”Ställ inte puckade frågor i Bryssel”
Sveriges Radios nye man i Bryssel blev EU-nörd för kärleks skull och fascineras av det politiska spelet i EU-korridorerna.
Andreas Liljeheden har redan bott tio år i Bryssel och rapporterat om EU-frågor för medier som TV4, Altinget, Omvärlden och Finansliv.
– Efter att ha bott i varsitt land i ett och ett halvt år hade jag i ett svagt ögonblick sagt till min sambo: Får du ett jobb i Bryssel så flyttar vi dit. Kort efter fick hon det.
Så du var helt enkelt tvungen att börja älska EU-journalistiken?
– Lite så. Men jag har aldrig ångrat det, det är sjukt intressant. Både det politiska spelet bakom besluten och utmaningen som det är att försöka förklara det som många ser som väldigt komplicerat.
För att vara insatt i maktspelet bakom besluten är kontakter viktiga.
– Bryssel är ett ställe där du får enormt mycket information som bakgrund. Du kan få väldigt bra insiderinformation som du inte kan citera men som du kan använda i rapporteringen, du får större förståelse.
Hur arbetar man upp bra kontakter inom EU-maskineriet?
– Du får aldrig röja källor eller riskera att information kan härledas till dem. Men sedan handlar det om att gå på möten och träffa mycket folk, och framför allt att vara väldigt insatt. Om man är genuint intresserad och visar att man kan någonting är personen på andra sidan mer benägen att berätta, än om man ställer en helt puckad fråga.
Man brukar prata om att EU är underbevakat, och det håller Andreas Liljeheden med om.
– De journalister som är på plats gör ett väldigt bra jobb. Problemet är att vi kanske skulle vara fler. Det är ju inte bara det som händer i Bryssel, utan i 27 europeiska huvudstäder till.
Själv har han förutom EU-institutionerna även Belgien och Nederländerna samt Nato i sitt bevakningsområde.
– Det är svårt att hinna med. Om jag tar ledigt några dagar har jag lätt 250-300 mejl på måndag morgon. Utmaningen är att sålla i det enorma informationsflödet.
Du har familj också, hur funkar det med mängden jobb som väntar?
– Ja, mina barn är 5 och 8. Jag hoppas att det funkar. Jag kommer att ha kontor hemma och är ganska flexibel. Och det är inte så att Sveriges Radio bara vill ha korrar som är ensamstående. Vi är flera som har barn.
