Gå direkt till textinnehållet

”Har hatet mot journalister normaliserats?”

Hur upplever journalister hot och hat i sociala medier och hur medvetna är de om mekanismerna bakom? Det är några frågor som Henrik Örnebring (bilden) och Mikael Karlsson vid Karlstads universitet ska ta sig an i ett nytt forskningsprogram.

Det fyraåriga forskningsprogrammet ”Känslan av nyheter: affekt, engagemang och gemenskap i det digitala medielandskapet” leds av medie- och kommunikationsvetenskapsprofessorerna Henrik Örnebring och Mikael Karlsson.

Forskningsidén är sprungen ur tidigare forskning om informationsvägar i det digitala medielandskapet, då forskarna tittat på hur människor får nyheter och samhällsinformation och om de reflekterar över varifrån nyheterna kommer.

– Journalisterna är en del av samma digitala ekosystem. När vi har studerat det och bland annat intervjuat journalister har det vuxit fram en bild av att de känslomässiga aspekterna är en viktig dimension. Journalister har alltid vetat att känslor är viktiga för att bli läst. Men nu samspelar det med de stora plattformarna som är designade för att man ska agera i affekt, eftersom det är genom publikreaktionerna som de tjänar sina pengar, säger Henrik Örnebring.

Vad ska ni göra konkret?
– En av de saker som vi är intresserade av är att jobba runt hot och trakasserier mot journalister, i nära samverkan med journalister. Enkätundersökningar från Göteborgs universitet har visat hur utbrett problemet med hat och hot är att så många som en av tio journalister någon gång utövat självcensur. Vi vill gå mer på djupet, i en kvalitativ studie. Hur känner man, har hatet normaliserats? Och hur mycket vet journalister om hur de här plattformarna fungerar? Hur mycket vet man om hur grupper organiserar sig för att få de känslomässiga reaktionerna att verka större än de är i koordinerade attacker?

– Det finns ju avancerad mjukvara för automatisk innehållsanalys idag. Kan det användas för att se om hatkampanjer är koordinerade? Det skulle vi vilja undersöka.

Programmet finansieras med nästan 15 miljoner kronor av Anderstiftelsen, som tidigare också finansierat forskningsprogrammet ”Om pressen försvinner” vid Karlstads universitet. Familjen Ander är också den stora lokala medieägaren, med ägandet av NWT-koncernen.

Hur fria är ni i förhållande till familjen Ander? Går det att problematisera att den stora lokala mediekoncernen finansierar forskning om journalistik?
– Väldigt konkret så fick vi ett mejl om att anslaget hade beviljats, sedan kvitterar vi bara ut pengarna. Stiftelsen är otroligt hands off, mer än de statliga forskningsråden är. Snarare att det så att de är en stor aktör som vi är intresserade av att samarbeta med. Det händer att vi presenterar pågående forskning för anställda i koncernen, men det är inget krav för att få pengar.

Journalistikforskare och mediebranshen har ofta en likartad uppfattning om vilka problemen i branschen är, framhåller Henrik Örnebring också.

– Vi är heller inte helt okritiska mot journalistiken generellt när vi publicerar.

Fler avsnitt
Fler videos