Graden av organisering inom hatrörelsen Granskning Sverige överraskade Mathias Ståhle. FOTO: Tor Johnsson

”Säkerhetsmässigt
är trollen amatörer”

3 mars, 2017

Eskilstuna-Kurirens granskning av trollfabriken ”Granskning Sverige” fick ett genomslag som förvånade den grävande reportern Mathias Ståhle.
– Jag trodde att det mest var intressant för andra journalister och opinionsbildare. Men det är mycket mer vanligt folk än kollegiala ryggdunkar i min mejlkorg.

Under tre månader pågick Mathias Ståhles granskning och infiltration av den främlingsfientliga hatsajten Granskning Sverige, som ringer upp journalister och makthavare med målet att få till inspelningar som sedan kan fulredigeras till rörelsens Youtubekanal. Eskilstuna-Kuriren med Strengnäs Tidning visar upp hur sajten jobbar och att den har en tydlig koppling till hatsajten Fria Tider.

– Från min horisont är bakgrunden till granskningen enkel: jag fick ett uppdrag från redaktionsledningen att titta på det här, berättar Mathias Ståhle.

– Bakgrunden till att jag fick uppdraget är att vi under förra året fick ungefär 100 samtal av den art som Granskning Sverige står för. Det gjordes en handfull inspelningar som lades ut, och var och en av dem resulterade i hotfulla följdsamtal till våra medarbetare. Det blev ett arbetsmiljöproblem för tidningen.

Mathias Ståhle har tidigare bevakat närliggande ämnen och har god insyn i den extrema nätmiljön. Chefredaktören Eva Burman bad honom att granska vilka organisationer som ligger bakom trakasserierna.

– För vi var ganska övertygade om att det här inte var slumpvisa företeelser, det fanns alldeles uppenbart en grad av organisering och samarbete bakom samtalen, säger Ståhle.

Idén att med hjälp av en fejk­identitet infiltrera Granskning Sverige kom tidigt i processen.

– Att gå och knacka på dörren hos dem var inte ett alternativ, det var glasklart att det hade varit dödfött. Och eftersom de vid den här tiden gick ut med att man kan tjäna pengar genom att bli ringare registrerade jag mig, med en anonym gmail-adress. Jag skrev ett ganska naivt mejl: ”Hej, jag har hört att man kan tjäna pengar på det här, hur gör man?” Min förhoppning i det första skedet var egentligen inte djupare än att inleda en dialog med den här kolportören av hatmaterial.

Han hade utgått från att nätverket skulle ha ett ganska högt säkerhetstänkande, och valde därför att offra en av de bättre av sina redan existerande fejkprofiler, som hade aktiva konton på sociala medier sedan ett antal månader tillbaka.

– Som reportaget sedan visar är de säkerhetsmässigt rena amatörerna. Men jag utgick från att de skulle kontrollera bakgrunden på fejkprofilen, så det fick inte vara färska konton.

Inför infiltrationen bestämde sig Mathias Ståhle för vilka förhållningsregler profilen ”Johan” skulle ha. Han skulle till exempel inte själv få skriva hatiska inlägg, men gilla andras.

– Jag gjorde som i rollspelen man som 70-talist spelade på 80-talet, skapade en fantasiroll. Jag tänkte ungefär på samma sätt. ”Johan” skulle framstå som trovärdig. Det skulle framgå att han är ett nättroll, med en linje på jobbet men i hemlighet smygrasist. Den rollen lyckades jag uppenbarligen spela ganska bra.

Under de månader Ståhle drev fejkprofilen fick han full insyn i hur Granskning Sverige jobbar. Men insläppet i researchportalen var egentligen mer en bonus, menar han.

– Vi fick ett bildmaterial och kunde på ett konkretare sätt visa för läsarna hur utstuderat det här är. Men ungefär samma text hade kunnat publiceras ändå. Det är det vanliga hederliga journalistiska fotarbetet som ger resultat. Utöver de personer som är citerade i texten har jag ett stort antal hemliga källor.

Under månaderna som ”Johan” blev han tilldelad sig olika uppdrag av administratörerna.

– Mycket var Dagens Nyheter-relaterat. Martin Gelin till exempel, DNs USA-korre, ville de väldigt gärna ha trollad.

När ”Johan” fick uppdraget att trolla Erik Fransson som är ledarskribent på Gotland valde Mathias Ståhle att ta kontakt med honom och lade korten på bordet.

– Han berättade öppet om hatmejl och samtal han fått. Jag hade sådana kontakter med and­ra journalister också som jag fått i uppdrag att trolla, men de ville inte framträda med namn.

