Gå direkt till textinnehållet
Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert i talarstolen under kongressen 2025.
Foto: Tor Johnsson

Vinnare och förlorare på årets kongress

Journalistkongress 2025 Journalistförbundets kongress uppvisade störst enighet och kampvilja kring motionen om att stoppa Las-missbruket. Kongressens solklara vinnare var Stockholms dagspressdistrikt, som efter många års kamp lyckades få med sig kongressen på att vingklippa Yrkesetiska nämnden.

Exklusivt för dig som är prenumerant eller medlem i Journalistförbundet.

På torsdagseftermiddagen avslutades Journalistförbundets kongress i Saltsjöbaden med avtackningar till avgående förbundsstyrelseledamöter. Avgående vice ordförande Tomas Backlund fick stående ovationer och var märkbart berörd.

En ny styrelse valdes – enhälligt, vilket inte skett på kongresser så länge någon nu levande kan minnas. Journalistförbundets ordförande heter fortfarande Ulrika Hyllert (Sveriges Radio). Till ny vice ordförande valdes Anna Herdenstam (Expressen).

En av kongressens sista motioner blev också den kanske mest sammansvetsande i förbundet, och handlade om att få stopp på Las-missbruket. Kongressen antog med acklamation yrkandet att förbundet ska prioritera frågan om att stoppa det ”systematiska missbruket av visstidsanställningar”. Motionen var undertecknad av elva klubbar, sektioner och intresseföreningar inom förbundet.

Det är läge för strid. Det här får inte pågå längre.

– Vi orkar inte. Jag var så nära att hoppa på en utbildning till målare. Jag sa ”lasa in mig eller så drar jag”. De lasade in mig, tack NA. Men jag har fortfarande ingen fast anställning, sade Ida Vaske, vikarie på Nerikes Allehanda, från talarstolen.

Flera ombud, bland dem Håkan Widman, ordförande i journalistsektionen på Ekot, pekade på att utlasningarna inte skadar enbart visstidsanställa utan även tillsvidareanställa och arbetsgivare:

– Värst drabbas ju förstås vikarien som blir utlasad och inte kan komma tillbaka utan får försöka hitta runt i den här karusellen, men till syvende og sidst drabbar det hela redaktionen. Vi har väldigt mycket problem med taskig återhämtning, stress och sjukskrivningar och det finns en koppling till detta. När vi hela tiden får in nya som ska skolas in blir det väldigt stressigt för oss. Det kostar i kvalitet, det kostar i sjukskrivningar och det kostar arbetsgivaren.

– Det här är ett slags självskadebeteende som arbetsgivaren inte vill tänka på. Vi måste hitta en pedagogisk väg att förklara detta för dem att det skadar vikarien, det skadar hela företaget, det skadar arbetsgivaren. Vi måste försöka tala om för dem att även om det är kallt ute så ska man inte kissa i byxan, sade Håkan Widman.

Presidiet höll i taktpinnen under kongressen och lyckades avsluta på utsatt tid. Foto: Tor Johnsson

Från talarstolen uppmanade flera ombud till stridsåtgärder i Las-frågan i den pågående avtalsrörelsen.

– Vi skäms över att våra duktiga vikarier blir behandlade så fruktansvärt illa, och blir utsparkade. Det är osmakligt, det som pågår i vår bransch. Jag tror att det finns en stridsvilja, inte bara bland vikarierna, utan bland de fastanställda också. Även om man inte själv är direkt berörd av det så vill man visa sin solidaritet i handling och sätta ner foten och säga: Nu räcker det! Ni har i alla fall oss i dagspressdistriktet bakom er ifall ni vill ta striden.

– Att ta just den här striden skulle också visa de unga och de med de mest osäkra villkoren att det här förbundet är till för dem. Det är precis i den här frågan vi ska vara relevanta, sade Carl Cato, journalistklubben på Dagens Nyheter.

Han fick medhåll av Magnus Sundvall, ordförande i journalistklubben på Jönköpings-Posten:

– Utanför vår bransch vet man inte vad utlasningar är för någonting. Carl sa det bra, jag vill vara ännu tydligare: Det är läge för strid. Det här får inte pågå längre.

Under hela debatten om Las-motionen fick talarna applåder från kongressen. Det fanns bara en annan debatt under kongressen där talarna återkommande fick applåder: debatten om motion 35: ”Det yrkesetiska arbetet i Journalistförbundet”.

Carl Cato, Dagens Nyheter. Foto: Tor Johnsson

Även om man inte själv är direkt berörd av det så vill man visa sin solidaritet i handling och sätta ner foten och säga: Nu räcker det!

Redan efter den första kongressdagen spekulerade ombuden om vad kongressen skulle komma att kallas i efterhand. Tidigare kongresser har bland annat kallats ”samförståndskongressen” (2014), ”bemanningskongressen” (2011), ”frilanskongressen” (2008), ”kohandlarkongressen” (2005) och förstås ”den digitala kongressen” (2021).

”Yogakongressen” var ett tidigt förslag på 2025 års journalistkongress (ombuden leddes i yogaövningar av förbundets organisationsutvecklare Victoria da Silva i pauserna). Andra förslag var ”offlinekongressen” på grund av det svajiga wifit på konferensanläggningen Vår gård, och ”den trötta kongressen” eftersom den sena middagen på tisdagen ledde till att ombud gick och lade sig innan efterrätten serverats och förbundets inhyrda DJ fick spela för ett tomt dansgolv. (Några ombud försökte chocka sig vakna genom att vinterbada i Baggensfjärden, särskilt inför onsdagens nattmangling.)

Men på torsdagen stod det klart att detta var YEN-kongressen, efter den heta debatten om Yrkesetiska nämndens beslut att klandra en reporter på Aftonbladet förra veckan.

Stockholms dagspressdistrikt hade återigen motionerat om en nedläggning av Yrkesetiska nämnden (YEN) men ingen hade räknat med att motionen skulle leda till något. Kongressen 2021 avslog ett liknande förslag utan större engagemang, och Expressens klubbordförande Jan Spångberg var i tisdags tveksam till om kongressen skulle gå på deras linje.

Debatten blev så livlig att till och med motionärerna förvånades. För att inte tala om förbundsstyrelsen, som tvingades till flera snabba sammanträden under programpunkten.

Även de ombud som försvarade YEN var samtidigt kritiska till nämndens beslut att klandra Aftonbladets reporter i fredags, och förbundsstyrelsen samt YEN:s ordförande Erika Wiman Snäll blev satta under hård press.

Efter att beredningsutskottet lagt fram ett kompromissförslag beslutade kongressen att uppdra åt förbundsstyrelsen att skyndsamt utreda hur Yrkesetiska nämnden i framtiden ska pröva överträdelser av yrkesreglerna. Dessutom röstade kongressen med 45 röster mot 38 för att frånta nämnden rätten att klandra medlemmar fram till dess att utredningen är klar.

Frilans Riks ordförande Henrik Simonsen stod för kongressens svartaste humor. Foto: Tor Johnsson

Aftonbladets klubbordförande Cecilia Vaccari välkomnar att kongressen tog YEN i örat.

– Det första jag gjorde när beslutet klubbades var att skicka en skärmdump till vår medlem. Det känns väldigt bra. Det här har varit en hemsk process för vår medlem och hela Aftonbladet, men också för signalen det gav till hela skrået. Framför allt till unga och vikarier: kommer jag att behöva välja mellan att klandras eller att arbetsvägra och riskera att förlora mitt jobb?

Klandret blir bara en skammande interndomstol, menar hon.

– Vi är också nöjda med kompromisslösningen som blev. För vi är ju inte emot yrkesetik, tvärtom. Den diskussionen är grundbulten för det viktigaste vi har: vårt förtroende. Samtalet kring yrkesetiken har lyfts.

Om man nu ska ge sig på att utse en vinnare denna kongress är det tveklöst Stockholms dagspressdistrikt, som fick igenom samtliga sina yrkanden, utom yrkanden som de själva drog tillbaka till förmån för kompromisslösningar.

Förbundsstyrelsen gick segrande ur flera strider på Journalistkongressen 2025. Foto: Tor Johnsson

Förbundsstyrelsen förlorade striden om Yen och såg sig tvungna att kompromissa i frågan om de fysiska presskorten, ytterligare en stor fråga på kongressen sett till antalet motioner och den timslånga debatten. Styrelsen måste nu utreda möjligheterna att återinföra ett fysiskt presskort, som dock inte behöver vara SIS-märkt och därmed inte ett id-kort.

Bortsett från dessa bakslag gick det mesta på kongressen förbundsstyrelsens väg. Kongressen överlät till styrelsen att besluta om medlemsavgifterna den kommande kongressperioden, vilket gör att förbundets budgetramar nu är helt under styrelsens kontroll. Många av ombuden hoppas dock att styrelsen beslutar om en avgiftssänkning, eller åtminstone att avgiften inte höjs. Med tanke på att förbundet går mot stora underskott finns det en risk att den förhoppningen kommer att grusas.

Kongressen antog fyra uttalanden: till stöd för Ukrainas journalister, för en stark pressfrihet, för Dawit Isaaks och Gui Minhais frigivande samt för ett stopp för Las-missbruket.

Till sist. Kongressens svartaste humor stod Frilans Riks ordförande Henrik Simonsen för:

– Det är trevligt som frilans att vara på kongress så att man får äta sig mätt.

De låga frilansarvodena diskuterades, och Frilans Riks ville se ett förnyat försök att inleda förhandlingar om ett frilansavtal med Medieföretagen, något som avslogs av kongressen. Frilans Riks fick visserligen inte igenom många av sina originalyrkanden på kongressen, och en viss bitterhet kunde anas över detta i replikväxlingarna, men bland framgångarna fanns bland annat ett uppdrag för förbundsstyrelsen att se över möjligheterna att förbättra arbetslöshetsförsäkringen för egenföretagare i framtida påverkansarbete kring försäkringen, ett uppdrag att utreda införandet av ett säkerhetstillägg i frilansrekommendationen, samt ett uppdrag att lobba för en förändring av den orättvisa beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) för de som varvar anställning med egenföretagande, så kallade kombinatörer.