Miljön är en ödesfråga
Mellan 2014 och 2018 har antalet klimatartiklar i svenska medier fördubblats till 84 647. Ändå är det våren 2019 som det riktigt bränt till.
Klimat- och miljöjournalistiken växer sig starkare och mer betydelsefull för varje vecka. Självklart har det med det växande intresset hos publiken att göra, men också på att allt fler medier börjar ägna miljöfrågan samma allvar som andra specialområden.
Även inom miljöjournalistiken kan man gräva fram missförhållanden och ställa ansvariga till svars. Frågan om klimatförnekare har vi lämnat därhän och vi använder oss inte längre av den falska balansen mellan klimatforskare och klimatförnekare.
Förnekarna är helt enkelt överbevisade. Miljöfrågan är en ödesfråga för mänskligheten. Vi vet det. Men vi får inte falla i aktivistfällan utan fortsatt göra det vi ska: granska, bevaka, berätta relevanta händelser och nyheter.
I dag satsar alla stora medier på miljö- och klimatjournalistik. Och som en liten randanmärkning verkar de också leva upp till bevakningen även i handling. Vår undersökning visar att resepolicyerna på redaktionerna i stort är klimatanpassade. Vi ska självklart inte sluta bevaka vad som händer i världen, men göra det så klimatsmart vi bara kan.
***
Hotet mot den fria journalistiken fanns med på flera sätt i valrörelsen. Attackerna på medier och bortförklaringarna om att valresultatet var mediernas fel var legio. Det var som om politiker tyckte att politiska granskningar inte skulle göras under en valrörelse.
Med en fri press följer att publiceringar ibland är jobbiga. Alla partier som värnar yttrandefrihet och fria medier bör besinna sig innan de skyller ifrån sig på medierna.
***
Det höjs i debatten ett varnande finger för den allt större ägarkoncentrationen av svenska medier, Polaris/Schibsted köpte Stampen och Bonnier/Amedia köpte Mittmedia. En del befarar att den lokala bevakningen kommer att krympa.
Jag är mer krass, jag tror att det är de lokala tidningarnas räddning att de kommer in i större koncerner. Så länge papperstidningen var den viktigaste intäktskällan kunde man klara sig som ensam tidning, men den digitala läsningen kräver helt andra investeringar. För det är när det kommer till de tekniska lösningarna som en koncern kan vara till god hjälp. De digitala läsarna kräver inte bara att tidningen ska finnas digitalt, de kräver interaktivitet, smidiga lösningar, snabba funktioner och det är dyrt att utveckla och implementera.
Det man kan önska är att koncernerna själva förstår att centralisering är en dålig idé för att besluta om innehållet i de lokala tidningarna. Att de inser att det är på plats, lokalt, som man skapar den bästa journalistiken. Och att eventuella synergier inte finns inom journalistiken, utan möjligtvis i andra delar av verksamheten; ekonomi, administration, HR…
PS: Journalisten.se har haft problem med inloggningen på den digitala plustjänsten, Jplus. Vi fortsätter att jobba för att den ska bli så lättillgänglig som möjligt.
STICK
Behövs ännu mer nu
Public service hamnade i centrum i EU-valrörelsens slut. Det är bra att man diskuterar, varje vettigt samtal kan leda till förbättringar. Men när Moderaterna i Stockholm röstar för en nedläggning så är det rätt eländigt. Public service behövs mer än någonsin i den polariserade värld vi lever i.
Ny podd ute
Missa inte senaste Journalisten-podden. Denna gång diskuterar Pressombudsmannen Ola Sigvardsson och jag den senaste debatten på Pressklubben, ”När skiten träffar fläkten”, där huvudnumret var en debatt mellan Fredrik Virtanen och Expressens kulturchef Karin Olsson.