Valrörelsen 2022 styrdes av politikerna
De politiska partierna – inte medierna – styrde agendan under förra årets valrörelse, visar en ny rapport. Brott och straff, energi och ekonomi dominerade nyhetsrapporteringen.
Idag släpper Institutet för Mediestudier rapporten Politiken, medierna och nyhetsagendan. Den bygger på den kvantitativa undersökning av journalistiken under svenska valrörelser som görs vid Göteborgs universitet sedan valet 1979.
På DN Debatt skriver professorerna i journalistik Bengt Johansson och Jesper Strömbäck tillsammans med Mediestudiers föreståndare Ulrika Beck-Friis att valrörelsen 2022 sticker ut genom att politikerna tydligt var den aktör som satte agendan.
De frågor partierna lyfte – brott och straff, ekonomi och energifrågor – dominerade valdebatten. Frågor partierna inte ville prata om, som pandemin, klimatet, sjukvården och utbildning, drevs inte heller av redaktionerna, enligt rapporten.
Globala frågor som Ukrainakriget, säkerhetspolitik och klimatkrisen, fick inte heller fäste i valdebatten.
Undersökningen ger sammantaget ”inget stöd åt uppfattningen om en oinskränkt journalistmakt. Journalistiken var närmast en spegel av partiernas prioriteringar”, skriver Strömbäck, Johansson och Beck-Friis.
Andelen sakpolitik i förhållande till politik som spel ökade. Mer än hälften av rapporteringen i de traditionella medierna, 52 procent, utgick 2022 från sakfrågor, mot 44 procent i valrörelsen 2018.
Partierna fick närmast exakt det medieutrymme de hade i opinionen. Det gäller även partiledarna, med undantag för Annie Lööf, som fick väsentligt mer utrymme än Jimmie Åkesson trots att Sverigedemokraterna var betydligt större i opinionen än Centerpartiet.
