Bonniers headhunters driver upp lönerna på Svenskan

Styrelsen i journalistklubben på Svenska Dagbladet samlas för lunchmöte i mötesrummet Stockholm. Några har med egna matlådor, några har köpt sallad. Ungefär hälften dyker upp den här onsdagen.

Precis som i de flesta andra klubbstyrelser runt om i landet handlar en stor del av lönearbetet på SvD-klubben om två frågor: lönespridning och könsdiskriminering. Klubben är inte motståndare till stor lönespridning eller att stjärnreportrar får höga löner; det brukar leda till löneglidning – det vill säga löneökningar utöver vad kollektivavtalet stadgar. Men på SvDs redaktion tjänar den högst avlönade medlemmen dubbelt så mycket som den sämst avlönade. Det kan skilja många tusenlappar mellan personer med likadana arbetsuppgifter.

Svenska Dagbladet har dessutom under lång tid haft en relativt stor löneskillnad mellan män och kvinnor, även om den har minskat de senaste åren. De manliga klubbmedlemmarna tjänar i dag nästan 2 300 kronor mer i månaden än de kvinnliga medlemmarna.

Annons

En förklaring är att männen har jobbat längre. Snittåldern bland de manliga journalisterna är 49 år, och bland de kvinnliga journalisterna 44 år. Det finns också fler manliga trotjänare; i snitt har männen arbetat i nästan 17 år på Svenska Dagbladet, medan det är 13 år i snitt för kvinnorna.

I lönekartläggningarna har arbetsgivaren förklarat att det inte förekommer några strukturella fel, men journalistklubben ställer sig skeptisk.

– Vi håller ögonen på det och arbetar för att minska gapet. Vi tror att det finns problem som borde gå att göra mer åt, säger Thomas Berglund, ordförande i journalistklubben.

– Min uppfattning är att kvinnor generellt är sämre på att förhandla när de blir anställda. De accepterar arbetsgivarens slutbud för snabbt. Man måste vara ganska hård. Och kommer man in för lågt använder arbetsgivaren pengar ur lönepotten för att korrigera sitt eget misstag under flera år framöver. Så ska det inte gå till. Arbetsgivaren hävdar också oftare marknadsmässiga skäl för att ge höga löner till män, än till kvinnor. Marknaden förefaller vara osunt könsfixerad.

Precis som på de flesta redaktioner är löneförhandlingarna på Svenska Dagbladet aldrig i närheten av klara vid lönerevisionsdatumet den 1 april. I oktober brukar protokollet kunna skrivas under och medlemmarna får de retroaktiva löneökningarna för ett halvår bakåt.

Och precis som på de flesta redaktioner har Svenska Dagbladet sin egen lokala praxis. Exempel: För två år sedan fick avdelningscheferna komma in en och en till förhandlingsdelegationen och berätta hur de resonerat kring sina medarbetare och svara på frågor, och först efter det presenterade redaktionsledningens förhandlare sitt förslag till nya löner.

– Det tycker jag är ett ganska bra system. Vi använde inte det förra året, men jag hoppas att det återkommer, säger Thomas Berglund.

En liten del av potten fördelas inte i arbetsgivarens första förslag, utan sparas för synpunkter från klubben.

– Vi råder inte över de pengarna, men vi kan föreslå hur de ska fördelas, säger Thomas Berglund.

– Även om vårt löneläge ser ganska bra ut, så händer det i stort sett aldrig att vi får pengar utanför potten i förhandlingen. Om vi vill att någon medlem ska få mer pengar än i förslaget, så svarar motparten, att ja, men vem ska vi ta pengarna från? Vi kan inte sitta och förhandla ner någons lön, men då finns den här sparade delen av potten som ska fördelas. Det har varit en befrielse att få det på plats.

Trots oviljan att ge pengar utanför potten blir det varje år löneglidning på redaktionen, utanför den ordinarie lönerevisionen. En del beror på att medlemmar får lönehöjningar i samband med att de tillträder nya tjänster eller får ut­ökat ansvar, men det mesta uppstår i samband med rekryteringsförsök från konkurrerande medier.

Tidningarnas satsningar på betalväggar och läsarintäkter har inneburit att det blivit allt viktigare att ha skickliga skribenter och granskande journalister som kan producera premiuminnehåll som lockar prenumeranter.

– Om det kommer en konkurrent och vill rekrytera en kan man få upp sin lön rejält. Våra reportrar är väldigt attraktiva, så det kan bli en budstrid. Arbetsgivaren skjuter till pengar för att förmå dem att stanna kvar.

Vilka är det som headhuntar era journalister?
– Dagens Industri, Dagens Nyheter och framför allt Expressen – de har varit väldigt aggressiva på senare tid.

Så det är Bonnier som driver upp era löner?
– Ja, så är det.

FAKTA

SÅ HÖG ÄR LÄGSTALÖNEN ENLIGT KOLLEKTIVAVTALET:
För medarbetare med akademisk examen i journalistik eller annan akademisk examen om minst tre års heltidsstudier gäller en lägsta lön för för 2019 om 26 175 kronor.
För övriga medarbetare gäller en lägsta lön för 2019 om 23 800 kronor.