TS-siffrorna: De är vinnare och förlorare

I dag presenteras TS-siffrorna för helåret 2020 gällande dagspressen. Bland vinnarna finns alltså Dagens ETC som lyfter med sex procent, eller 600 ex, jämfört med året innan.

Totalt har de nu en upplaga på 10 300 ex. Den digitala upplagan går upp med hela 39 procent. I det ingår dock 4 100 rabatterade ex och en betalningsfrekvens på 88 procent.

Systertidningen Nyhetsmagasinet ETC lyfter också stort med knappt 19 procent till 7 000 ex. I det ingår 200 friexemplar samt 700 rabatterade ex.

Enligt chefredaktören för Dagens ETC, Andreas Gustavsson, hade tidningen en vikande upplaga första hälften av 2020.

Sedan lanserade man en crowdfundingkampanj mot prenumeranter och läsare, där varje krona går till journalistik, vilket har gett dem 2,5 miljoner kronor.

Sedan dess har man bland annat satsat på utökad kulturbevakning, USA-bevakning, poddar och webb-tv. I augusti vände man trenden och sedan dess har de ökat varje vecka.

– Ju mer redaktionella resurser, desto mer kraft att genomföra grävprojekt – exempelvis Operakällaren och Apotea – och andra typer av krävande material. Det har gett resultat, uppger Andreas Gustavsson till Journalisten.

Bland vinnarna finns också Nya tider som lyfter med nio procent till 7 300 ex, bland dessa finns drygt 1 000 rabatterade ex.

Uppåt är det också för Barometern med Oskarshamns-Tidningen som ökar med 10 procent eller 3 500 ex. De har nu 38 900 ex, inräknat 800 friex och 5 100 rabatterade. Den digitala ökningen är 24 procent.

Även Sydsvenskan ökar, med 6 procent till 89 000. Sydsvenskans digitala upplaga går upp med 22 procent.

Konkurrenten Skånska Dagbladet minskar dock och har nu 19 600 ex, samt en i sammanhanget låg betalningsfrekvens (72 procent) med 5 000 friex och 1 900 rabatterade ex.

Också titlar som Nya Wermlandstidningen ökar, med knappt fyra procent till 40 900 ex. Detta medan konkurrenten Värmlands Folkblad tappar med 3 procent till 11 900 ex. Deras digitala upplaga står dessutom still.

Göteborgs-Posten går upp med 3 procent till 124 700. Den digitala upplagan växer med 19 procent på GP. I siffrorna finns en relativt låg betalningsfrekvens med 85 procent, de ger ut  1 800 friex och över 36 000 rabatterade ex.

När Journalisten berättade om upplagorna för 2019 kunde vi utnämna Västerbottens-Kuriren till en av vinnarna, då ökade man med 900 ex. De ökar stort igen, med nästan 9 procent eller 2 400 ex till en total på 30 600 ex. Den digitala upplagan på VK går upp 17 procent jämfört med förra året.

Förra gången vi frågade chefredaktören Jessica Wennberg om ökningen hänvisade hon till satsningar på undersökande journalistik och egna nyheter.

Ett sätt att arbeta som också ligger bakom den här ökningen, menar hon nu.

– Vi har jobbat strategiskt mot fler fördjupningar, fler granskningar och att ta tag i de komplexa frågorna. Men också mot fler superlokala och nära berättelser om läsarnas vardag. Vårt löfte till läsarna är att ge hela bilden, de stora frågorna såväl som de nära frågorna. Skulle jag nämna något som är grunden för framgången så är det detta, uppger Jessica Wennberg.

VKs egen statistik visar att de ökar i alla 12 kommuner de bevakar. Den stora tillväxten sker i grupperna under 50 år, med en stor digital tillväxt.

Jessica Wennberg tror att pandemin kan spela in i framgångarna.

– Informationsbehovet har varit enormt hos läsarna och vi har jobbat hårt med journalistik om pandemin under året. Men även om pandemin har gjort den lokala journalistiken extra relevant så vet jag att det inte är den enda anledningen till att så många valt att prenumerera. Den allra största ökningen av prenumeranter hade vi nämligen redan i början av året, innan pandemin.

Bland de som tappar finns S-tidningen Aktuellt i politiken som tappar 8 procent, eller 600 ex, till 6 600.

En av de stora förlorarna är den kristna tidningen Nyhetstidningen Inblick som tappar hela 25 procent av prenumeranterna ner till 4 900 ex. Detta trots 1500 rabatterade ex.

Som Journalisten berättat tidigare får Feministiskt perspektiv inte driftsstöd. TS-siffrorna för 2020 visar att de backar med 21 procent eller 400 ex.

Nynäshamns-Posten tappar 6 procent till 4 800 ex. Finskspråkiga Ruotsin Suomalainen tappar knappt 17 procent till 7 000 ex.

Katrineholms-Kuriren tappar knappt 5 procent till 8 300 ex.

Folkbladet i Norrköping tappar 9 procent till 3 000 ex och där går den digitala upplagan ned 25 procent. De har också låg betalningsfrekvens med 72 procent, med 500 friex och 600 rabatterade.

Genom att fokusera på innehåll till tidningens kärnläsare hoppas tidningen bromsa tappet.

– Det finns flera skäl till att upplagan minskar och ett av de viktigaste är att den digitala konkurrensen är tuffare än någonsin och vi ser att fler och fler kunder numera nöjer sig med en lokal prenumererad titel. När de gör det så väljer de i de allra flesta den stora titeln, det vill säga NT, säger Nils Olauson, vd och publisher för Öst Media.

– Att Folkbladet har fått allt tidigare pressläggning de senast åren har också haft en stor påverkan, framförallt när det kommer till prenumeranter med ett stort sportintresse, fortsätter han.

Såväl Jönköpings-Posten som Norrköpings Tidningar tappar också, strax över 3 procent för vardera titel. NT har nu 30 700 prenumeranter medan Jönköpings-Posten har 20 700.

Den enskilt största förklaringen till NTs minskning är att de under 2020 kraftigt minskade antalet friex som delas ut, förklarar Nils Olauson.

– Det förklarar drygt en fjärdedel av tappet. En annan förklaring är att vi i samband med att pandemin slog till valde att göra om tidningen från två delar till en del vilket en hel del läsare reagerade på. Det i kombination med att vi har fått kritik för att vi inte har haft tillräckligt mycket lokalt material har kostat oss en del prenumeranter, säger Nils Olauson.

Vad ska ni göra för att vända det?
– Redan i höstas, efter att ha genomfört en läsarundersökning, tog vi beslutet att gå läsarna till mötes och gå tillbaka till två delar i tidningen vilket har varit uppskattat. Vi har dessutom sedan årsskiftet infört en ny organisation där vi har stärkt den lokala förankringen, ökat antalet reportrar och vi har numera en lokal ansvarig utgivare.

– Vi har dessutom lanserat ett läsarlöfte och gjort en tydlig satsning på granskande och avslöjande journalistik vilket vi hoppas ska ge effekt, fortsätter Nils Olauson.

Värnamo Nyheter tappar också med 6 procent till 10 600 precis som Vimmerby-Tidning/Kinda-Posten som tappar 8 procent ner till 7 200. Detta med 400 friex och 1 300 rabatterade.

Alingsås-Tidning/Elfsborgs Läns Tidning backar med hela 10 procent till 7 000 ex.

Borås Tidning går bakåt med knappt 5 procent, de har nu 32 600 ex.

Bärgslagsbladet och Arboga Tidning tappar med 6 procent till 4 800 ex och den digitala upplagan står still på tidningarna.

Fagersta-Posten tappar hela 8 procent ner till 3 400 ex.

I Dalarna tappar Dala-Demokraten 4 procent ner till 6 500 ex och Falukuriren går back med knappa 1 procent till 17 100.

Mora Tidning tappar också med 100 ex medan Dalabygden istället ökar kraftigt med 23 procent till 3 200 ex.

Länstidningen Östersund tappar med nästan 8 procent till 6 000 ex. Den enda tidning som inte tappar i Östersundsregionen är Jämtlands Tidning som går jämt mot 2019 med sina 3 600 ex.

Längst upp i norr tappar Norrbottens-Kuriren med nästan 5 procent till 14 700 ex. Likaså tappar systertidningen Norrländska Socialdemokraten 500 ex till 25 600.