De kämpar för kollegorna som blev kvar

Den mångårige journalisten och publicisten Abdullah Bozkurt kom till Sverige kort efter kuppförsöket i Turkiet sommaren 2016. Han hann iväg i sista stund. Som tidigare journalist på den största tidningen Zaman, ägd av president Erdogans ärkefiende Gülenrörelsen, var han hett villebråd. Levent Kenez kom i samma veva. Tillsammans med andra turkiska
exiljournalister grundade de organisationen The Stockholm Center for Freedom (SCF), som verkar för pressfrihet och mänskliga rättigheter i Turkiet.

– SCF bildades av nödvändighet. Vi insåg att så många kollegor var kvar i Turkiet, frihetsberövade, och bestämde oss för att börja publicera deras namn och redovisa vilka bevis – eller brist på bevis – regeringen har mot dem. Vi känner ett ansvar att fortsätta göra det, säger Abdullah Bozkurt.

I skrivande stund finns 175 fängslade kollegor på listan.

Annons

– Vi vill ge hela bilden, visa vad de gjort som journalister, men också att de är mammor, makar, människor, säger Levent Kenez.

De tror att det gör skillnad för de fängslade att få veta att kollegor i ett fritt land verkar för deras sak, att de inte är glömda. Någon konkret effekt i form av nedlagda åtal eller frigivanden har arbetet hittills inte gett.

– Vi ser på det här som en långsiktig kamp. Men vi får genomslag – både New York Times och Washington Post har använt våra siffror, säger Abdullah Bozkurt.

Sedan 2016 har den turkiska regimens angrepp på yttrandefriheten nått nya, absurda nivåer. Enligt en rapport har 63 041 personer åtalats för förolämpning av presidenten. 9 554 har dömts, varav 63 journalister.

Abdullah Bozkurt menar att EU skulle kunna använda riktade sanktioner mot utvalda nyckelpersoner kring Erdogan och de som straffar journalister.

– Det skulle ge effekt. Men EU har inte sett någon anledning att sätta hårt mot hårt. EU värnar sina starka handels- och affärsintressen, och migrantavtalet, ett annat av Erdogans trumfkort.