Rapport: Namnpubliceringar på brottslingar sker mer sällan
Traditionella medier namnpublicerar brottslingar allt mer sällan. Det visar en studie av kriminaljournalistiken i Expressen, Aftonbladet och Dagens Nyheter som tagits fram av Institutet för mediestudier.
Såväl allmänhetens som journalisternas syn på namnpublicering har blivit mer återhållsam, även om journalisterna är försiktigare än allmänheten, skriver Institutet för mediestudier i ett pressmeddelande.
I rapporten med namnet Uthängd! – inte bara #metoo har bland annat professor Ester Pollack undersökt hur journalistiken i de tre tidningarna förhöll sig till att namnge brottslingar 2014 och 2019, med möjlighet att jämföra bakåt hur Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten gjorde under 1900-talet.
Hon kommer fram till att i början av 1900-talet identifierades regelmässigt misstänkta brottslingar. Idag sker det betydligt mer sällan.
Rapporten visar också att det fanns få skillnader gällande namnpublicering mellan 2014 och 2019.
Båda åren publicerar Expressen oftare namn än Aftonbladet, som i sin tur gör det oftare än Dagens Nyheter. Alla tre tidningarna publicerar oftare namn när det gäller brott mot person än mot egendom.
Samtliga är dock restriktiva med att ange etnicitet hos brottslingar. Det sker bara i några enstaka procent av publiceringarna.
Rapporten visar också att var femte person ur allmänheten vill namnpublicera en misstänkt mördare, men bara en procent av journalisterna ger samma svar.
– Det här går självklart att se som att vi har etiskt högtstående svenska journalister. Och det är sannolikt sant. Men det är också värt att reflektera över att tre gånger fler ur allmänheten än bland journalister anser att en rektor som förskingrat ska namnges i lokaltidningen. Det är fullt möjligt att tänka sig att förtroendet för medier skadas också av utebliven namnpublicering, säger Lars Truedson, föreståndare för Institutet för Mediestudier.