Mathias Ståhle har själv utsatts för mycket trollning genom åren.

– Det som förvånade mig under det här arbetet är hur pass utstuderade de är. Graden av organisering var bättre än jag trott. Jag visste att den fanns men att det skulle finnas en hel fabrik med färdigställd produktionslinje som bara låg där helt öppet, hade jag inte i min vildaste fantasi kunnat föreställa mig.

Att se fabriken fick många pusselbitar att falla på plats för honom personligen.

– Flera av de här människorna är fullfjädrade nazister, punkt. Men de är inte de enda som gör det här. Första gången jag själv stötte på en trollningskampanj var när jag granskade det väns­terextrema nätverket Revolutionära fronten och fick en rad nästan identiska kritiska mejl som slog ned på en detalj i reportaget. Det Granskning Sverige nu har gjort är att ta trollningsfabriken några steg till.

En reflektion han nu gör är att både Revolutionära fronten och Granskning Sverige faller på sin egen fåfänga.

– Det som gör det möjligt att granska dem så här detaljerat är att de själva är så jävla stolta över sina trollningskampanjer eller i Revolutionära frontens fall, brottslighet, att de skryter om den och dokumenterar den i text och bild. De lägger hela bevismaterialet framför en – det finns inget tacksammare för en journalist eller brottsutredare. Men båda är för fega för att stå för det de gör, de gömmer sig bakom falska identiteter.

När han skulle konfrontera administratören ”Erik” på Granskning Sverige stängde han ned fejkprofilen och skrev från sin vanliga jobbadress. ”Erik” ställde motkrav för att låta sig intervjuas:

– De skulle få göra en ”intervjuduell” med mig samtidigt, jag skulle alltså prata med flera anonyma personer. Det är ju lite udda och det journalistiska värdet i det är begränsat. Vi bestämde att inte ställa upp.

Sedan ringde ”Erik” ändå upp och Ståhle kunde genomföra en intervju.

– Jag förstod naturligtvis att de spelade in samtalet. Det ligger några klipp ute från det, men det är inte ett problem. De är ju egentligen inte intresserade av att ställa frågor utan att starta gräl och hamra in sina argument. Jag lyssnade snällt och förde sedan åter till mina frågor. Samtalet fick pågå tills jag fått svar på de frågor som det var centralt att de fick bemöta.

Genomslaget har varit enormt, konstaterar Mathias Ståhle.

– En höftning är 99 procent kärlek, 1 procent hat. Vi pratar om tiotusentals reaktioner i sociala medier och mejlkorgar och på telefon. Jag är helt överväldigad. Jag hade nog trott att ämnet som sådant är lite för nördigt, men det känns lite som att jag träffade en nerv i den svenska folksjälen. Jag trodde att det mest var intressant för andra journalister och opinionsbildare. Men det är mycket mer vanligt folk än kollegiala ryggdunkar i min mejlkorg. Det gör mig väldigt glad.

Inför publiceringen hade han bestämt sig för att följa råden från Irena Pozar, sociala medier-strateg och chefredaktör på Veckorevyn.com, om att hantera trollen.

– Tidigare har jag känt som Niklas Orrenius säger, att öppenheten har varit mitt vapen. Jag har vinnlagt mig om att sitta ner och svara lugnt även när människor vill hata och hota. Men inför den här publiceringen bestämde jag att göra som Irena säger: jag lägger på. Jag loggade ut helt, med min chefs stöd. Granskning Sverige ringde mig själva flera gånger under helgen efter publiceringen. Men varför skulle jag svara? Det är två anonyma nättroll som leker privatdetektiver. Det finns ingen som helst anledning att föra en konversation med dem. De har fått chansen att svara på de frågor vi ville ställa. De lyckades inte särskilt bra.

Publiceringen om Granskning Sverige är över, men den större granskningen av den högerextrema nätmiljön fortsätter.

– Där finns det tre ledord: Follow the money. Nej, jag kan inte berätta mer.

 

Irena Pozars 5 tips på hur trollringarna hanteras bäst*):

  • Låt dig inte provoceras. Den som ringer vill att du ska brusa upp.
  • Be dem återkomma på mejl om de provocerar.
  • Det är helt okej att upprepa samma svar. Det är inte dig det är fel på om du fortsätter säga ”inga kommentarer” utan den som ställer frågorna.
  • Hänvisa uppåt till din närmaste chef.
  • Var artig och våga lägga på. Ett sånt där samtal kan stjäla en halvtimme av din arbetsdag.

*) Publicerade i Eskilstuna-Kuriren.

 

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet

Säg upp din prenumeration här

Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies