Oklart ansvar för inlägg på mediers webbsidor

Förra veckan gick TV4s politiske reporter Anders Philblad i en debattartikel till angrepp mot kränkande webbkommentarer. Han hävdade att webbtidningarna inte följer de pressetiska reglerna och att han drabbats hårt efter den så kallade Schenströmaffären.
– De kommentarer som skrivits om mig har varit mycket värre än själva förundersökningen, säger han.
Flera medieföretag uppger att de har problem med kränkande inlägg, men att de jobbar för att städa upp i kommentarträsket. En rundringning till några av företagen visar att Aftonbladet, Expressen, TV4 och Göteborgs-Posten efterhandsgranskar artikelkommentarer och debattinlägg – på så sätt slipper de det juridiska ansvaret och den enskilde individen blir själv ansvarig för sina inlägg.

Skulle medieföretagen i stället välja att förhandsgranska inläggen skulle de hamna under utgivaransvar. Medieföretagen är dock skyldiga att regelbundet hålla koll och ta bort kränkande inlägg så fort de upptäcker dem.
Trots att TV4 Nyheterna kommer undan det juridiska ansvaret anser tillförordnade ansvarige utgivaren Lasse Herneklint att företaget tar ett publicistiskt ansvar, genom att redaktionen håller koll på inläggen och städar upp i efterhand.
– Det handlar om en publicistisk inställning. Om man väljer att låta läsarna delta i debatten måste man även ta ansvar för det som skrivs. Jag tycker inte att man ska gömma sig bakom juridiken, säger han.
Även Göteborgs-Posten anser att tidningen har ett etiskt ansvar. Ett sätt att även ta det juridiska ansvaret skulle vara att förhandsgranska alla inlägg, men det tycker inte Kenth Andreasson, ställföreträdande ansvarig utgivare, är en bra idé.
– Då skulle vi tappa upp till 80 procent av alla som kommenterar. Folk vill att deras inlägg ska komma in snabbt annars tappar de intresset och vi förlorar läsare.

Även Aftonbladet anser att det tar för lång tid att förhandsgranska alla inlägg.
Är det inte lite fegt att skjuta över ansvaret på läsarna?
– Vi tar ett stort ansvar när vi granskar innehållet i efterhand. Även om vi inte har juridiskt ansvar vill vi att innehållet ska vara lämpligt, säger Andreas Aspegren, communitychef på Aftonbladet Nya Medier.
 Enligt justitiekanslern, JK, uppstår dock en gråzon när medieföretag som normalt sett har efterhandsmodererade artikelkommentarer ställer om sin kommentarfunktion så att inläggen granskas i förhand. Det praktiseras till exempel då de vet med sig att ett specifikt ämne lockar till sig personer med kontroversiella åsikter.
JK bedömer att utgivaransvaret troligen gäller – men det är inte helt säkert.
– Jag vill inte ge ett definitivt svar. Jag har aldrig varit med om att vi prövat det här, säger Daniel Kjellgren, byråchef på JK.
Expressen väljer ibland att förhandsgranska artikelkommentarer.
– Det kan handla om vissa ämnen som redaktionen vet lockar personer med låg debattnivå, eller så kan det vara artiklar om en enskild person, då man kan vänta sig personangrepp, säger Thomas Mattsson, chefredaktör för Expressen Digitala Medier, som menar att utvecklingen i branschen går mot minskad personregistrering av dem som skriver artikelkommentarer.

En tidning som däremot skärpt sin personkontroll är Resumé. Förra veckan gjorde tidningen om sitt system så att personer som gör inlägg numera måste uppge personuppgifter som namn och e-post för redaktionen. Men de kan fortfarande vara anonyma på webbplatsen. Syftet är att minska andelen olämpliga kommentarer på sajten.
– Det har varit som att städa en offentlig toalett i rusningstid. Men nu får vi bättre koll på vilka som går in på toaletten och släpper inte in dem som kissar över kanten, säger chefredaktör Viggo Cavling.
Även Vecko-Revyn funderar på att skärpa personkontrollen. Redaktionen kontrollerar alla delar av sajten i efterhand, men förhandsgranskar kommentarer till vissa bloggar.
– Vi kanske måste gå samma väg som Resumé. I nuläget är det okej, men ibland kommer det hatattacker. En kränkande kommentar är en för mycket, säger Ebba von Sydow, chefredaktör för veckorevyn.com, vars blogg förhandsgranskas.