Ungas tidningsläsning minskar

Den enda åldersgrupp där den dagliga läsningen av tidningar och böcker ökar är bland 9- och 10-åringar. Andelen bland 13-16-åringar är 7 procent, jämfört med 20 procent 2012. Bland 17-18-åringar läser 8 procent mot 23 procent 2012. Även andelen barn och ungdomar som säger att de aldrig läser böcker eller tidningar har ökat något.

Däremot är det många av ungdomarna som tycker att de ägnar för lite tid åt tidningar och böcker. I gruppen 9 till 12 år är det 47 procent, för åldersgruppen 13-16 år är det 49 procent och för 17-18-åringar 55 procent. Svarsfrekvensen var 32 procent, en normal siffra vid de här undersökningarna.

– Det är bekymmersamt att den dagliga tidningsläsningen minskar bland tonåringarna men positivt att den ökar lite bland 9-12-åringarna, sade kulturminister Amanda Lind som deltog via länk. Det behövs en kraftsamling för att få barn och unga att läsa mer.

Annons

Statens medieråd har med hjälp av Statistiska centralbyrån frågat 2 000 9-12-åringar och 2 999 13-18 åringar om deras medievanor.

Årets undersökning har tagit hänsyn till pandemin och ställt en del frågor om hur ungdomarna upplevt vardagen, med fjärr- och distansundervisning och inställda fritidsaktiviteter.

En ny fråga i undersökningen var vilka källor de unga använde för att få nyheter och  information om exempelvis Corona-viruset, smittans spridning och hur man ska skydda sig.

Sveriges Television och TV4 är de etablerade nyhetsmedier som flest tagit del av i alla åldersgrupper. Av dagstidningarna kommer Aftonbladet på första plats. Många tonåringar tar också del av nyheter via Instagram.

– Men det är svårt att bryta ner det till vad de läser där. Många av de etablerade medierna finns ju även på sociala medier, säger Yvonne Andersson, analytiker på Statens medieråd som författat rapporten.

Det är också många som uppger att de följt råd från influerare och youtubers om Coronapandemin. Bland 9-12-åringar är det 16 procent, för åldersgruppen 13-16 år 21 procent och bland 17-18-åringarna 14 procent.

– Också där är det svårt att säga vilka råd de följt. Det kan ju vara en influerare som rekommenderat en speciell sorts handsprit, säger Yvonne Andersson. Men vi vet ju också att mycket desinformation sprids på sociala medier.

Störst förtroende har SVT, TV4 och Sveriges Radio bland de unga. Mellan 57 och 62 procent litar helt eller ganska mycket på SVT om man tittar på de olika åldersgrupperna. Också Folkhälsomyndigheten och andra myndigheter har hög trovärdighet. Bland 17-18-åringarna litar 74 procent på myndigheterna.

– Jag tycker att det är positivt att många unga vänt sig till traditionella medier under pandemin. Och att de litar på Folkhälsomyndigheten, säger Amanda Lind.

Mobilanvändningen fortsätter öka. Den dagliga användningen är så gott som hundraprocentig från 11 års ålder. På omkring tio år har mobilanvändningen ökat från 20 till 85 procent. Den tid som barn och unga lägger ner på mobilen ökar också. Uppåt 80 procent använder mobilen dagligen, och från 2018 har andelen flickor som använder mobilen mer än tre timmar per dag ökat bland 9-12-årsgruppen, bland 14-åringarna och bland 17-18-åringarna. Fler pojkar sitter med mobilen mer än tre timmar per dag, utom bland 17-åringarna.

95 procent av tonåringarna använder sociala medier, en siffra som hållit i sig sedan 2016. Populärast är Snapchat, Tik Tok och Instagram. Ju äldre barnen blir, desto fler tycker att de lägger ner för mycket tid på sociala medier. Bland 9-12-åringarna håller 19 procent med om det, bland 13-16-åringar är det 41 procent och bland 17-18-åringarna 53 procent.

– Det är en tendens sedan flera år, säger Yvonne Andersson som författat rapporten. Siffrorna kan delvis bero på pandemin eftersom alternativen minskat när barnen varit mer isolerade och kanske fått använda mobilen och sociala medier för att hålla kontakt med sina kompisar. Men det är bra att unga har lärt sig att bemästra sociala medier så att de kan orientera sig i det digitala samhället.

Här kan du ta del av hela medierådets rapport.