Budskapet som säljer Gör om dig

1 oktober, 1998

Sex, bantning och plastikoperationer säljer. I den allt hårdare konkurrensen pumpar medierna ut ett budskap som går ut på att kvinnor inte duger som de är. Många tonåringar plastikopererar sig. Vilket ansvar har journalisterna för detta?

Sex, bantning och plastikoperationer säljer. I den allt hårdare konkurrensen pumpar medierna ut ett budskap som går ut på att kvinnor inte duger som de är. Många tonåringar plastikopererar sig. Vilket ansvar har journalisterna för detta?

Numera går det att göra karriär med hjälp av journalister och ett par plastikopererade bröst. Ett exempel är 20-åriga svenskan Hannah Graaf som lät operera in silikon i brösten.

”Jag tyckte att brösten var för små, fast de egentligen redan var stora. Jag kämpade som ett djur för att få ihop 22 000 kronor”, säger hon till Vecko-Revyn.

Efter operationen vek Hannah Graaf ut sig och sedan dess har journalisterna flockats kring henne. Nu är hon på väg mot en sångkarriär tillsammans med sin äldre syster, även hon silikonopererad.

– Den senaste månaden har vi haft en enorm ökning av brev från 14-15-åriga tjejer som vill skaffa sig lika stora bröst som systrarna Graaf. De undrar vad det kostar, om det är åldersgräns för operationer och liknande, uppger Charlotta Gustafsson, chefredaktör för tjejtidningen Frida.

Helt klart har mediefixeringen vid perfekta kroppsideal satt sina spår. En vanlig uppskattning är att antalet skönhetsoperationer fördubblats sedan 1993.

Och i en färsk undersökning svarar 35 procent av ungdomarna mellan 16 och 29 år att de kan tänka sig att göra en plastikoperation.

För några år sen berättade Damernas Värld hur kvinnors sexliv och självförtroende kan bli bättre genom till exempel fettsugning av bulligt venusberg.

”Även dina ´onämnbara´ kroppsdelar kan få sig ett lyft!” utropade tidningen.

Också Vecko-Revyn har skrivit om intimkirurgi och problemet att en del kvinnor tycker att deras blygdläppar är för stora vilket kan skava eller ge komplex.

”Och många tjejer vet fortfarande inte att detta är en relativt enkel sak att åtgärda”, upplyste Vecko-Revyn.

En läkare uttalade sig i artikeln: ”De minimala lapparna man kallar bikini lämnar ju inte mycket kvar till fantasin.”

– Klart att folk påverkas om medierna hela tiden pumpar ut idealbilder för hur man ska se ut, anser Jan Jernbeck, kirurg på Akademikliniken, den enhet i landet som gör flest ingrepp.

– För några år sedan skrevs det mycket om vadförstoringar. Plötsligt ringde många och ville göra sådana operationer.

Enligt Jan Jernbeck är det dock mycket ovanligt med ytterligheter, exempelvis att storbystade unga flickor vill skaffa sig ännu större bröst.

Men att mediernas och journalisternas syn på frågan förändrats, tycker till exempel Maria Edström, medlem i det mediekritiska nätverket Allt är möjligt.

– För fem år sedan ifrågasatte journalisterna om det var vettigt att operera sig eller inte. I dag handlar artiklarna om var det är billigast, hur man gör och så vidare.

Men det är inte bara skönhetsoperationerna som följer i spåren av tjejtidningarnas skriverier. Bantningsknep har länge varit ett säljande grepp i branschen. Och nu kryper hetsen allt längre ner i åldrarna; enligt en studie har 22 procent av sjuåringarna försökt banta. Bland flickor mellan 10 och 16 år har 60 procent bantat.

Lisbeth Hammar på Riksförbundet anorexi bulemi tycker att delar av journalistkåren har skuld i hetsbantningen. Flera gånger har hon vädjat till redaktioner att upphöra med de mest extrema bantningstipsen.

Hon tar fram en några år gammal artikel ur Frida där tonårstjejer uppmanas att äta sig till en snyggare kropp genom hård diet.

– Den diet de satt upp ger runt 1 200 kalorier per dag, helt livsfarligt. Som godis föreslår Frida dietoreller, något man ger diabetiker.

När Lisbeth Hammar såg artikeln ringde hon upp Fridas redaktion.

– De blev skitförbannade och tyckte att jag inte skulle lägga mig i.

19-åriga Katrin, som inte vill ha sitt efternamn i tidningen, är på väg att göra sig fri från anorexi. För inte så länge sedan vägde hon 36 kilo.

– När jag hade bantat ett tag hittade jag ett tips i Vecko-Revyn där det stod att man ska stå upp istället för att sitta.

– Jag följde rådet. Det var jobbigt att sitta i skolan för då tänkte jag bara på hur mycket jag missade i förbränning. På helgerna stod jag upp hela min vakna tid utom kanske nån timme per dag.

Katrin vill inte skylla sina problem på tjejtidningarnas smala ideal.

– Men samtidigt är det svårt när man ung och osäker att hela tiden läsa att man måste göra om sin kropp.

Anja Hirdman, doktorand på JMK, håller på med en specialgranskning av Vecko-Revyn.

– Tidningen utgår från att läsaren har en problematisk syn på sig själv och ska sen hjälpa till. Det är ”Du och din mage”, ”Du och dina bröst” osv. Den här perversa fokuseringen på kvinnokroppen infördes i Vecko-Revyn i mitten av 1980-talet.

Tendensen har sedan förstärkts av kvällspressen som säljer hårt på bantning, opererade kändisar etc. En sökning i Aftonbladets arkiv ger mer än 150 träffar på systrarna Graaf.

När man pratar med journalister som ligger bakom de kritiserade tidningarna visar det sig att ingen egentligen tycker om den här utvecklingen.

– Det enorma utbudet av medier gör att man måste synas, därför har många tidningar blivit så sex- och utseendefixerade, säger Helene Arkhem, redaktionschef på Vecko-Revyn.

Tidningen når 418 000 läsare. På sin hemsida konstaterar Vecko-Revyn att ingen annan tidning betyder så mycket för unga människors livsstil. Målgruppen är mycket påverkbar och journalisterna har med andra ord ett enormt ansvar.

– Jag tycker att vi tar vårt ansvar, säger Helene Arkhem. Vi har till exempel aldrig bantningsrecept eller bilder på folk som röker.

Skrev vi: ”Bli smal på två veckor med äppelmetoden” kunde vi troligen sälja hur många lösnummer som helst, men vi avstår.

Men hon tror också att många unga tjejer av i dag mår dåligt.

– Men det är inte Vecko-Revyns fel. Vi är en av få som försökt att göra något åt det, till exempel genom tävlingar för mulliga modeller. Gör vi en bilaga om kroppar är budskapet: var stolt över din kropp. Vi försöker ge läsarna bättre självförtroende.

Helene Arkhem menar att vissa kritiker inte har läst Vecko-Revyn ordentligt.

– Vi har jobbat hårt för att få bort material som vi kritiserats för.

Efter att ha bläddrat igenom ett halvårs utgåva av Vecko-Revyn kan jag konstatera att det inte finns några rent hetsande artiklar om bantning och att artiklar om fettsugning av venusberg hör till undantagen.

Men budskapet är dubbelt. På en sida kan det stå: ”Släng vågen!” På nästa sida får läsarna veta hur de ska få samma smala kropp som Fröken Sverige. Tjejer ska göras om med smink och träning.

– Det kanske kan uppfattas som att man inte duger, men vi ser det som ett servicematerial, ”Det här är tips och råd, så här kan du göra själv om du känner för det”, framhåller Helene Arkhem.

Skulle du säga nej till en artikel om plastikkirurgi?

– Jag skulle vara otroligt försiktig. Jag kanske kunde ta in den men ha med en kritisk röst. Å andra sidan måste alla få göra vad de vill med sina kroppar.

Även Charlotta Gustafsson på Frida beklagar utvecklingen.

– Det som intresserar våra läsare är tyvärr präglat av kändisar, mode och skönhet. Vi har inte många sekunder på oss att fånga tjejernas uppmärksamhet när de står i kiosken och då krävs det slagkraftiga, säljande grejer på omslaget. Det är en krass värld.

Charlotta Gustafsson säger att hon försöker kämpa emot den hårdnande kommersialiseringen.

– Jag har infört mulliga modeller, mer artiklar om miljöhot, om vanliga tjejers levnadsöden etc. Jag skulle gärna ha ännu mer men vi kan inte sälja tidningar på det.

– Ibland avstår jag från säljande artiklar för att kunna sova gott, jag har till exempel sagt nej till omslag med systrarna Graaf, det är en alltför obehaglig lansering.

20-åriga Linna Johansson har fått nog av de ideal som förmedlas i tjej- och kvinnotidningar. Hon ger för egna slantar ut Bleck, en tidning som delar ut rejäla smockor till bland annat Vecko-Revyn.

– Medierna lyfter fram tjejer som systrarna Graaf och ger dem kändisstatus, säger hon. Först publicerar grabbtidningen Slitz nakenbilder på silikonopererade modeller. Sen har Vecko-Revyn precis samma tjejer på omslaget. Såna tjejer tycker Vecko-Revyn att jag ska identifiera mig med. Vecko-Revyn är inget annat än steg två av Slitz.

När Linnea Johansson själv gick i gymnasiet för ett par år sedan sparade fem av klassens 15 tjejer till plastikoperationer.

Sex är ett annat grepp som hårdexploaterats de senaste åren. Frida, som har 100 000 läsare under 15 år, kritiseras ofta för att sälja avancerad sex till småtjejer.

Här är några rubriker ur en artikel om sexuella fantasier:

Jannike, 18: ”Jag fantiserar om sex med en tjej”, Cilla, 19: ”Jag blir piskad och slagen i drömmen”, Jenny, 17: ”Min styvbror smeker mig”, Tove, 20: ”Jag onanerar vilt inför publik”, Eva, 21: ”Jag fantiserar om sex med min kompis pappa”.

Trycket på unga tjejer att ställa upp på sex är hårt. Darling, som vill vara ett alternativ till de vanliga tjejtidningarna, har propagerat mot analsex för att stoppa sexhetsen.

– Bakgrunden var att vi hade fått 50-100 brev från unga tjejer, en del av dem oskulder, som undrade om de verkligen borde ställa upp på analsex, berättar Darlings chefredaktör Marie Birde.

Det var för ett tiotal år sedan som medierna började hårdlansera kroppsfixeringen, med inriktning på kvinnor. Stina Cederholm på Expressen har skrivit ett par artikelserier om sex- och kroppshets mot unga tjejer. Hon menar att förändringen är markant.

– Under min research läste jag en artikelserie om kvinnokroppen som Maria-Pia Boëthius hade skrivit för Expressen på 1970-talet. Jag slogs av att kvinnorna på bilderna då var så naturliga, så ostylade.

– Trots att vi har blivit världens mest jämställda land har de kommersiella krafterna vuxit sig så otroligt starka och kvinnor framställs numera på ett helt annat sätt.

Den journalist i Sverige som bär störst ansvar för den här utvecklingen är troligen Amelia Adamo. I början av 1980-talet lockade hon mängder av kvinnliga köpare till Aftonbladet med stora satsningar på kropp och utseende. Hon har varit chefredaktör på Vecko-Revyn, och basar nu för tidningen Amelia.

– Upplagan är en jävla press. Kraven på lönsamhet har ökat och allt fler tidningar slåss om uppmärksamheten. Ställde vi oss utanför kroppsvågen skulle det få negativa effekter på upplagan.

Tidningen Amelia har gjort specialnummer om plastikoperationer, något som troligen varit otänkbart för tio år sedan. Hur kan en sådan udda företeelse växa sig så stark?

– Låt oss säga att kvällstidningarna först skriver om rika som opererar sig. Vi kanske gör en kort artikel om det. Sen blir vi nerringda av kvinnor som frågar var de kan operera sig och vi har då väckt de plastikbjörnar som sover. Det bästa vi kan göra då är att säga: ”tänk på det här”, ”det gör ont”, etc.

– Som kommersiell tidning är det svårt att avstå från att skriva om kvinnofrågor som andra tar upp, även om vi skulle vilja. Det är ett ekorrhjul, vi är med och föder ett intresse som redan finns och sedan förstärker vi det. Detta är de kommersiella mediernas gissel.

Samtidigt understryker Amelia Adamo att det inte alls är säkert att folk påverkas särskilt mycket av det som står i tidningen.

– Många läser om plastikoperationer men de allra flesta opererar sig aldrig. Många läser om bantning men är ständigt överviktiga.

Amelia Adamo, som själv plastikopererat sig, har en kluven inställning till det hon håller på med.

– Det är klart att jag känner att jag har ett stort ansvar för att mina tidningar blivit så kroppsfixerade. Det är en samvetsfråga och med tiden har det blivit allt svårare.

– Ibland känner jag: kan vi inte strunta i det där med kroppen. Jag skulle kunna avstå, men då tävlar jag inte längre i den här divisionen.

Vad skulle din drömtidning innehålla?

– Mycket av det jag gör i dag skulle jag ha kvar, men jag skulle minska utseendefixeringen. Det skulle vara mindre av ”så blir du av med putmagen” och andra problem som kvinnor kanske inte ens tänkt på tidigare.

Helene Arkhem på Vecko-Revyn pratar smått längtansfullt om ett omslag hon sett av Vecko-Revyn från 1959.

– Det var bara en bild på en julkorg och texten God Jul. Det vore underbart att få göra nåt så enkelt.

Kommentarer

Det finns 0 kommentarer på sidan.


Kommentera
Kommentarer på Journalisten är till för yrkesdebatt och är förhandsmodererade. Det innebär att de inte kommer att publiceras direkt. Kommentarer som innehåller hat, hot eller personpåhopp kommer inte att publiceras. Journalistens ansvariga utgivare ansvarar även för kommentarsfältet.

Årets groda 2021

Alla gör fel ibland. Men en del fel är roligare än andra. Nu kan du rösta på vilken som var 2021 års roligaste groda. Sista dag för att rösta är den 14 februari. Rösta här.

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet




Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies