Sverigedemokraterna släpps in i dagspressen

Nästan två av tre svenska dagstidningar kan tänka sig att publicera debattartiklar från Sverigedemokraterna i höstens valrörelse. Det visar Journalistens enkät till landets chefredaktörer.

När folkpartiledaren Lars Leijonborg ställde upp på debatt med riksdagsledamoten Sten Andersson, som i höstens val kommer att representera Sverigedemokraterna, i Sveriges Televisions samhällsprogram Agenda, väckte det kritik från många håll. ”Folkpartiet bjuder in pyttelilla Sverigedemokraterna på en nationell politisk arena som de tidigare inte har haft och inte är berättigade till”, skrev exempelvis Åsa Petersen på Aftonbladets ledarsida. Även statsminister Göran Persson var starkt kritisk.

Majoritet för att bemöta Sverigedemokraterna

Enligt en undersökning som Folkpartiet beställt av Sifo anser dock en klar majoritet (68 procent) att de etablerade partierna ”bör bemöta Sverigedemokrater i debatter”. Endast 19 procent svarade nej på den frågan.

De svenska dagstidningarnas chefredaktörer anser också att det är bättre att låta partier som Sverigedemokraterna synas i spalterna, än att stänga ute dem. Det visar den enkät som Journalisten genomförde i förra veckan.

Enkäten skickades ut till chefredaktörerna vid samtliga svenska dagstidningar som utkommer med minst två nummer i veckan – totalt 109 stycken. 61 tidningar finns representerade bland svaren (se fotnot för lista), som är den första större granskningen av dagspressens syn på Sverigedemokraterna.

På frågan ”Kommer ni att publicera debattartiklar från Sverigedemokraterna?” svarade 62 procent ja och 17 procent nej. 21 procent har inte kunnat ge ett tydligt svar på frågan, av olika skäl – varav det vanligaste är att partiet inte finns representerat lokalt och att frågan därför aldrig kommit upp till diskussion.

Men en klar majoritet av tidningarna räknar alltså med att publicera debattartiklar från Sverigedemokraterna.

– Att utfärda generella förbud mot publicering överensstämmer inte i något fall med yttrandefriheten, konstaterar Billy Bengtsson, chefredaktör för Norra Skåne.

Hans Bergström, chefredaktör för Dagens Nyheter, ser det inte heller som ”på förhand uteslutet” att ta in debattartiklar.

– Situationer kan tänkas där det är motiverat att publicera inlägg från partier med antidemokratisk tendens, säger Bergström.

“Debattartiklar med hets mot folkgrupp kommer inte in”

Flera av ja-röstarna är dock tydliga med att påpeka de förbehåll som råder. Ett är att tidningarna bara publicerar lokalt material och inte cirkulärinsändare, ett annat att alla debattartiklar måste följa lagstiftning, det pressetiska regelverket samt sedvanliga krav på insändar- och debattmaterial.

– Smakar artiklarna det minsta av hets mot folkgrupp tackar vi nej, säger Göran Greider, chefredaktör för Dala-Demokraten.

En del tidningar drar dock gränsen tidigare och hänvisar också till risken att ”göra rasistiska partier rumsrena”:

– Innehåller artiklarna den vanliga typen av ”sakuppgifter” om vad invandringen kostar och som alltid brukar vara felaktiga, då är vi inte villiga att sprida sådana felaktiga uppgifter vidare, säger Claes Hegnell, chefredaktör för Smålandsposten.

Andra ser till att alltid bemöta material från partier som Sverigedemokraterna, i form av kommentarer på ledarsidan eller replik från andra debattörer.

– De allra flesta debattartiklar åker i papperskorgen direkt. Om en debatt publiceras bemöter vi den samtidigt, säger Margaretha Engström, chefredaktör för Ystads Allehanda och Trelleborgs Allehanda.

– Vi kommer att publicera debattartiklar av Sverigedemokraterna, men vi kommer vid publiceringstillfället att bemöta deras åsikter i huvudledaren, säger Torbjörn Bergmark, chefredaktör för Västerbottens-Kuriren.

Piteå-Tidningen har publicerat två insändare från Sverigedemokraterna, sedan tidningen skrivit om partiets politik, men har då ”förklarat varför vi publicerat insändarna och uppmanat läsarna att engagera sig mot flyktingfientlighet”, säger tidningens ansvarige utgivare Olov Carlsson.

Motdemonstranter kommer att störa möte

På frågan ”Kommer ni att bevaka och referera valmöten/offentliga debatter med Sverigedemokraterna?” var andelen ja-svar ännu högre: 66 procent. 17 procent svarade nej, medan 17 procent inte kunde avge något klart besked.

– Vi får väl se. Vi vet redan nu att SDs möten kommer att störas av motdemonstranter och då blir det väl journalistiskt motiverad bevakning, säger Kennet Lutti, chefredaktör för Arbetarbladet.

Att rapportera från kravaller, men att inte ge partiet draghjälp i sakfrågorna, är en vanlig synpunkt från chefredaktörerna.

– Vi ska inte göra dem större och mer betydelsefulla i nyhetsbevakningen än vad som är motiverat, men om det visar sig att till exempel Skånes väl är på väg att kunna bli en maktfaktor i den lokala politiken måste vi kunna skriva det, säger Hans Bergström, DN.

På frågan ”Kommer ni att genomföra någon speciell redaktionell granskning av Sverigedemokraterna och deras politik” svarade även där 66 procent ja. 12 procent svarade nej, medan 22 procent var osäkra.

Den lokala förankringen kommer att vara avgörande, anger många, men vissa anser att man även måste anlägga ett bredare perspektiv:

– Partiet kommer att utsättas för särskild granskning utifrån demokratibegreppet, konstaterar Christer Gruhs, Dalarnas Tidningar.

Risk i att uppmärksamma partiet för mycket

Margaretha Engström på Ystads Allehanda/Trelleborgs Allehanda, skulle gärna vilja ta reda på ”varför deras invandrarfientliga budskap så lätt får fäste på Skåneslätten”, men konstaterar också risken i att uppmärksamma partiet för mycket:

– Vi upplevde detsamma under Sven-Olles glansdagar i Sjöbo i slutet på 80-talet. Då fick han bre ut sig över tidningssidorna och tidningens förhoppning var att läsarna faktiskt kunde genomskåda dumheten i hans flyktingfientliga budskap. Det fick totalt motsatt effekt– Han blev valets stora segerherre.

Hans Månson, Sydsvenskans chefredaktör, anser att den stora risken ligger i att förtiga partiets existens.

– Det stärker dem i påståendet att de förtigs. Där för måste vi belysa deras verksamhet, men varje artikel måste vara tydlig i att partiet inte är demokratiskt.

Birger Ekerlid, chefredaktör för Läsntidningen i Östersund, pekar dock också på det motsatta:

– De ska inte heller ges mer utrymme än vad som är rimligt utifrån partiets storlek och betydelse.

Martin Jönsson

mj@sjf.se