

Valets viktigaste datum:
22 oktober: Tredje debatten mellan Biden och Trump ska äga rum, i Nashville, Tennessee.
3 november: Presidentvalet.
20 januari 2021: Presidenten svärs in.