24 på jakt efter identitet

På måndag startar Sveriges Televisions nya digitalkanal 24 sina sändningar. En kanal som kämpar för att hitta en publik och en egen identitet –men som saknar en egen medarbetarstab.

En temakanal för nyheter och sport, det är 24 i korthet. Kanalen ersätter nuvarande digitala SVT24, vars personal fortsättningsvis ingår i Rapports redaktion.

Det är också Rapport som ansvarar för de korta nyhetssändningarna, inte bara i 24, utan i hela SVT. I 24 sänder man tre minuter nyheter varje hel- och halvtimme dygnet runt.

Aktuellt dyker upp även i 24 i form av nyhetskvarten klockan 18, som samsänds med SVT2.

Temakanalen ska emellertid inte bara fyllas med nyheter, utan 24 får en matigare tablå än vad SVT24 haft.

Mest omtalat hittills har kanske 24 Direkt varit, det program som Aktuellts tidigare politiske kommentator Erik Fichtelius är projektledare för.

24 Direkt sänder i ett block på minst fyra timmar om dagen med direktbevakning från bland annat riksdagen. Fichtelius får hjälp av en avdelning med fem–sex medarbetare som tar reda på vilka intressanta presskonferenser, seminarier eller debatter som är på gång och som 24 kan sända.

Meningen är att Erik Fichtelius och hans medarbetare ska introducera och lotsa in publiken i sammanhanget, inte i vanlig mening kommentera och analysera vad som pågår.

Sändningarna sammanfattas vardagar 18.15–19.00.

Dagtid under veckorna leder Helena Dahlberg och Cecilia Gralde 24 måndag–fredag. De binder samman och påannonserar program, intervjuar gäster i studion och fördjupar nyheterna.

Båda programledarna har varit med från starten av SVT24 och fortsätter i nya temakanalen 24. Sex–sju timmars direktsändning om dagen har gett dem rutin.

– Jag gillar direktsändning, inte minst när det strular och man måste improvisera för att klara av situationen, säger Helena Dahlberg. Vi har levt på att vi så snabbt som möjligt sänder, värderar nyheter och tar in rätt gäster att intervjua. Vår styrka är att vi både kan sända direkt och ge kommentarer.

Helena Dahlberg har under några år känt av en motvind för SVT 24. Många – internt och externt – har undrat vad kanalen är bra för. Ska SVT verkligen lägga ut pengar på en kanal som ingen kan se?

Ja, varför behövs 24?

Kanske är det inte så konstigt att

digitalsatsningen har ifrågasatts.

SVT 24 var, enligt Kent Wännström, projektledare för 24, från början i hög grad ett teknikprojekt där man testade nya arbetsformer. Tidigare gissade man bara hur många boxar som måste säljas innan det blev meningsfullt att ägna större kraft åt utbudet.

I dag kan vart femte hushåll ta emot digital-TV. Teoretiskt sett räknar man med att 1,2 miljoner människor kommer att kunna ta in 24 till en början. I praktiken handlar det kanske om några promille eller någon procent av befolkningen.

Programinnehåll

Ändå lägger 24 nu större vikt vid programinnehållet.

– Tittarnas vanor och beteenden förändras snabbt. I dag har 70 procent av de svenska hushållen 20 kanaler eller fler. Varje kväll tittar 15 procent på andra än de fem huvudkanalerna, säger Kent Wännström, projektledare för 24.

Han är medveten om att utländska nyhetskanaler som CNN i dag har fler tittare i Sverige än SVT 24. Men många vill ha svenska kanaler i sitt utbud, även om de inte tittar på dem just nu.

Därför ser han det som viktigt att public service visar sig ute på banan och kan ta upp konkurrensen med de kommersiella bolagen.

– Eftersom digital teknik gör det billigare att sända blir det lättare att starta fler kanaler, och alla bolag är inne på att starta fler ämnesbaserade kanaler.

Satsningen på 24 kan delvis ses som en motsvarighet till TV4 Plus, som startar sina sändningar i början av mars. Men kanalernas karaktär kommer att skilja sig åt. TV4 måste satsa mer på spel för att få ekonomi i TV4 Plus.

Tablån för 24 är i stort sett färdig. Man satsar på vad som på TV-svenska kallas ”en tydlig strip”, det vill säga att såväl nyheter och övriga program och programtyper alltid ska gå på samma tider. Allt för att tittarna lätt och snabbt ska hitta det de vill se.

Inför nystarten har 24 satsat på flera kända SVT-profiler. En är Claes Elfsberg, en av dem som leder den dagliga pratshowen 24 minuter, en annan Sverker Olofsson från Plus som är kommentator i Konsument 24.

24 passar bra för direktsändning av händelsebaserade nyheter och vill man vara cynisk kan man säga att ett eventuellt krig i Irak skulle komma lägligt för 24.

– Vid en kris kan vi lyfta bort program från tablån och ge stor plats åt det som händer just då. Vi ska ha svensk vinkling och egna redaktionella kommentarer, inte bara vidarebefordra uppgifter från krigförande parters TV-bolag, säger Kent Wännström.

24 har samarbetsavtal med BBC och sänder världsnyheter från det brittiska bolaget varje vardag halvtimmen före midnatt. Om stora, dramatiska händelser inträffar kan 24 också dygnet runt snabbt få tillgång till BBCs ”breaking news”, och få med det senaste.

– Vi kan ha deras bildunderlag, men kommer att tillföra egna värderingar, upplägg, kommentarer och intervjuer, säger Kent Wännström. Det blir ett internationellt tempo, mycket snabbare än via EBU.

