Regeringen föreslår reviderad lag om utlandsspioneri
Det nya lagförslaget är justerat efter kritik från bland andra Journalistförbundet – men innehåller grundlagsändringar som kan göra det brottsligt för publicister att röja hemliga uppgifter som indirekt skadar Sverige. Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert är kritisk till förslaget. UPPDATERAD
Den föreslagna lagen om utlandsspioneri syftar till att motverka att känsliga uppgifter om Sveriges internationella samarbeten sprids. Den är tänkt att fylla en lucka i lagen om spioneri, som man bara kan dömas för om man röjer hemliga uppgifter som gynnar främmande makt och skadar Sverige. Med den nya lagen blir det olagligt att röja hemliga uppgifter som indirekt skadar Sveriges relation till andra länder och organisationer, till exempel i samband med freds- och säkerhetsbevarande insatser.
Det är inte första gången en svensk regering försöker stifta en lag om utlandsspioneri. 2012 tvingades Alliansregeringen backa från ett förslag efter kritik från medieföretag och journalistiska organisationer, däribland Journalistförbundet.
2017 föreslog en statlig utredning en kriminalisering av utlandsspioneri men när lagförslaget var på remiss 2018 fick det svidande kritik från pressfrihetsorganisationer, yttrandefrihetsexperter, medier och av Journalistförbundet, som menade att lagen riskerade att kriminalisera journalistiska granskningar av bland annat missförhållanden i internationella insatser.
Nu har förslaget reviderats och innehåller ett undantag från straffansvar om gärningen med hänsyn till syftet var ”försvarligt”, uppger justitieminister Morgan Johansson (S) för TT. Ändringarna ska medföra att journalister ska kunna slå larm om missförhållanden utan att begå brott.
Men regeringen vidhåller att utlandsspioneri måste kriminaliseras i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, för att förhindra att grundlagsskyddade medier ska röja hemliga uppgifter till obehöriga. Meddelarfriheten och anskaffarfriheten begränsas för utlandsspioneri på samma sätt som för spioneri.
Straffet för utlandsspioneri är högst fyra års fängelse, eller åtta års fängelse vid grovt brott.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert anser att det är mycket problematiskt att regeringen går vidare med förslaget om att kriminalisera utlandsspioneri och göra det till ett tryckfrihetsbrott.
– Som vi tidigare påpekat kommer det att leda till att mediers möjligheter att bevaka och rapportera om internationella frågor försvåras betydligt, säger Ulrika Hyllert och fortsätter:
– Det är positivt att regeringen lagt in en brasklapp om att det inte ska dömas till ansvar i vissa fall när det kan anses försvarligt att lämna uppgifter. Problemet är att förslaget som helhet kommer att ha en så pass stor avskräckande effekt att den lilla brasklappen i praktiken inte kommer att få så stor effekt när det gäller enskildas vilja att slå larm om till exempel oegentligheter.
