”Alla borde ha ett område där de får leka”
Tvärsäker, planeringsfreak – och kompischef. Hanna Olsson vill göra Aftonbladets politikbevakning roligare utan att bli fördummande. Och hon tackar improvisationsteatern för allt.
Kvinnan som från den 1 september ska fylla Lena Mellins skor sitter på en uteservering i Malmö och viftar bort gråsparvar. De är närgångna, och för några ögonblick ser Hanna Olsson faktiskt lite skraj ut. Det är hon annars sällan. (…)
Hanna Olsson är näst yngst av fem barn, båda föräldrarna är mjölkbönder.
– Vi har växt upp med att man vet att ta för sig. Jag är säker på vad jag kan. Samtidigt kommer vi från en by med tio hushåll, det blir man ödmjuk av. Jag hade nog varit odräglig annars.
Banden hem är starka och besöken hos föräldrarna i Rönningsberg utanför Östersund kan alltid ta ner henne på jorden:
– ”Jaja, du har kanske fått ett jättehäftigt mediejobb, men nu får du hjälpa till här!”
(…)
Hanna Olsson vill återupprätta epitetet ”kompischef”. Det är hon gärna, och det är inte synonymt med mesighet, understryker hon. Hon blir provocerad av att kvinnliga ledare, som damlandslagets förbundskapten Pia Sundhage, ofta ifrågasätts för sina eventuellt för mjuka nypor. Hanna Olsson vevar igång irritationen:
– Det finns liksom bara två roller – antingen är du som Angela Merkel, mutti, eller så är du Margret Thatcher. Det är lika snävt som alla andra kvinnoroller.
Glad och snäll är två underskattade egenskaper, slår hon fast. Att tro alla om gott är något hon själv saknat hos chefer.
Läs hela intervjun med Hanna Olsson i Journalisten 9/2013. Teckna din prenumeration här.
