Robert McChesney:Kommersialiseringenen fara för demokratin
De stora förlorarna på en total kommersialisering av medierna är den seriösa journalistiken. Det som reportrar anser är bra journalistik uppfattas ofta av ägarna som en dålig affär.Orden kommer från den amerikanske medieforskaren Robert McChesney som nyligen var på besök i Sverige.
De stora förlorarna på en total kommersialisering av medierna är den seriösa journalistiken. Det som reportrar anser är bra journalistik uppfattas ofta av ägarna som en dålig affär.
Orden kommer från den amerikanske medieforskaren Robert McChesney som nyligen var på besök i Sverige.
McChesney menar att medborgarna måste ta tillbaka makten över ordet , eftersom de håller på att förlora det genom att de stora mediekonglomeraten som exempelvis AOL Time Warner, Bertelsmann, Rupert Murdochs News Corporation och Disney blivit allt mäktigare.
– Pressfrihet enligt Murdoch är att tjäna så mycket pengar som möjligt. Från samhällets sida behövs pressfriheten för att skapa ett demokratiskt samhälle, säger McChesney.
McChesney anser att TV-bolag producerar underhållning och nyheter av så låg kvalitet att medborgarna inte har någon möjlighet att kunna delta i den demokratiska processen. Lokala kanaler har på många orter slutat att bevaka politik. I dag finns det endast en handfull journalister i hela USA som bevakar fackliga frågor, enligt McChesney.
– De lokala TV-stationerna i USA är fruktansvärt dåliga. De rapporterar bara om biljakter, kändisar och trams. Inga ekonomiska resurser ges till att göra tuff och bra journalistik.
De stora mediekonglomeraten vill göra alla delar av koncernen lönsam, även nyhetsredaktionerna – och det mest beprövade sättet att göra detta är att minska personalen. Sedan riktar de in sig på det som är billigt och lätt att bevaka; kändisliv, olyckor, brott och kriminalitet. Undersökande journalistik är för dyr och kan lätt leda till konflikt med mäktiga och inflytelserika företag, konstaterar McChesney.
Men att fokusera för mycket på kriminalitet kan få ödesdigra följder. En undersökning från staden Baltimore i USA visade att en extrem inriktning på brott, med stark betoning på rasbakgrund, fick en avgörande betydelse för allmänhetens uppfattning om livskvaliteten i staden, vilket medförde att företag började flytta och arbetstillfällen gick förlorade.
Känsligt granska de mäktiga
McChesney menar att det blivit allt känsligare för journalister i USA att kritisera storföretag. Den reporter som avslöjade bananföretaget Chiquitas illegala och omoraliska affärsmetoder avskedades efter påtryckningar från företagets ledning. Tidningen tog avstånd från reportaget, trots att inga faktafel förekom. Chiquita kunde komma åt reportern eftersom han hade kommit över vissa uppgifter på ett olagligt sätt.
TV-kanalen CBS reporter Roberta Baski, som hade avslöjat ohälsosamma förhållanden på skoföretaget Nikes fabriker i Vietnam, degraderades då hon protesterade mot att CBS reportrar under 1998 års vinter-OS bar kläder med Nikes logo.
Den svarta reportern Gary Webb som avslöjade att CIA hade förbindelser med knarkhandlare i USAs innerstäder avskedades och tidningen tog offentligt avstånd från hans artiklar. Inga av de stora medierna som CNN, New York Times eller Washington Post följde upp Gary Webbs avslöjanden. CIA gjorde själva en intern undersökning som bekräftade att Gary Webb hade rätt.
Mc Chesney konstaterar att den reporter som kritiserar en statlig myndighet som CIA eller någon av de företag som finns på tidskriften Fortunes lista över de 500 rikaste företagen i världen kommer att få problem. McChesney menar att det finns ett elfte bud i de kommersiella nyhetsmedierna: Du skall icke kritiskt granska en myndighet som CIA, stora företag eller miljardärer.
– Om Gary Webb hade gjort samma avslöjande i forna Sovjet hade han hamnat på ett mentalsjukhus. I USA ger vi de reportrar som skriver något obehagligt tråkiga jobb så att de slutar självmant, säger McChesney.
Försvarare av public service
Men allt är inte nattsvart. McChesney ser ett ökat politisk medvetande som att det måste finnas andra krafter än de rent kommersiella som skall bestämma över medierna.
– Världen har mycket att lära sig av Sverige och Norge. Om vi i USA hade en liknande radiokanal som Sveriges Radio vore jag glad, säger McChesney som är insatt i mediesituationen i Norge eftersom hans fru kommer därifrån.
Eftersom han inte vill att profit skall vara det enda riktmärke som medier skall följa är han en stor försvarare av public service, och oroas över att dessa kanaler förlorat lite av sitt självförtroende efterhand som de kommersiella kanalerna fått allt större makt. Public service-TV i Nya Zeeland började ta in reklam och ändra i sina programtablåer för att bemöta den hårdnade konkurrensen från reklamkanaler. Men detta har lett till att tittarna börjat undra varför de skall betala licens om programmen ser likadana ut som i de kommersiella kanalerna.
Börjar public service-företag ta in reklam kommer den naturliga frågan om det egentligen finns någon anledning att behålla dem. De kommersiella medierna har också framfört klagomål till EU-kommissionen att det är orättvist att de tvingas konkurrera med bolag som får offentliga anslag.
pj@sjf.se
