Gå direkt till textinnehållet
Bild på författaren
Ola Sigvardsson
journalist (fd Medieombudsman)

Redaktörernas uttåg ökar risken för att journalistiken landar fel

KRÖNIKA Allt färre behärskar den särskilda yrkeskunskap som de gamla redaktörerna besatt. Det har ökat risken för enkla misstag och att halvfärdiga alster publiceras.

När de stora besparingarna drog i gång på landets tidningsredaktioner för ett par årtionden sedan, var det en självklarhet att skydda reportrarna så länge det gick. Det var ju de som skrev artiklarna, skapade innehållet.

Men runt dem skar man. En av grupperna som drabbades var redaktörerna. Jo, jag vet att det var många fler som påverkades, till exempel fotograferna, men den här krönikan handlar om de sällan uppmärksammade mellancheferna, som redaktionssekreterarna. De skrev inga artiklar, men planerade ofta morgondagens tidning, prioriterade mellan olika jobb som var på gång, la ut uppdrag på reportrarna och ägnade en stor del av arbetsdagen åt att läsa reportrarnas alster.

Med redaktörernas uttåg försvagades en länk i nyhetsredaktionernas kvalitetskedja. Reportrarna kunde skriva rakt in på sidorna och plötsligt fanns det ingen som sa:

Annons Annons

– Du har glömt att ställa den viktigaste frågan till kommunalrådet.

Eller:

– Byggnadsnämndens ordförande stavar efternamnet med ett s.

Eller:

– Du måste kolla uppgifterna från din anonyma källa bättre.

Eller:

–Vässa ingressen!

Naturligtvis läggs det fortfarande ut jobb från arbetsledningen, och förvisso granskas många artiklar och inslag innan de publiceras, inte minst av etiska skäl. Det finns mellanchefer fortfarande, men de har blivit betydligt färre. Och allt färre behärskar den särskilda yrkeskunskap som de gamla redaktörerna besatt. Det har ökat risken för enkla misstag och att halvfärdiga alster publiceras.

Detta sker samtidigt som journalistens uppdrag blivit alltmer komplicerat. Deadline har ersatts av kontinuerlig publicering, sociala medier är både en möjlighet och en komplicerad utmaning. Och AI knackar på dörren. Rollen som redaktionell chef är svårare än någonsin.

Den här utvecklingen är utgångspunkten för en ny kurs som JMG vid Göteborgs universitet drar i gång i höst. Den heter Ledarskap för digitala redaktioner och innehåller fyra träffar om två dagar vardera med föreläsningar och workshops. Den riktar sig till redaktionella ledare, mellanchefer och reportrar som kan tänka sig att ta på sig redaktionellt ledarskap i framtiden. Utbildningen finansieras av Tore G. Wärenstams stiftelse, som bland annat äger Borås Tidning och är delägare i Gotakoncernen.

För transparensens skull måste jag avslöja att jag har ett finger med i spelet. 2022 fick jag i uppdrag av stiftelsen att föreslå insatser som skulle kunna stärka svensk journalistik. Satsningar som stiftelsen kunde finansiera.

Efter en tids grubblande skisserade jag en modern redaktörsutbildning och drog i gång samtal med olika journalistutbildningar. Flera var intresserade, men det var Göteborgs universitet som verkligen tände på idén.

I dag har min ursprungliga idé utvecklats med en rad frågeställningar av JMG. Ändå känner jag en liten gnutta stolthet. Förhoppningsvis kan den här kursen bidra till att denna yrkeskunskap kan leva vidare.

Ola Sigvardsson

Kommentarer

2 svar till ”Redaktörernas uttåg ökar risken för att journalistiken landar fel”

  1. Ola, du glömmer korrekturläsarna som först fick gå, därför SJF inte ”kunde försvara att medlemmarna gjorde fel”.
    Och – inte minst – redigerarna. Vet inte om det fortfarande existerar, men förr stod de för reportrarnas trygghet, sakfel och språkfel räddades och tidningen lästes och korrades mellan upplagorna.

  2. Attans! Där föll man för åldersstrecket! Igen😃.

    Men bra tänk Ola! Nödvändig kurs.

Lämna ett svar

Vi hanterar läsarkommentarer som insändare. Regler för kommentarer.

Fler avsnitt
Fler videos