Tipsa Journalisten »
Telefon: 08-613 75 00
redaktionen@journalisten.se
annons@journalisten.se
23 mars, 2010
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.
En ny trend kan skönjas bland teknik- och webbjournalister runt om i världen: allt fler av dem blir programmerare också.
Amerikanska ValleyWag gjorde nyligen en undersökning bland amerikanska teknikjournalister och lyfter fram en rad exempel på teknikjournalister som också ser till att lära sig att koda (kolla länken nedan).
Ett aktuellt exempel i Sverige (som också tidigare nämnts här på krönikeplats i Journalisten) på att nya journalister kan ha nytta av gedigen teknisk kunskap är Jesper Nilssons omtalade avslöjande av de poliser som hotade honom i tunnelbanan när han tog bilder av dem med sin mobilkamera. Utan kunskap om att återskapa bilderna hade storyn aldrig hållit. Och eftersom informationssamhället bara fortsätter att gripa in i allas våra liv bygger verkligheten allt mer på kod – och som journalist behöver man förstå både kod och i förlängningen systemvetenskap för att kunna deschiffrera skeenden i verkligheten.
Det bästa tipset för dig som vill bli en kombinerad journalist och programmerare är att kolla in förlaget O’Reillys böcker, och då särskilt serien Head First som riktar sig till nybörjare. Grundaren Tim O’Reilly är känd som en supporter av gratis programvara och öppna källkoder, och räknas som en "tung" kommentator på nätet. Han står själv för att kvaliteten på böckerna håller hög nivå, både innehållsmässigt och pedagogiskt. Och vad du än gör, undvik bokserien For Dummies som pesten – de böckerna håller en högst varierande kvalitet och är inte sällan urusla ur en pedagogisk synvinkel.
Själv började jag programmera BASIC som 12-åring, och har sedan dess lärt bland annat lärt mig HTML, CSS och Wordpress – men känner mig ändå hopplöst efter. Just nu pluggar jag JavaScript, och därefter blir det PHP/MySQL samt Objective-C.
Eller som en vän kommenterade ämnet: "att kunna koda känns ungefär lika grundläggande som att kunna engelska, nuförtiden".
Länkar: http://nanok.com/kod
DN och Hufvudstadsbladet, har tilldelats Pennskaftspriset 2023.
Sveriges Radio, får Publicistklubbens pris Guldpennan 2023.
blir ny chefredaktör och ansvarig utgivare för Skaraborgs Läns Tidning.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Journalisten, Nytorgsgatan 17a, 116 20 Stockholm
Tel:08-613 75 00
E-post: redaktionen@journalisten.se
Journalisten.se har 190 000 unika sidvisningar och 75 000 unika besökare per månad (genomsnitt Google analytics).
Magasinet Journalisten har en räckvidd på 42 000 läsare (Orvesto 2:a kvartalet 2017). Annonsera
Journalisten är Sveriges äldsta och största medietidning. Prenumerera
Ansvarig utgivare: Axel Andén. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies
Kommentarer
Det finns 2 kommentar på sidan.
Kommentera
Jesper Nilssons omtalade avslöjande är byggd på kunskapen om att det går att återskapa förlorad information, bilderna i sig var ointressanta. Vad som var intressant var att han återskapade filmerna, som han bad om hjälp med för att hitta ett företag som gjorde och därefter köpte en tjänst.
Inte för att förminska Jesper Nilssons kunskaper om teknik (jag känner inte till dem, de kan vara avsevärda).
Att journalister ska ha tekniskt kunnande nog att köpa en tjänst är inte en hög gräns. Att hävda att journalister därför behöver kunna programmering är ganska fånig och en bra bit från sanningen och det material du har att börja med.
Men du har iofs rätt, att förstå hur de verktyg som tar allt större del av vårt liv i anspråk är bra för alla, och skulle antagligen höja de journalistiska arbetet, men det skulle bredare kunskaper om naturvetenskap och statestik oxå.
—-
Som en parabol: Jespers arbete kanske inte skulle kunnat vara möjligt utan ett deltagande i sociala medier, där kunskaper delas med beredvilligt?
Nog skulle fler svenska journalister må bra av att kunna programmering och databehandling!
Jag var nyligen på de amerikanska grävarnas datainriktade konferens, Car, och slogs av hur kollegerna där använder IT för att göra avancerad journalistik.
Och det handlar om “normala” journalistiska ämnen: miljöfrågor, brottsstatistik, hur olika regioner hanterar skolor, vårdhem eller tornadorisker (nåja, det sista kanske inte är så aktuellt här hemma…).
Journalisterna skriver själva program för att automatiskt hämta data från webben, de bygger upp egna databaser för att strukturera sina data, utnyttjar kartprogram för att visualisera det de får fram.
Det finns otroligt mycket intressant och viktig journalistik som går att göra om vi lär oss att hantera dessa verktyg!