Berättelsen om det stora nyhetskriget

9 april, 2001

Landsortstidningarna gjorde revolt mot, som de såg det, självgoda och storstadsfixerade TT. Nyhetskriget kostade FLTs tidningar 65 – 70 miljoner kronor. Men det var det värt, tycker chefredaktören för en av de tidningar som fått betala.

Landsortstidningarna gjorde revolt mot, som de såg det, självgoda och storstadsfixerade TT. Nyhetskriget kostade FLTs tidningar 65 – 70 miljoner kronor. Men det var det värt, tycker chefredaktören för en av de tidningar som fått betala.

I sju decennier var TT allsmäktigt. Där var de självgoda, ofelbara och snorkiga mot alla som kom från den så kallade landsorten. Samt dyra.

Det tyckte de redaktörer och direktörer på stora landsortstidningar vars kassakistor länge matat TT med pengar och vars redaktioner lika länge hade försett TT med de inrikesnyheter som kablades ut av den nationella nyhetsbyrån.

Det där, tänkte direktörerna och redaktörerna, kan vi göra lika bra själva.

Därför tillsatte FLTs styrelse 1994 en utredning om att utveckla den egna nyhetsverksamheten och bli en fullvärdig nyhetsbyrå. Sen var kriget i gång.

Stigbjörn Bergensten på Nerikes Allehanda kom med förslaget och var drivande i kampen mot TT.

– Problemet var i första hand TTs attityd till landsorten. På den tiden var jag budgetansvarig på Nerikes Allehanda. TT höjde sitt arvode år för år. Det var ingen förhandling utan ett diktat, säger han.

Det den nationella nyhetsbyrån inte förstod, eller inte brydde sig om, var att de små tidningarna från landet var stora, starka och dominerande på sina utgivningsorter.

Att dessa tidningskungar, genom ett enda telefonsamtal från TT förvandlades till kusiner från landet, innebar en betydande kulturkrock.

– Det kändes som om de inte tog oss på allvar. Vi var leverantörer av pengar och material. Det var det hela, säger Stigbjörn Bergensten.

Att många dessutom var delägare i TT märktes inte i kontakterna.

Det var annorlunda med Förenade landsortstidningar, FLT. FLT var och är dels en organisation för borgerliga tidningsföretag, dels bolaget FLT Media. I organisationen diskuterades gemensamma frågor som relationerna med TT.

I bolaget samarbetade företagen kring annonser. Där fanns också en redaktion på 25 personer som försåg tidningarna med feature och viss nyhetsbevakning.

TT behövdes för helheten

Abonnenterna behövde TT för helheten. Komplementbyrån FLT levererade specialjobb på dagens stora nyheter.

Medan FLT var uppskattat växte missnöjet med TT. FLT hade markerat att byrån ville konkurrera på nyheter och i september 1994 sa TT upp abonnemanget för FLTs nyhetsredaktion till den första januari 1995. Därmed skulle uppstickaren förlora pressmeddelanden och TTs viktiga dagbok vilket var ryggraden i varje seriös redaktions nyhetsflöde.

Vid FLTs styrelsemöte i september föreslog Stigbjörn Bergensten att man skulle satsa på en egen nyhetsservice och bli ett fullvärdigt alternativ till TT.

Bakom ambitionerna låg också en irritation över att TT-nyheterna var en dag gamla när de hamnade hos läsarna. Byrån anpassade sig för mycket till etermedierna. De egna nyheter som tidningarna tvingades leverera till TT gjordes om till radioformat och valsade runt i TV4 och radio långt innan de egna läsarna kunde se dem i tryck. En byrå med bara tidningsföretag som ägare och kunder skulle hantera sina nyheter annorlunda.

En utredning med mediekonsulten Sören Björklund, FLTs chefredaktör Christer Fälldin och chefredaktörer på fem FLT-tidningar, arbetade under vintern fram ett förslag om en fullservicebyrå.

Styrelsen ställde sig bakom förslaget. Nästan ett år senare i augusti 1995 fick medlemsföretagen ta ställning till att bygga ut Nyhetsbyrån FLT till en ”riktig” byrå vid ett ägarmöte i Tällberg i Dalarna.

Svaret blev både ja och nej!

Ägarmötet sa ja. När det blev känt uppstod ett ramaskri bland tidningar som ville annorlunda. Då gjordes en enkät som visade att en tredjedel av ägartidningarna ville ha en sådan byrå, en tredjedel ville det inte och en tredjedel visste inte.

Då sa FLT nej. Man beslöt att inte fullfölja Sören Björklunds utredning utan i stället gå halva vägen och skapa en skräddarsydd nyhetsbyrå.

Hösten 1995 var alltså FLT tillbaka där det började med ett viktigt undantag. Nyhetsredaktionen hade inte längre tillgång till TTs nyhetsservice.

Strukturen med en organisation som hade ett 70-tal medlemmar visade sig tungfotad för snabba affärsbeslut.

Avisa fick försprång på färdiga sidor

Under tiden hade en betydligt mer snabbfotad lillasyster, A-pressens gamla redaktionstjänst Avisa, nu TT Spektra, jobbat vidare med sitt.

Redan 1993 hade Avisa levererat en helt tryckfärdig TV-bilaga till sina kunder, mestadels före detta A-presstidningar plus några borgerliga som kommit i kläm av att större FLT-tidningar hade delvis samma spridningsområde.

Så kunde man hantera servicematerial. Satsningen på färdiga sidor fortsatte med börs, tips, trav och TV-tablåer och det var ingen stor sak publicistiskt.

Fast 1995 var det dags att gå ännu ett steg längre. I stället för att en telegramredaktör på varje tidning satt och gjorde en inrikessida och en utrikessida av TTs telegram, producerades sidorna på Avisas redaktion i Stockholm. Sen mejlades de till tidningarna som färdiga Quark-dokument.

Avisa hade lyckats anpassa layouten till respektive tidnings typsnitt och sidformat och använde storleken på grad och kägel som dragspel.

Publicistiska invändningar om ökad likriktning vägde lätt mot de ekonomiska fördelar som syndikeringen gav.

– Vi hade inga rika tidningar som kunder. Tvärtom. De behövde pressa sina kostnader och önskade sig mer och mer färdigt material från oss, minns Avisas chefredaktör Göran Westin.

Den allmänna ekonomiska krisen drabbade inte bara de socialdemokratiska tidningarna.

Krav på utökad service av FLT

På FLT var allt som vanligt sedan chefredaktör Christer Fälldin fått bakläxa på den Björklundska utredningen. Ilskan mot TT var fortfarande stor.

– Vi gjorde så gott vi kunde men det var samma missnöje och samma frågor, minns Christer Fälldin.

En allt vanligare fråga gällde de färdiga in- och utrikessidor som Avisa levererade till sina kunder. Kunde FLT också ge den servicen?

I november 1996, drygt ett år efter Avisas premiär, gjordes ett veckolångt försök för fyra provtidningar. I januari 1997 utvärderas det med redaktionsrådet och de fyra tidningarna. För att gå runt krävdes att tio tidningar nappade. I februari beslöts att göra ett projekt på fyra månader. Den första juni körde det igång. Utan ett enda TT-telegram.

– När vi blev av med TT i januari 1995 spreds en domedagsstämning på redaktionen. Hur klara sig utan TT? Det går inte! Men det visade sig att det visst gick. Vi fick vara mer aktiva själva och det genererade väldigt mycket inspiration i nyhetsarbetet att inte bara bli matad med material. Det var ett väldigt bra sätt att jobba som styrde upp hela nyhetsarbetet, säger Christer Fälldin.

I september beslöts att projektet skulle förlängas till årsskiftet. Två år efter att den Björklundska utredningen fick tummen ner, var FLT där ändå. Verksamheten var i nivå med utredningens förslag. Bemanningen och kostnaderna var det inte. Men FLT hade tio kunder och nu fanns tid att sälja in satsningen ytterligare och permanenta den från årsskiftet.

– Vi hade aldrig klubbat beslutet att växa till en sådan nivå. Ändå var vi där, säger Christer Fälldin.

Den 1 januari 1998 lämnade 13 tidningar TT. Den första att bestämma sig var Östersunds-Posten.

– Vi befann oss i ett konkurrensläge och behövde satsa allt på att frigöra mer och mer resurser för den lokala nyhetsjournalistiken. Då kunde vi inte ligga och betala för två nyhetsbyråer. Vi valde efter vilken attityd TT respektive FLT hade till oss och då var det lätt att välja FLT, minns ÖPs chefredaktör Bosse Svensson.

De viktiga sportresultaten

Strömhoppet var en milstolpe i nyhetskriget mellan TT och FLT och inget som någon räknat med i förväg. Inte ens på FLT.

– Jag blev inte riktigt medveten om det här förrän i november, säger Christer Fälldin.

Det var bara ett problem kvar. FLT hade allt som TT hade. Allt utom sportresultaten.

När en funktionär i division II ringde ett nummer i Örebro och berättade hur det hade gått i matchen mellan Arvika HC och Grums IK, så kom resultatet i tidningen dagen därpå. Och det var TT som kablade ut siffrorna.

I mitten av november började FLT arbeta för att få samma resultatservice genom förbunden.

– På sex veckor byggde vi upp en resultattjänst som måste fungera till årsskiftet. Vi provade det den tjugonionde december och den trettionde och det fungerade inte. På nyårsdagen fungerade det. Det var oerhört dramatiskt, minns Christer Fälldin.

Nu rullade FLT som en fullservicebyrå och man kunde tro att det skulle ge TT stora skälvan. Men inte. De tretton förlorade kunderna betraktades storstadsstöddigt som småkunder och TT rullade på som vanligt.

Det är i alla fall Fälldins bild från FLTs horisont.

– Jag tror de tyckte att det var oroväckande men inte förstod allvaret i det. Det var först på senhösten 1998, när stora koncerner som Herenco och Ander inte förlängde sina avtal med TT, som allvaret gick upp för dem. Och den första januari stod det klart för alla, säger Christer Fälldin.

Då hade 34 tidningar lämnat TT för att ta allt sitt material från FLT. Därmed hade nästan hälften av FLTs medlemmar valt sida.

Moteld av TT när 34 tidningar gick över till FLT

Flera hade strax innan insett att något var på väg att hända. I mitten av november meddelade TTs fyra storägare Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Bonniertidningarna Dagens Nyheter, Expressen och Sydsvenskan, att de ville öka sitt ägande i nyhetsbyrån.

Gruppen bildade bolaget TT Intressenter AB och inledde aktionen ”rädda TT”.

Och helt overksamma satt inte TT.

Svenska Dagbladets Gunnar Strömblad, styrelseordförande i TT, pratade med Avisas motsvarighet Sune Lundh. Under våren fick Avisas VD och chefredaktör Göran Westin en invit om samarbete från TTs chefredaktör Erik Nylén. Den gemensamma fienden FLT förenade dem.

– Vi var goda vänner med TT. Hade gemensam syn på olika saker och TT visste var de hade oss. Det fanns inga ambitioner bland våra tidningar att inte vara trogna mot TT, säger Göran Westin.

I början av året hade TT presenterat en satsning på fullständig service med feature, servicematerial och allt. Men Avisas specialitet, elektroniskt levererade tryckfärdiga sidor, hade TT ingen ambition att producera.

Samarbetet mellan Avisa och TT påbörjas

I stället erbjöds Göran Westin ett samarbete där Avisa gjorde jobbet och TT sålde tjänsten. Borlänge Tidning och Borås Tidning blev nya kunder på färdiga in- och utrikessidor.

– Det var ingen hit. Borås Tidning är till skillnad från de andra en fullformatare och vi lärde oss mycket på samarbetet. Men det krävde ju en person extra hos oss för att serva en enda tidning. Vi och TT delade förlusterna, säger Göran Westin.

Under den hårda konkurrensen lyste siffrorna allt rödare i bokslutsrapporterna hos både TT och FLT. TT hade fyllda kassakistor att ta av, men FLTs ägare fick skjuta till nya pengar. Avisas ägare hade inga pengar alls så byrån tvingades klara sig utan förluster.

I april 1999 släppte konkurrensverket igenom storstadstidningarnas ökade ägande i TT, vars VD Erik Nylén avgick. Han ersattes av konsult-VDn Göran E Larsson. En febril jakt på partnerskap inleddes.

– Det hade varit diskussioner om att komma överens och våren 1999 blev det nya diskussioner om samordning. De fortsatte i maj och juni och sen ville TT ta en time out. I stället kom deras stora åtgärdsprogram, berättar Christer Fälldin.

Initiativet kom från chefredaktörerna Kjell Carnbro, Sundsvalls Tidning och Bosse Svensson, Östersunds-Posten, som satt i FLTs styrelse. De hade pratat med sina koncernkollegor Robert Rosén, Gefle Dagblad och Sören Karlsson, Norrtelje Tidning, som satt i TTs styrelse.

– Vi försökte se om man kunde hitta några samordningsmöjligheter. Det gällde inte en total fusion men just samordningsvinster, säger Kjell Carnbro.

Uppdraget gick till FLTs styrelseordförande Göran Johansson och VD Hans Ögren. De träffade TTs tf VD Göran E Larsson samt styrelseledamöterna Tomas Brunegård, GP, och Gunnar Strömblad, då Aftonbladet.

Men under tiden hade TT intensiv kontakt med Avisa.

– Min bild var att TT först hade diskuterat med FLT och det gick inget bra. Då kom de till oss, säger Göran Westin på Avisa som fick ett samtal från Göran E Larsson sedan han begärt timeout i förhandlingarna med FLT. Westin och Larsson ägnade flera veckor i juli åt att utreda vad ett köp skulle innebära för bådas ägare.

Miljonklipp för fd A-presstidningar

På TT arbetades det för fullt med ett åtgärdspaket som skulle spara miljoner åt den ekonomiskt sargade nyhetsbyrån. Avisa blev en del av sparpaketet.

I början av september insåg Kjell Carnbro i FLTs styrelse att förhandlingarna med TT inte skulle komma längre. Från första oktober var Avisa ett dotterbolag till TT. Det gjorde att TT kunde avveckla sin nyss inledda featuresatsning och ordna en del av sparandet där.

Därmed hade åtta fattiga före detta A-presstidningar gjort ett klipp. Norrländska Socialdemokraten, Länstidningen i Östersund, Hälsinge-Kuriren, Arbetarbladet, Dala-Demokraten, Värmlands Folkblad, Östra Småland och Sydöstran hostade efter A-pressens konkurs i februari 1992 upp 50 000 kronor var för att bilda den nyhetsbyrå som Sune Lundh snabbt köpte ut från konkursboet.

Sedan dess hade de inte behövt lägga till en enda krona. Deras egna företag fick lägre kostnader genom att Avisa var duktiga på nya tekniska lösningar och färdiga sidor. När de åtta tidningarna i oktober 1999 sålde Avisa till TT fick de betalt med 1,6 miljoner kronor var. Det är en värdeökning på 3 250 procent på sju år vilket slår det mesta i börssvängen.

Men under tiden som A-presstidningarna gjorde klipp jobbade Christer Fälldin med ett eget sparpaket på FLT.

– Det vi hade utnyttjat var att TT var dåliga rent marknadsmässigt. De hade ingen känsla för den del av verksamheten som landsortstidningarna utgjorde. Men i och med att de förstod att gå marknaden till mötes så blev de snabbt mycket duktigare, säger han.

Detta märks direkt på FLT. Byråns sparpaket slog hårt mot featurematerialet och TT slog tillbaka inom sitt kärnområde nyheterna, sedan de lagt över featureansvaret på Avisa.

– Så billiga byråkontrakt som man kunde få på hösten 1999 kommer vi aldrig att få igen, säger Christer Fälldin.

Nu var det plötsligt FLT som drabbades av den röriga och delvis överlappande ägarbilden på de konkurrerande nyhetsbyråerna.

– Några år tidigare sa alltid TT att FLT-tidningarna försökte riva ner TT inifrån. Nu fungerade det precis tvärtom.

Stenbeck gick in med kapital

På hösten 1999 märktes en uppslutning kring en enda nationell nyhetsbyrå i olika sammanhang. Det var debattartiklar, riksdagsmotioner och andra utspel.

Denna uppslutning som ledde till nedläggning av FLT är fortfarande ett känsligt kapitel. Christer Fälldin säger sig inte vara färdig att prata om det ännu.

Men något mål att riva ner TT har det aldrig funnits hos FLT, säger han.

– Oavsett vad som sägs så fanns det inget stöd för det, inte ens bland dem som stödde oss helhjärtat diskuterades det på det sättet. Om vi överhuvudtaget trott att vi kunde riva ner TT så hade vi haft hybris och det hade vi inte, säger Christer Fälldin.

Men jakten på allianser fortsatte. Vid nyår delades FLT i två bolag. Nyhetsbyrån FLT ägdes till 80 procent av FLT Media och till 20 procent av Stenbecks i dagspressen illa sedda MTG.

Skälet var att FLT behövde Stenbecks pengar. Men det var också en sorts början till slutet.

I april startade FLT Media och MTG den nya webbplatsen Senastenytt.com, genom ett hälftenägt bolag. Nyhetsbyrån FLT levererade nyheter till bolaget och fick betalt för det. Webbplatsen finansierades genom annonsförsäljning och FLT och MTG skulle dela det tänkta överskottet.

Sommaren 2000 blev krisen akut. Den första juni lämnade Östersunds-Posten FLTs nyhetstjänst och gick tillbaka till TT.

– Beslutet grundade sig egentligen på samma sak som det rakt motsatta när vi lämnade TT. Att stärka oss som en konkurrerande tidning. Vi har aldrig brytt oss så mycket om såna saker som tillhörighet, säger ÖPs chefredaktör Bosse Svensson.

Problemen var två, menar han. Dels att FLT dragit på sig orimligt stora kostnader på redaktionen genom att försöka tillfredställa varje önskemål från varje enskild kund. Dels att FLT gått bakom ryggen på tidningarna när man tillsammans med MTG startade portalen Senastenytt.com. En sån satsning hade han och andra efterfrågat länge men nu var plötsligt MTG med och plockade hem annonspengarna.

ÖP hoppade av

Bosse Svensson hade börjat diskutera med TT redan på hösten 1999 när det visade sig att det behövdes mer pengar till FLT.

– Då får man bestämma sig om man vill vara en del i den klubben eller inte. Och det var ett helt annat TT vi pratade med nu än det vi lämnade, säger han.

I pengar räknat var inte ÖPs avhopp särskilt betydelsefullt.

– Men psykologiskt tror jag det hade stor betydelse. Att vi, som var de som allra först hade lämnat TT, nu gick tillbaka startade en psykologisk process bland FLTs ägare, säger Bosse Svensson.

Mitt i sommaren, den 6 juli, hölls styrelsemöte och ägarmöte på Arlanda. Där presenterades tre alternativ, berättar Kjell Carnbro.

Alternativ ett gällde en ny diskussion med TT om fusion. Alternativ två att få MTG att öka sitt ägande och ansvar i nyhetsbyrån. Alternativ tre att skapa ett konsortium med en handfull FLT-tidningar som var beredda att satsa de miljoner som krävdes. Men varken MTG eller FLT-tidningarna var intresserade av att ta det ansvaret.

Kvar fanns bara TT. Styrelsemötet den 22 augusti gav FLTs ordförande Göran Johansson ett visst mandat att ta direktkontakt med TT. Någon form av ägande i TT skulle ingå i en uppgörelse, tyckte styrelsen.

Göran Johansson, VD på Hallandsposten, hade under sommaren insett att loppet var kört.

– Vi såg ingen möjlighet att upprätta ett förhållande med lönsamhet för FLT. Underskottet hade blivit för stort, säger han.

FLT hade behövt fler helkunder. När TT blev duktigare drabbades såväl tillflödet som stödet från ägartidningarna.

Kostade 65 miljoner

Göran Johansson beräknar det ackumulerade underskottet i FLT till närmare 50 miljoner kronor. Det var den investering som gjordes för att bygga upp en komplett nyhetsbyrå. Och investeringen bar sig inte.

Enligt andra källor Journalisten pratat med är underskottet drygt 50 miljoner fjolåret inräknat. Om man räknar in FLTs avvecklingskostnader på 15 miljoner kronor är totalkostnaden mer än 65 miljoner.

Lägger man till TTs förluster för 1998 och 1999 på 7,5 respektive 44 miljoner kronor, får man en förskräckande slutnota:

Sex års nyhetskrig kostade den svenska pressen närmare 120 miljoner kronor, i alla fall mer än 116,5 miljoner kronor.

TTs förluster finansierades med hjälp av bolagets värdepapper, pengar som genererats genom börsboomen sedan aktierna köptes billigt på 60-talet och 70-talet. Men FLTs förluster fick tidningarna betala.

– Som styrelseordförande kände jag ett ansvar för att sätta stopp för det här, att dra i bromsen, säger FLTs ordförande Göran Johansson.

Han är ovillig att prata om hur och varför saker gjordes men försvarar det sätt på vilket nedläggningen skedde.

– Det gällde att agera snabbt. Ett utdraget förlopp är värre. Se bara på Arbetet i Malmö, säger Göran Johansson.

I augusti var det klart. TT köpte inte Nyhetsbyrån FLT. Men FLT beslöt att lägga ner bolaget och TT förklarade sig villigt att till vårens bolagsstämma släppa in FLT Media som tioprocentig ägare. Därmed miste över 70 anställda sina jobb.

Tre dagar efter styrelsemötet kallades FLTs anställda till möte med mycket kort varsel. Klockan 15.00 stod Hallandspostens VD och FLTs styrelseordförande Göran Johansson och förklarade att Nyhetsbyrån FLT skulle avvecklas under hösten.

De anställda blev chockade. En viss bitterhet växte, särskilt i början när villkoren var usla och en massa rika ägartidningar visade begränsat ansvar för byråns anställda.

PM bildades

Men ett drygt halvår efteråt finns inte mycket bitterhet kvar. Stämningen på FLT prisas, många fick snabbt jobb i andra företag och fackets förhandlingar förbättrade villkoren avsevärt för dem som var kvar. Finalen blev en rejäl fest då alla tågade genom Stockholm till tonerna från en tradjazzorkester.

Snabbt tog tyska Bertelsmann över en hel del av FLTs featurekunder genom bolaget Pressens Mediaservice, PM. Minst två löntagarägda företag har knoppats av. Ett som säljer spelsidor och ett som letar nyheter i diarier till landsortstidningar.

Och medan Metro gör om FLTs gemensamma reportagebank på ett internationellt plan för sina egna tidningar, har flera tidningskoncerner skapat egna minibyråer där feature och servicematerial produceras.

Samarbete är fortfarande gångbart. Det senaste är tio stora landsortstidningars försök med en gemensam nattredaktion på nätet. Ett sorts Senastenytt.com fast i liten skala och utan Stenbeck. På Nerikes Allehanda arbetar ett par journalister natt för att serva de tio tidningarna med webbnyheter dygnet runt. De kollar polis och larmcentraler i de tio tidningarnas områden och lägger in nyheterna på varje tidnings hemsida.

– Det här är ju en väldigt begränsad verksamhet jämfört med den som FLT bedrev. Vi såg det som en naturlig utveckling av våra webbtjänster att kunna erbjuda nyheter dygnet runt och när vi hörde oss för om intresset så visade det sig att många ville vara med. Annars har vi inga vidare ambitioner, säger Bengt Håkansson, VD för Nerikes Allehanda.

Nu pratar alla om hur TTs attityd till små kusiner från landet är en helt annan i dag än före krisen. Trots att storstadstidningarna har en klar dominans i ägandet.

“Inte bra för kunderna med en leverantör”

Men Nerikes Allehandas förre chefredaktör, Stigbjörn Bergensten, som var med och startade upproret, vet vad han tycker.

– Nu blir det ju så här ett tag. På nyhetssidan är det väldigt svårt att se hur någon kan konkurrera inom överskådlig tid. Men monopol fungerar ju som monopol fungerar. Det är inte bra för kunderna att det bara finns en leverantör. Risken är väldigt stor att TT är tillbaka i sin maktattityd mot framför allt mindre kunder från andra delar av landet, säger Stigbjörn Bergensten.

Och fortsätter:

– Jag tror att de som var med och fattade beslutet om FLTs nedläggning får många skäl att ångra sig.

@Börge Nilsson/Textra

borge.nilsson@textra.se

TTs kontakter med tidningar ute i landet har genomgått en kulturrevolution.

– Insikten att vi inte ska bli monopolister igen sitter väldigt djupt, säger Lars Larsson, klubbordförande för journalisterna på TT.

TTs fackordförande:

”Friheten gör att vi bryr oss mer”

För TT var nyhetskriget med FLT både ett reellt hot och en öppning mot en ny och bättre framtid. Hotet var det sparpaket som konsult-VDn Göran E Larsson lade fram sommaren 1999.

– Det blev världens uppror här. Med hans upplägg hade det kunnat sluta med katastrof, säger Lars Larsson, ordförande för journalistklubben på TT och ledamot i TTs styrelse.

Han säger att klubben var medveten om att företaget behövde spara, men att Göran E Larssons besparingar var alldeles för stora.

– Han var en klassisk torped som hade ett sparbeting som han skulle fixa. Sen fick det gå precis hur som helst med allt annat.

I dag arbetar nästan lika många på TT som när sparpaketet kom, vilket bevisar att klubben hade rätt om bemanningen, menar Lars Larsson.

Han betonar också hur viktig TTs nya VD och chefredaktör Ebba Lindsö är för företaget.

– Hon har betytt oerhört mycket just för att försvara TT. Att förklara att om ni vill ha en massa tjänster så måste ni också ge oss resurser så att vi klarar det.

”Ni” är i det här sammanhanget TTs ägare och kunder som i stor utsträckning är samma företag.

Kunderna har som ägare inte kunnat enas om en inriktning för nyhetsbyråns bästa utan satt grimma på TT med uttalade och outtalade hinder för byråns verksamhet. Priserna fick inte stiga, för det drabbade ägarnas företag på hemmaplan. Och verksamheten fick inte breddas om det konkurrerade med tidningarna.

– Nu är det mer uttalat att TT har en annan frihet än vi hade tidigare, en frihet att se till sitt eget väl och ve, säger Lars Larsson.

Det är denna öppning som, tillsammans med en förstärkt marknadsavdelning och redaktionella kontaktpersoner för alla kunder, ger TT bättre möjligheter i framtiden.

– Allt det där hänger ihop. Får man större frihet som bolag så bryr man sig så klart om vad kunderna tycker.

Att 90-talets båda konkurrenter, Avisa och FLT, nu är borta är ingenting som gläder Lars Larsson. Han tycker det är bra med konkurrens. Och den tid då FLT var ett stort och förlamande hot för TT var redan till ända när nyhetsbyrån lades ner.

Fd FLT-anställd:

”FLT expanderade ihjäl sig till slut”

Klockan 14.57 fredagen den 25 augusti fick Bertil Gewert på FLT ett mejl, precis som alla andra anställda. Det kallade till möte om tre minuter. På mötet meddelades att nyhetsbyrån skulle läggas ner.

Under de tjugo år Bertil Gewert arbetade på FLT utvecklades byrån från runt 15 till 70 journalister. Han och andra veteraner hade av och till pratat om att det kunde gå åt pipan.

– Vi såg ju hur det drogs igång en massa nya verksamheter men visste inte hur de skulle finansieras. FLT expanderade helt enkelt ihjäl sig, säger han men tillägger att det inte fanns någon utbredd oro förrän sommaren före nedläggningen.

Sportreportern Janne Nicklasson beskriver beskedet som en chock. Ändå borde han ha varit mer förberedd än de flesta.

– Jag hade ett stort kontaktnät ute på tidningarna men ingen visste att det skulle hända den 25 augusti. Oron gällde 2001 om vi inte fick något tillskott innan dess, säger han.

Janne Nicklasson kom till FLT 1976 och har varit ordförande i journalistklubben i två omgångar, senast under expansionsfasen 1995 till 1998.

– Det var en bra period om man hängde med i svängarna. För det gick ofta väldigt fort, säger han.

Han beskriver stämningen på arbetsplatsen som mycket god. Alla jobbade och slet, från ledning till golv, och fackets kontakter med företaget fungerade bra, tycker han.

Frågetecknen gällde långsiktigheten i satsningen.

– Det enda man i efterhand funderat på var om någon hade presenterat vad det skulle kosta att utveckla FLT och sagt ”take it or leave it” till ägarna. Jag såg aldrig någon affärsplan på det här som klubbordförande. Det bara rullade på och det gick väldigt snabbt. Jag tror man fått en helt annan reaktion om man hade satt en prislapp på det hela.

Ändå har den bitterhet som fanns alldeles efter avvecklingsbeskedet klingat av.

–Det blev nog inte så dramatiskt. Finns det någon kritik så tycker jag inte den ska hamna inom huset på FLT. Det finns säkert enskilda beslut som visat sig vara misstag, men konstigt vore det annars, säger han.

Lasse Rosén, fd chefredaktör FLT:

”Förvånande att det fick hända”

– Det förvånar mig inte att det gick som det gick. Men det förvånar mig att två styrelser lät det hända.
Det säger Lasse Rosén som var chefredaktör på FLT innan det stora nyhetskriget sattes igång.

Utvecklingen drevs av en klick redaktörer ute i landet och Roséns efterträdare Christer Fälldin var oerhört tänd på att byrån skulle växa, säger han.

– De satte igång trots att efterfrågan inte fanns. Det var jävligt ljummet på sina håll. Det fanns många vettiga redaktionsledare ute i landet som bara gick och väntade på vad som skulle ske, säger han.

Flera personer som Journalisten pratat med beskriver Christer Fälldin som en driftig idéspruta och entreprenör som inte gjort sig känd för någon större förmåga att sköta pengar.

– Ja, inte lär han bli ihågkommen som ekonom, säger Lasse Rosén, som medan han fortfarande var kvar på halvtid som distansarbetande utrikesredaktör, var motståndare till en del av de nya idéerna.

Som de färdigredigerade in- och utrikessidorna.

– Jag har inget emot att servicematerialet behandlas så, men jag tycker det är journalistiskt fel när det gäller inrikes och utrikes. Det är farligt när allt ska se likadant ut.

Ett annat felgrepp, tycker Lasse Rosén, är att man inte gick tillbaka till ruta ett och behöll FLT som en komplementbyrå, i stället för att lägga ner byrån helt.

– FLT hade ett bra utbud. Det är det som heter PM idag, säger han.

Kjell Carnbro, chefredaktör på Sundsvalls Tidning och styrelseledamot i FLT, minns inte att det någonsin diskuterades att FLT skulle gå tillbaka till vad det en gång varit.

– Det är möjligt att det kunde ha gått. Men det alternativet övervägdes inte. Jag kan inte säga varför men i våra diskussioner gällde det att hitta en totallösning, säger han.

Kjell Carnbro kan inte tycka att FLTs satsning under 90-talet var ett missgrepp.