– En komplikation just nu är att BBC är ett bolag baserat i Storbritannien, som kan bli en av de krigförande parterna vid ett krig i Irak. Det är inte vår röst, utan vi måste lita till flera källor.

I kvällsblocket sänds även nöjesnyheter och inköpta dokumentärer och reportage.

Yngre publik

Helgerna domineras av nyheter och svensk evenemangssport. Det blir två direktsända sportevenemang på vardera lördagar och söndagar, vilket innebär att evenemangsutbudet fördubblas.

Ett uttalat mål för 24 är att locka till sig en yngre publik, en flirt med ungdomen som inte faller i god jord överallt.

Kent Wännström anser dock att det är nödvändigt att något görs för att inte SVT ska förlora den unga publiken.

– Man kan kallt konstatera att dagens nyhetsverksamhet är en demografisk katastrof, säger Kent Wännström. De unga tittar inte på nyheter som tidigare generationer gjorde. Då är det rimligt att försöka fånga in de unga och skapa ett utbud som är attraktivt även för dem.

Kent Wännström kan förstå oron för att de snabba och korta ryckens TV leder till snuttifiering. Men han tycker att det är en överdriven farhåga. Det blir möjligt att både skumma ytan av nyheterna och få fördjupning.

– Nyhetsvolym och fördjupning beror på hur mycket och vad som händer. Nyhetsutbudet är redan så stort att det inte finns efterfrågan efter mer. Däremot vill folk kunna titta när de själva har tid. Tillgänglighet och möjlighet att välja det som intresserar dem.

– I förlängningen blir det också möjligt med interaktion. Tittarna kan välja om de vill ha korta nyheter eller bakgrunder. Om något speciellt inträffar kan vi gå upp i sändningstid. I en välsorterad kanal ska det också vara möjligt att gå till en föreläsning för att fördjupa sig i ett ämne.

Han tror att vanorna att konsumera TV-mediet utvecklas mot att mer likna våra vanor att läsa tidningar: Först rubrik, sedan ingress, hela artikeln eller hela sidan.

De nya tekniska möjligheterna ser ut att kunna leda till en sorts skiktning mellan publikgrupper, generationsvis eller beroende på sådant som intresse och utbildning, folk som lever i olika medievärldar. Kanske, men är vi inte redan där? undrar Wännström:

– Hushållen har allt fler TV-apparater och familjemedlemmarna tittar på olika saker. Man har också datorer med Internet och egna nätverk.

Ingen skarp gräns

Redan i och med att SVT1 och SVT2 för några år sedan blev sändande kanaler blev det mindre skarpa gränser mellan kanalerna. Den nya kanalen förses nu också till stor del med material från de båda äldre syskonen.

I och med att alla jobbar åt varandra i olika konstellationer och perioder blir det svårare att i fysisk mening peka på var 24 finns och vilka som jobbar där.

– En projektgrupp på tre personer utbyter programuppdrag och programgrupper byggs nu upp. Men det finns ingen riktig fast medarbetarstab för 24, säger Kent Wännström.

– Vi försöker bygga upp en kanalidentitet hos dem som är direkt engagerade i våra program. För tittarnas skull behöver vi en tydlig struktur med grafik, vinjetter etc. Men det är samma enheter som producerar för SVT1 och SVT2 som förser också oss med material.

Vinden vänder

Projektet med SVT 24 drogs i gång av dåvarande SVT-chefen Sam Nilsson och chefen för Nyheter och sport, Ingvar Bengtsson.

– Idébärarna gick i pension och efterträddes av Maria Curman som VD och Mikael Olsson som programchef. De hade inte lika stort engagemang för SVT 24, säger Helena Dahlberg.

Hon tror att vinden vänt nu och uppfattar att 24 har ett starkt stöd från SVTs nuvarande ledning.

Helena Dahlberg säger sig aldrig ha tvivlat på digitalsatsningen. Den smarta tekniken måste så småningom komma, om inte för annat så därför att den spar pengar. Hon har inte lidit av att SVT 24 haft få tittare, men hoppas ändå att det ska vara på väg att lossna för digitalkanalen nu med det större utbudet.

– Man kan inte få folk att köpa boxar om inget finns att titta på. Vi måste börja och vara jädrigt bra för att få många tittare, säger Helena Dahlberg.

– Problemet för SVT24 är att vi har haft låg status. Vi har fått kämpa för att få loss sådant som bilder och grafik från de andra nyhetsprogrammen. Man har internt hållit på sitt material och lurpassat på varandra. Folk har haft sin lojalitet hos Rapport eller Aktuellt. Men nu när vi hör till Rapport har även de intresse av att det blir bra och att vi snabbt ska komma ut.

Men trots att hon tror på satsningen har utvecklingen gått långsammare än hon hade räknat med. Hon gör jämförelser med andra medieteknikers genombrott:

– Det tog flera decennier innan det fanns en radioapparat i var mans hem och ett decennium innan de flesta hade TV-apparater. Sedan har det gått allt fortare att etablera ny teknik i form av till exempel videoapparater, CD-spelare och mobiltelefoner. Vi hoppades att det skulle gälla även för digital-TV-boxar, men så har det tyvärr inte blivit.

När det kommer till kritan har kanske ändå inte flera års direktsändningar för en minimal publik varit bortkastade.

– Vi är inte rädda för något längre. Men bara för att jag säger så rasar väl studion samman nu, säger Helena Dahlberg.

Håkan Lindqvist

hl@sjf.se