Så bygger du redaktionens AI-verktyg på egen hand
GUIDEN Även en liten redaktion utan stora tekniska muskler kan skapa egna AI-assistenter anpassade för de behov journalisterna har. Det säger Aftonbladets AI- och innovationschef Martin Schori. – Man behöver inte ha ett stort AI-team för att kunna jobba med AI.
Några av Aftonbladets AI-verktyg för journalister
- Kvinnliga experter. Föreslår kvinnor som kan uttala sig om olika ämnen. Använder sig av både internet och Aftonbladets egen lista på experter.
- Kompisläsaren. Föreslår förbättringar av texter, med stöd i bland annat Aftonbladets skrivregler.
- Rapportakuten. Sammanfattar och föreslår nyhetsvinklar.
- 5 punkter-generatorn. Kan generera Aftonbladets format ”5 punkter om” ur en nyhetshändelse eller story.
- Ungaassistenten. Gör faktarutor eller fråga/svar anpassad för en yngre publik. Den kan också skriva om krångliga faktarutor eller annan text med ett enklare språk.
På Aftonbladet, som våren 2023 var tidigt ute bland svenska medier med att ta fram en AI-policy, finns rejäl utvecklarkraft. Journalisterna uppmanas att välja fritt ur en “AI-buffé” av egenbyggda assistenter med namn som Kompisläsaren, Tidlinjemakaren, 5-punkter-generatorn och Ungaassistenten. Alla ska effektivisera, förbättra eller underlätta i den redaktionella vardagen.
Att bygga dem går på några minuter i betalvarianten av ChatGPT, enligt Martin Schori. Han har själv samma dag skapat Rapportakuten, där reportrar kan slänga in vetenskapliga rapporter – eller en omfattande förundersökning – och få tillbaka en sammanfattning och några förslag på vinklar.
Vi testar med en rapport om postcovid-vården.
– Då ska vi se. “Postcovid – så olika blir vården beroende på var du bor”. Det är en habil plusvinkel skulle jag säga. Men också som vanligt med AI, den är instruerad att ge fem vinklar men ger bara tre. Då kan man skriva: “Fler vinklar, tack” säger Martin Schori.
“Gör dem mer Aftonbladiga”, instruerar han vidare.
Kompisläsaren, skapad av Elin Wieslander på Aftonbladets AI-nav, är en av de mest använda AI-assistenterna. Förutom att påpeka korr- och stavfel kan den ge rekommendationer för en bättre text. För att ge rätt tips är den matad med Aftonbladets skrivregler.
– Och den är promptad att vara snäll och tålmodig, som en kollega är, säger Martin Schori
Vi testar Kompisläsaren också – med en redan publicerad text. Ska den hitta något i den? Jodå, ordet “tolv” ska skrivas med siffror, tycker AI-assistenten. Och så ett tips som gör att man kan undra om den verkligen begripit kvällstidningens själ: “Undvik onödig dramatik i formuleringar.”
Det är valfritt att använda AI-verktyg för medarbetarna. Överlag blir de verktyg som tas fram för att “det är häftigt eller för att man kan” använda i låg grad, konstaterar Martin Schori.
– Men verktygen som gör nytta eller verkligen adderar värde blir superpopulära. Jojo är ett sådant.
Jojo är Schibsteds egenutvecklade transkriberingsverktyg. Det klarar att transkribera även direktsänt ljud.
– Vi gör ju mycket liverapporter från presskonferenser. Om du är journalist kan du med Jojo fokusera på att lyssna efter det som är intressant. Att göra det bra, snarare än att skriva ner allting.
Hur mycket medarbetarna använder AI-buffén är individuellt, säger Martin Schori.
– Jag tror att om man verkligen vill få upp hastigheten behöver man bygga in de här grejerna i publiceringssystemet. Vi har några som ligger där idag, som att generera en SEO-rubrik*.
*sökoptimerad rubrik