– Det är lätt att vara efterklok, men jag ser det inte så. Man åstadkom en förändring av nyhetsbyråmarknaden som kanske inte åstadkommits om inte den här konkurrensen hade vässat både FLT och TT. Och även om det kostat ett antal miljoner så tycker jag inte man kan kategorisera det som en serie misstag, säger han.

Stig Hadenius, medieforskare:

”De höll på att förgöra varandra”

Det finns inga nyheter i 90-talets nyhetskrig. Allt har redan hänt. Gamla är motsättningarna mellan storstadspress och landsortspress och lika gamla är kraven på att staten ska gå in.

Hundra år före striden mellan FLT och TT gick fyra svenska storstadstidningar in i byråmarknaden.

Sen följde tre decennier av konkurrens, förhandlingar, omstruktureringar och nya nyhetsbyråer.

Konflikten var i stort den samma då som under 1990-talet och stod i första hand mellan storstadstidningar och landsortstidningar.

När kriget var som hetast och hotade den dominerande nyhetsbyrån restes samma typ av krav på att staten på något sätt skulle garantera en opartisk branschägd byrå.

1920 kom de från Svenska Journalistföreningen och en grupp tidningsägare i Skåne.

1999 från tre riksdagsledamöter från vänstern som motionerade om en parlamentarisk utredning med målet att skapa en fristående nationell nyhetsbyrå i allmänhetens tjänst.

Bakgrunden var i båda fallen rädsla för att den stora nyhetsbyrån skulle konkurrens ut eller sparas sönder, samt tvivel på klokskapen i de beslut ägarna skulle komma att fatta.

Stig Hadenius, professor i journalistik, skrev i augusti 1999 en debattartikel i Göteborgs-Posten där han på samma sätt pläderade för ett stärkt TT.

Inget land har råd med två nationella nyhetsbyråer. Således inte heller Sverige, skrev Stig Hadenius.

Han tycker samma sak i dag.

– De höll på att förgöra varandra. Det blev väldigt uppenbart sedan FLT fick de verkligt stora ambitionerna och det tycker jag var ett vansinnigt beslut. Man borde ha förstått att det inte finns plats för två stora byråer i Sverige.

Två byråer med bristande resurser är sämre för läsarna än en stark, menar han.

– Jag tror det är oerhört viktigt för ett lands nyhetsförmedling att man har en stark nationell nyhetsbyrå, säger Stig Hadenius.

På just det här området finns inget behov av konkurrens:

– Här är inte ett monopol farligt eftersom byråerna är så påpassade av sina kunder och eftersom det är så uppenbart när de gör fel. Nyhetsbyrån är kontrollerad av alla som köper deras tjänster, säger Hadenius.

För tre decennier sedan studerade Stig Hadenius på TTs initiativ nyhetsbyråns historia. Forskningsprojektet gavs ut i bokform lagom till TTs 50-årsjubileum.

Stig Hadenius ser ett dominerande TT som ett normaltillstånd och decennierna av konkurrens som undantag. Och han tror inte att utländska nyhetsbyråer kommer att gå in på den svenska marknaden.

– Nej, det är väldigt svårt att göra eftersom du måste ha den här regionala anknytningen, säger han.

Fotnot: Stig Hadenius bok ”Nyheter från TT – studier i 50 års nyhetsförmedling” gavs ut 1971 på Bonniers.

Nyhetsbyråernas utveckling

* 1867

Den första svenska nyhetsbyrån, Svenska Telegrambyrån, grundas i samarbete med Ritzaus i Köpenhamn. Initiativ och material kom från nyhetsbyrån Wolffs i Berlin.

* 1892

Fyra stora Stockholmstidningar, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Nya Dagligt Allehanda och Stockholms Dagblad, bryter med SVT och bildar egna Svenska Pressbyrån. Tre av tidningarna köper samma år SVT.

* 1915

Tre fullvärdiga nyhetsbyråer konkurrerar i Sverige. De två nya bildas efter missnöje med SvT. Stockholms Telegrambyrå stöds av ententemakterna som anser sig illa behandlade av tyskvänliga SvT. Presscentralen stöds av socialdemokratiska Samorganisationen. Efter kriget går de två nya ihop till Nordiska Presscentralen. Tidningsutgivareföreningen försöker ta över NPC för att få en kundägd byrå men misslyckas.

* 1919

SVT och NPC slås ihop till De förenade byråerna, DFB. Fusionen kritiseras av tidningar och pressorganisationer och en ny byrå bildas på initiativ av ett stort antal landsortstidningar. Den nya Presstelegrambyrån, PTB, ägs av 130 tidningar. Nyhetskriget mellan landsortspress och storstadspress är i full gång.

* 1920

Både tidningsägare och Svenska Journalistföreningen vill ha en tidningsägd nyhetsbyrå utan enskilt ägarintresse. I april vädjar skånska tidningsägare om att utrikesministern ska ingripa och att en opartisk ordförande utsedd av regeringen ska leda en ny nyhetsbyrå. I juni pläderar journalistföreningen i brev till samme minister för en pressägd byrå där staten ingår som intressent.

radbryt

* 1921

Ett konsortium av storstadstidningar tar över DFB som döps om till Tidningarnas Telegrambyrå, TT. Hårda förhandlingar inleds om huruvida de båda byråerna ska gå ihop. Landsortstidningarna är rädda för storstadsdominans och vill istället att byråerna ska samarbeta och dela marknaden mellan sig. Falangen som vill ha sammanslagning segrar i november.

* 1922

Från nyår tar storstadstidningarnas TT över landsortstidningarnas PTB. Det nya bolaget får namnet Tidningarnas Telegrambyrå, TT, och ägs av samtliga tidningar som abonnerar på tjänsten. Därmed är det slut på decennier av hård konkurrens, kris, omorganisationer och sammanslagningar bland svenska nyhetsbyråer.

* 1925

Radiotjänst startar. TT blir ensam ansvarig för nyheter i radio.

* 1930

Teleprintern börjar slå igenom och ersätter successivt TTs tidigare distributionsformer: MC-bud inom Stockholm och mänskliga så kallade rytare som läser upp telegram i telefon för fem tidningar samtidigt.

* 1933

Ett antal större borgerliga landsortstidningar bildar Förenade Landsortstidningar AB för att tillvarata gemensamma intressen.

* 1956

TTs ensamrätt på nyhetskommunikeer i radio upphör.

* 1960-talet

Telesättning gör det möjligt att mata in TT-materialet via en hålremsa på printern direkt in i sättmaskinerna.

* 1980

Databasen TT Nyhetsbanken grundas.

* 1994 april

Sex syd- och mellansvenska tidningar startar ett uppror mot TTs servicematerial. Efter ett möte beslutar TT om en ny tjänst för TV-material, TT Plus, där tablåer redigeras i det närmaste automatiskt med hjälp av styrkoder.

* 1994 november

FLTs styrelse beslutar utreda behovet av en fullservicebyrå sedan TT sagt upp byråns nyhetsabonnemang.

* 1995 augusti

FLTs ägarmöte i Tällberg säger först ja och sedan nej till att starta en fullservicebyrå.

* 1995 oktober

Avisa levererar färdigredigerade in- och utrikessidor till sju landsortstidningar för 156 000 kr per år. Satsningen kritiseras av journalister på Östra Småland för likriktning och bisarr nyhetsvärdering. Avisa syndikerar redan färdiga TV-sidor till ett 30-tal tidningar samt flera olika featuresidor.

* 1997 januari

TT slutar med feature för att koncentrera sig på kärnverksamheten, nyheter.

* 1998 januari

Tretton tidningar säger upp TT och tar allt material från FLT.

TTs styrelse beslutar om en inbrytning på FLTs domäner: feature.

* 1998 maj

TT och landets tredje största nyhetsbyrå, Avisa, inleder ett samarbete.

* 1998 november

Sex storstadstidningar, Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten samt Bonniersfärens Dagens Nyheter, Expressen och Sydsvenska Dagbladet, bjuder in till aktieägarmöte i TT. De vill stärka TT som nationell nyhetsbyrå och är bekymrade över den splittrade ägarbilden där vissa landsortstidningar är delägare i såväl TT som FLT.

* 1999 januari

34 tidningar tar allt material från FLT och inget från TT.

* 1999 april

Konkurrensverket har inga invändningar mot att TT får nya ägare. Chefredaktören Erik Nylén avgår. Göran E Larsson blir tf VD.

* 1999 juni

Det är kris för både TT och FLT. Ett sparpaket ska förbättra TTs rörelseresultat med 25 miljoner. 40 av 140 tjänster ska bort.

* 1999 augusti

Även FLT ska spara. Sparpaket på sex miljoner.

* 1999 september

TTs nya ägargrupp, TT Intressenter, köper konkurrenten Avisa med 28 anställda och ett 80-tal kunder. Samtidigt lägger TT ner sin nya verksamhet med feature och servicematerial. Avisa byter året därpå namn till TT Spektra.

* 1999 oktober

Tre vänsterpartister motionerar i riksdagen om en parlamentarisk utredning för att skapa en oberoende nationell nyhetsbyrå som står fri från statsmakter och storfinans. Den nya byrån bör finansieras med allmänna medel inom ramen för presstödet, skriver motionärerna.

* 2000 januari

Nyhetsbyrån FLT blir eget bolag. MTG går in som ägare till 20 procent.

* 2000 april

FLT och MTG lanserar Senastenytt.com, en gratissajt för nyheter.

* 2000 juni

Östersunds-Posten slutar med FLT och går tillbaka till TT.

* 2000 juli

FLT har krismöte på Arlanda.

* 2000 augusti

FLTs styrelse ger styrelseordföranden mandat att förhandla med TT. Tre dagar senare meddelas att Nyhetsbyrån FLT ska avvecklas. FLT-tidningarna erbjuds tio procent av aktierna i TT genom en riktad nyemission.

* 2000 september

Nyhetsbyrån FLT säger upp sina kvarvarande journalister till 1 oktober. Många har redan fått nya jobb.

* 2000 oktober

Fredagen den 13 oktober når FLTs sista nyhet abonnenterna. Den handlar om byråns nedläggning. Efteråt hålls gravöl på Nalen.

Kommentarer

Det finns 0 kommentarer på sidan.


Kommentera
Kommentarer på Journalisten är till för yrkesdebatt och är förhandsmodererade. Det innebär att de inte kommer att publiceras direkt. Kommentarer som innehåller hat, hot eller personpåhopp kommer inte att publiceras. Journalistens ansvariga utgivare ansvarar även för kommentarsfältet.

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet

Säg upp din prenumeration här

Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies