Renström Suurna: : Sluta med smusslandet!

14 juni, 2005

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

För en del är tydligen själva kryddan på en kongress just prassel med alternativa listor och tissel i korridorerna. Känns det inte väldigt otidsenligt? Är det inte dags att sluta romantisera kring svunna nattmanglingar och valkupper?

Under en paus på Journalistförbundets kongress stod jag och pratade med några unga och entusiastiska – men något beklämda – kvinnliga förstagångsdelegater.

De var upplivade av diskussionerna och mötena med andra fackligt aktiva, men rejält förundrade över spelet kring valet av den nya förbundsstyrelsen. De myndiga, medelålders manliga fackrävarnas kohandel kring en alternativ namnlista imponerade föga på dessa unga kvinnor.

För mig blev samtalet en flashback till min första omtumlande kongress i början av 90-talet. Då var det en stackars kvinnlig kandidat från Västra som hamnade i onåd och skulle bort. Vi var nykomlingar och blev föremål för intensiv uppvaktning. ”Om ni röstar bort henne, får ni in den i stället.” Det kändes olustigt och vi ville inte vara med. Jag kommer ihåg hur min respekt för dessa, som jag tyckte, kloka, erfarna män fick sig en rejäl törn. Trodde inte att skitsnack och förtal hörde hemma på något så fint och viktigt som en facklig kongress.

bryt

Hoppas nu bara att dom här unga entusiastiska – men beklämda – kvinnorna inte blev avskräckta. Hoppas också att den fackliga lågan inte slocknar hos de nominerade kandidater som blev offer för ränksmideri och osanningar på årets kongress. Han som blev baktalad och kallad säkerhetsrisk för att han arbetar på ett annat fackförbunds tidning. (Vilken kränkning av en medlem!) Eller han som utsattes för SVT-fackbossens bryska uppmaning att dra tillbaka sin kandidatur eftersom ett distrikt sades ha hotat att välja bort Rino Rotevatn ur styrelsen och i stället rösta på den unge kandidaten. Det visade sig vara en lögn. Det finns också fler, även i förbundsstyrelsen, som borde begrunda sitt agerande.

bryt

För en del är tydligen själva kryddan på en kongress just prassel med alternativa listor och tissel i korridorerna. Känns det inte väldigt otidsenligt? Är det inte dags att sluta romantisera kring svunna nattmanglingar och valkupper?

Snälla, snälla kan vi inte på nästa kongress försöka ha en schyst och öppen valdiskussion i stället för smutskastning och smussel?

ordförande i TV4-klubben och ledamot i Journalistförbundets valberedning

SVAR:

Med facit i hand kan konstateras att 80 procent av kongressen ansåg att valberedningen hade fel när den valde att sparka den mest erfarna och fackligt mest meriterade ur förbundsstyrelsen. Om kongressen hade valt att ”gapa och svälja”, som Cicci Renström Suurna förordade när det gäller valberedningens förslag, så hade denna överväldigande majoritet inte haft något inflytande alls på förbundsstyrelsens sammansättning.

bryt

Och istället för att erkänna sitt misstag, som en del i valberedningen faktiskt gjort, väljer Cicci Renström Suurna att ur besvikelsens minnesdimma hämta slagträn mot kongressen som helhet och mot enskilda. Under en argumentation som går ut på att vi ska avstå från smutskastning och baktaleri gör hon just detta när det gäller kongressens arbete och medelålders män som jag själv. Min minnesbild är inte denna utan att kongressen i huvudsak hade bra fackligt politiska diskussioner och att allt skedde i princip helt öppet även om allt inte sades under själva plenardebatten.

bryt

Det är mer relevant att se detta som ett utslag av kongressdemokrati där majoriteten gör sin röst hörd och där människor av annan åsikt än den föreslagna fritt går samman och kommer överens om ett annat förlag. För att nio distrikt skulle kunna komma överens om en komplett lista krävdes det diskussioner och dessa fördes helt öppet i de berömda ”korridorerna”. För en oerfaren kan det vara ovant men det är inte utslag av ”ränksmideri” och ”smussel” som Suurna försöker delge de ”beklämda unga kvinnorna” och andra.

bryt

Och istället för att prata med mig ansikte mot ansikte på kongressen slänger hon, som ju är ”fackboss” för ett stort etermedieföretag, lättsinnigt och oansvarigt ut en brutal anklagelse, mot en annan ”fackboss”, det vill säga mot mig, om att jag medvetet via lögner och bryskhet skulle ha manipulerat en kandidat. Ett kort samtal hade dödat denna falska story.

ordförande på Journalisklubben på SVT

Kommentarer

Det finns 3 kommentar på sidan.


Kommentera
Kommentarer på Journalisten är till för yrkesdebatt och är förhandsmodererade. Det innebär att de inte kommer att publiceras direkt. Kommentarer som innehåller hat, hot eller personpåhopp kommer inte att publiceras. Journalistens ansvariga utgivare ansvarar även för kommentarsfältet.
Inlagt av Bengt Eriksson mån, 2011-12-19 22:18

Olustigt

Av Bengt Eriksson

Valberedningens samtliga ledamöter på Djurö stod bakom förslaget till ny styrelse för Journalistförbundet. Detta bör poängteras: valberedningens förslag var enhälligt.

Naturligtvis la valberedningen också, efter tre års arbete med intervjuer och diskussioner, fram det enligt valberedningen bästa möjliga förslaget till ett nytt FS, vad gäller kompetens och bredd.

När förslaget har lagts är valberedningens arbete slutfört. Det är kongressen som röstar och beslutar vilka som ska sitta i den nya styrelsen ”“ enligt valberedningens förslag eller om man hellre vill ha några andra i styrelsen. Detta är också självklart. Hur skulle en valberedning kunna bli besviken om kongressen väljer på ett annat sätt? Det vore att ifrågasätta demokratin i Journalistförbundet.

Däremot kan det för en ledamot i valberedningen kännas lite, låt säga konstigt att valberedningens förslag bygger på information som kongressombuden inte har tillgång till. Men det är ett ”problem” som knappast går att göra någonting åt. Valberedningsarbetet skulle vara ännu svårare, kanske omöjligt om inte det som sas vid samtalen mellan gamla FS-ledamöter / de nya nominerade och valberedningen förblev hemligt. Då skulle valberedningens arbete tvingas bygga på ringa eller ingen information.

Det var en bra styrelse som valdes på kongressen. Fast jag tycker fortfarande att valberedningens förslag var ännu bättre – för att det hade inneburit ännu mer av kunskap, erfarenhet och kompetens i FS. Men besviken är jag definitivt inte. Jag gläder mej åt att Journalistförbundet fått en ny bra styrelse.

Besviken är jag däremot på det som föregick beslutet av FS ”“ inte i kongressalen men utanför i korridorernas tysta, mörka vrår. Det kändes mycket olustigt. Det gjorde mej bedrövad. Och då var jag, eftersom jag inte var kongressombud, ändå inte handgripligen inblandad. Men jag kunde ju inte undgå att höra och se delar ”“ tillräckligt! ”“ av det som sas och gjordes.

Debatten om valberedningens förslag borde ha skett där den hörde hemma: i kongressalen. Då hade argumenten blivit mer hederliga, för jag tror inte någon inför en fullsatt kongressal kunnat beskylla en annan ”“ till FS nominerad ”“ medlem i Journalistförbundet för att vara en ”säkerhetsrisk”. Då hade inte heller andra nominerade människor, jag använder ordet människor, för det handlar om människor, behandlats som fia-toppar: åkt in och ut på olika distrikts önskelistor i bjudande och överbjudande, ett schrackrande fram och tillbaks. Och om inte övertalningsförsöken verkade ge resultatet: rena lögner om hur andra distrikt bestämt sig för att rösta.

Otäckt. Och om jag kände olust, hur ska då inte de som verkligen drabbades ”“ främst de nominerade men även somliga kongressombud ”“ ha känt det? Vågar och orkar dessa medlemmar någonsin igen låta sej nomineras till FS? Kongressombuden hade ju faktiskt olika åsikter, alla nominerade fick röster. Kommer de ombud som mer eller mindre tvingades rösta på ett visst sätt eller de som åsåg och hörde hur andra utsattes för övertalningsförsök, kommer de att vilja vara kongressombud igen? Eller har de tappat tilltron på det fackliga arbetet inom SJF?

Jag hoppas det inte är och blir så. Fast å andra sidan: om den fackliga demokratin ska gå till på detta sätt också fortsättningsvis, då kan jag bara inte önska dem välkomna tillbaka till en sådant rävspel, ännu en gång till. Detta förtjänar att kallas odemokrati.

Journalister ska, enligt min mening, vara demokratins väktare. Vi ska vara föregångare. Vi ska städa vår farstu så minutiöst noga att vi kan beskriva, ifrågasätta och kritisera andra. Offentligt. Om någon av oss varit utsänd för att bevaka ett annat fackförbunds kongress, för att inte tala om ifall det handlat om en motpart, som TU, eller någon bolagsstämma, och något liknande inträffat: hur hade du och jag då reagerat och agerat?

Varit tysta? Låtsats som om ingenting hänt? Tyckt att det var väl inget särskilt med det? Ja, vad du hade gjort vet ju inte jag ”“ men jag vet jag hade gjort. Jag reagerar exakt likadant när det sker inom Journalistförbundet.

Bengt Eriksson,

valberedare både då och nu

Inlagt av Roger Blomquist mån, 2011-12-19 22:18

Valberedningen hade fel!

Av Roger Blomquist

Kamrater!

Jag har haft semester och nu väl på plats igen läser jag med viss bedrövelse några av kommentarerna, framförallt från några i valberedningen och känner att jag också gärna vill yttra mig.

Valberedningen skulle presentera sitt förslag på kongressen kl. 19 på torsdagskvällen. Vi började ju kongressa onsdag lunch. På torsdagsmorgonen möttes jag av nyheten som läckt att valberedningen bestämt sig för att peta den mest kunnige, rutinerade förbundsstyrelseledamot vi har, Susanne Björkenheim. Motiv okänt – hon skulle bara petas…

För mig otänkbart! Och tydligen också för många andra. Jag fick frågan varför valberedningen gjort på detta sätt, av många kamrater. Jag hade inget svar och jag har fortfarande ingen svar på detta helt orimliga petande!

Jag pratade i en paus med valberedare Cicci Renström Suurna och sa till henne att: Ni i valberedningen bör ändra ert förslag (detta är torsdag förmiddag) till kl. 19 när ni presenterar den nya förbundsstyrelsen. Motivering – många kongressombud och även den del förbundsstyrelseledamöter är upprörda och kan INTE förstå varför ni petat Susanne. Cicci sa till mig att hon förstått mig – men detta hade ingen som helst effekt uppenbarligen!

Kl. 19 presenterade valberedningen sitt förslag – utan Susanne B.

Detta fick ytterligare kongressombud att komma till mig – i egenskap av ordförande i Södra Distriktet – Susanne är ju arbetande på Skånska Dagbladet i Malmö och vår medlem!

Jag sa till ALLA oroliga att detta inte är acceptabelt och när nu så många kommit med förfrågningar i ärendet att vi måste agera från Södra distriktet! Jag förde samtal med olika distriktsordföranden och fick samma slutsats av dem som av våra egna tolv kongressombud, Susanne B. måste bli kvar i fs.

Då började jag och tre andra distriktsordföranden jobba med en alternativlista (som VI föredrar att kalla den). DU som orkar och vill kan läsa på vår hemsida = sjf.se – klicka dig till södra distriktet och läs min krönika från kongressen. Den har för övrigt legat på hemsidan en månad nu… Här ett axplock:<br<

Valberedningen hade inte gjort ett fullgott jobb! Bland annat hade de petat en av de mest kunniga förbundsstyrelseledamöterna under de senaste tre kongressperioderna, vår egen Susanne Björkenheim (Skånska Dagbladet). Det kunde vi förstås inte tåla. Därför lobbades det en hel del under kongressen. Vi påtalade för valberedningen redan på torsdagsmorgonen när vi nåddes av petningsbeskedet att de skulle ändra sig. Det gjorde de inte utan torsdag klockan 19.00 presenterade valberedningen de tio ledamöterna utan Susanne. Vi från Södra lierade då oss med starka distrikt som Västra, Dagspress, SR/TV och även en del smådistrikt som bland annat Gävleborg, Dalarna och Värmland. Vi bestämde oss helt enkelt för att föra fram en egen lista, som i Journalisten kallades “spränglista”. Detta var kongressens sista punkt och många talare gick upp och talade sig varma för bland andra vår Susanne. Hon fick många röster i den slutna omröstningen och kom därmed in i förbundsstyrelsen även kommande period, hennes fjärde. Susanne blir en tillgång, framförallt med tanke på kommande avtalskonferenser 2007!

Roger Blomquist

Vi drev i kompromissandan även Alf Johansson från Västra. Detta på bekostnad av Smålands Stefan Nilsson och Ekendistriktets Dag Bremberg. Slutresultatet blev att vår så kallade spränglista vann kongressens gehör och det visade sig vara helt rätt att lobba fram denna alternativlista (som jag föredrar att kalla den). Även en valberedning som åkt land och rike runt i tre års tid kan alltså ha fel på vissa av föreslagna förbundsstyrelseledamöter. Synd att de inte lyssnade till vår kritik och tog den på allvar. Kanske en lärdom för kommande valberedningar…?

Cicci Renström Suurna skriver i sin kommentar:

“Hoppas nu bara att dom här unga entusiastiska – men beklämda – kvinnorna inte blev avskräckta – osv”

Men jag kan försäkra dig som läser detta – till mig kom väldigt många kvinnor och män och beklagade att Susanne B. blivit petad. När de fick höra att jag framfört detta till valberedningen så hade de ingen förståelse för valberedningen petning…

Susanne fick tydligen över 80 röster på kongressen.

Kongressen hade valt Susanne med en förkrossande majoritet!

Jag vill påstå att DEMOKRATIN har segrat!

Majoriteten vill BEVISLIGEN ha Susanne B. kvar i fs.

Det prassel som ska ha förekommit enligt Cicci är inget annat än rent skitsnack! Jag var väldigt tydlig i mitt framförande till Cicca – där jag klart talade om att vi INTE accepterade valberedningen petning av Susanne B.

I sin slutkommentar skriver Cicci:

“Snälla, snälla kan vi inte på nästa kongress försöka ha en schyst och öppen valdiskussion i stället för smutskastning och smussel?”

Jag ställer inte upp på orden smutskastning och smussel. Från min horiston förekom inget sånt! Jag talade högt och tydligt om för valberedningen att de gjort fel. Många och jag upprepar gärna – MÅNGA kongressombud höll med mig!!!

Och det är alltså skönt att konstatera att DEMOKRATIN segrade på denna kongress!

Personligen tycker jag kongressen körs igenom på alldeles för kort tid. Ha gärna kongress i fortsättningen i fyra dagar och låt oss arbeta skälig tid. Då hinner vi förhoppningsvis med även en ordentlig debatt gällande kommande förbundsstyrelse!

ROGER BLOMQUIST

Ordf. Södra Distriktet

050628

Inlagt av Lennart Lund mån, 2011-12-19 22:18

Sundins smussel

Av Lennart Lund

Det är bra att Cicci Renström Suurna tar upp smusslet vid valet av förbundsstyrelse på Journalistförbundets kongress.

Kennth Sundin försöker ge sken av att det endart handlade om att välja in en enda person i förbundsstyrelsen. Men så var det ju inte. Efter att valberedningen presenterat sitt förslag äntrade Sundin talarstolen med ett motförslag som omfattade fyra ledamöter:

Han ville stryka två i valberdningens förslag – en från Ekendistriktet och en från Småland. De skulle ersättas med en från Södra och en från Västra.

Sundin yttrade sig sedan endast om förtjänsterna hos ledamoten från Södra. Inte ett ord om hur Sundin och andra valt bort de två från Eken och Småland, inte ett ord om varför just de inte skulle väljas.

Detta ville heller ingen annan från de nio distrikt som deltog i uppgörelsen stå för, trots ett tiotal inlägg i den efterföljande debatten.

Här är smusslet: Några samlar ihop så stort stöd man kan för att ändra valberedningens förslag och hemlighåller motförslag och argument så länge man kan.

Sundins tal om att diskussionerna dessförinnan fördes “helt öppet” i korridorerna är direkt löjeväckande för den som själv var ombud och förskte få reda på vad som hände.

Sanningen är ju att förslaget hemlighölls så länge som möjligt: De nio distrikten hade tillverkat en egen komplett valsedel – “spränglistan” – men den delades ut till alla ombud först efter Sundins inlägg.

Alla har naturligtvis den demokratiska rättigheten att föreslå ändringar i valberedningens förslag. Men då måste man också – i demokratins namn – våga redovisa argumeneten i öppen debatt.

Cicci Renström Suurna påpekar att en av de Sundin ville peta baktalades och kallades säkerhetsrisk för att han arbetar på ett annat fackförbunds tidning – detta påtalades också från kongressens talarstol av ett annat ombud.

Sådan buskargumentation är inte möjlig i öppen debatt. Det var därför den bedrevs i smyg, i korridorerna, i smusslet. Eller hur, Kenneth Sundin?

Lennart Lund

kongressombud Ekendistriktet

Årets groda 2021

Alla gör fel ibland. Men en del fel är roligare än andra. Nu kan du rösta på vilken som var 2021 års roligaste groda. Sista dag för att rösta är den 14 februari. Rösta här.

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet




Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies