”Det är inte bara mörker i mediebranschen”

I går kom nyheten att HD/Sydsvenskan ökar sina läsarintäkter med runt tio miljoner kronor 2018 och nyanställer journalister.

Det sistnämnda är helt sant; på HD/Sydsvenskan har man just utökat med två reportrar, en på sporten och en för att bevaka kranskommuner. Det förstnämnda är en sanning med modifikation; tappet av papperstidningsprenumeranter innebär ett större intäktsbortfall än ökningen av digitalprenumeranter ger – men det kompenseras genom prishöjning på papperstidningen. Det är prishöjningen som ger lejonparten av intäktsökningen, men ett antal miljoner kommer också från de nya digitala prenumeranterna, som nu är uppe i 34 000 på HD/Sydsvenskan två år efter starten.

– En utökning med två reportertjänster kanske inte låter mycket men för oss är det stort. Vi har klarat ett par år helt utan besparingar och kan nu satsa litegrann inför 2019, säger HDs chefredaktör Jonas Kanje.

Annons

– Det har varit otroligt viktigt för oss att vi har fått två ganska bra år nu, inte minst för känslan att det faktiskt går. Det är inte bara mörker i mediebranschen. Vi lever, och vi kan göra riktigt bra journalistik, och behöver inte spara hela tiden.

Är stålbadet avklarat nu?
– Nja. Fusionen som vi genomgick med Sydsvenskan för några år sedan var ett riktigt stålbad, men jag tror att den långa stora utmaningen, den är inte över för oss. Vi måste fortsätta att klara av att växla den här prenumerantstocken. Vi kommer att fortsätta att se ett tapp i papper och behöver vara otroligt duktiga och aktiva på att skaffa oss digitala prenumeranter. Det är mycket arbete kvar. Vi kan inte slå oss till ro.

Närmar ni er en balanspunkt där intäktsökningen börjar kompensera tappet?
– Ja, vi har sett den här utvecklingen sedan 2017. Det har gett oss lite tid att visa att vi klarar att göra traditionell bra lokaljournalistik. Vi har resurserna att göra det, och får vi göra det i lugn och ro ett tag så kommer det en betalning för det i andra änden. Det handlar om att göra det vanliga grovjobbet på ett bra sätt.

Är det satsningen på kvalitetsjournalistik som ger konverteringarna?
– Ja ja, utan tvekan. Det som ger oss nya prenumeranter är traditionell bra lokaljournalistik – bra bevakning av lokala lag och riktigt bra granskningar av företeelser runt omkring oss. Jag tycker att det här är en bekräftelse på den goda journalistikens styrka, med det tillägget att den måste kläs i en ny dräkt för att den ska landa i de digitala miljöerna. Vi har också fått sortera bort en hel del.

Som vad?
– Vi har blivit mer noggranna med vad vi gör. Vi har på totalen mindre resurser nu jämfört med för ett par år sedan, och då måste vi förstå vad vi ska satsa på. Det är svårt att vara kategorisk och säga att det är just en typ av artiklar som vi ska inte göra. Men det kan vara till exempel traditionella förhands. Vi pratar en hel del om att berättande krim får jättebra läsning, men de små krimnotiserna kanske trots allt kostar mer att producera än vad de ger tillbaka.

Men oj, det där är ju en ganska stor förändring mot hur det lät i dagspressen för ett par år sedan. Blåljus var väldigt viktigt då…
– Jag ska inte vara för kategorisk, men vi har gjort baklängesläxan och tittat på vad som varit minst läst – och då hittar man förhands på lokala evenemang och rätt så mycket krimnotiser på mindre grejor, som inbrott. Däremot större krim är det mycket läsning på.