Offentligheten under pandemin ska utredas

Journalisten har under året rapporterat om hur Örebro kommun upphävde meddelarfriheten för medarbetare som hanterar coronaviruset, och om mörkläggning i Sörmland, där kommunerna i april 2020 vägrade att rapportera in antalet coronasmittade på äldreboenden, eftersom medierna då skulle kunna begära ut uppgifterna som allmän handling.

Tidningsutgivarna larmade i somras om stora brister i hur offenlighetsprincipen och meddelarfriheten fungerat under pandemin. TU menade att det funnits stora brister som påverkat mediernas möjligheter till granskning.

”Mediernas strävan efter att kunna berätta och informera har, som vi uppfattar det, inte tillgodosetts. Det har till och med förekommit att handlingar raderats”, skrev TU och begärde att regeringen skulle tillsätta en särskild utredare för att granska hur offentlighetsprincipen och meddelarfriheten fungerat under coronakrisen.

Annons

Nu gör regeringen just det, kan Journalisten berätta. En så kallad bokstavsutredare ges i uppdrag att analysera ”hur förutsättningarna sett ut för medier och allmänhet att med hjälp av offentlighetsprincipen granska det allmännas hantering av covid-19-pandemin”.

Utredare blir kammarrättslagmannen Peder Liljeqvist. Han ska bland annat kartlägga i vilken mån regler om sekretess på ett oproportionerligt sätt begränsat möjligheterna till granskning av det allmännas hantering av covid-19-pandemin.

Justitieminister Morgan Johansson (S) säger till Journalisten att utredningen är angelägen.

– Just i tider av kris är det viktigare än någonsin att man håller på öppenheten och transparensen. Jag har nåtts av uppgifter att det inte har fungerat på riktigt alla håll. Det har funnits kommunala beslut där man hållit saker och ting hemligt för medierna och allmänheten på ett sätt som kanske inte varit förenligt med offentlighetsprincipen, säger Morgan Johansson.

– Jag vill att utredaren går igenom hur det skötts, för att upprätthålla vår grundlagsskyddade rätt till insyn i offentliga ärenden.

Ska han titta på enskilda fall, som bland annat Journalisten rapporterat om?
– Han ska kartlägga om reglerna om sekretess på ett oproportionerligt sätt har begränsat möjligheterna till granskning. Då måste han utgå från vad som de facto har hänt, vilka beslut som de facto har fattats av myndigheter.

När ska utredningen vara klar?
– Redan den 30 november. Det här är ett kartläggningsuppdrag för att få en bild av hur samhället har förhållit sig till regelverket. Utifrån det kan vi gå vidare och se om det finns skäl att göra några förändringar. Men uppdraget i sig innebär från regeringens sida att man lägger ett tryck på att alla beslutsfattare måste följa gällande regelverk också i kristider.

Vilka åtgärder skulle det kunna bli tal om, om läget visar sig vara allvarligt?
– Det får vi återkomma till då. Ibland behöver man inte gå fram med lagändringar utan bara råd, rekommendationer och en diskussion kring praxis. Men har det varit allvarliga avsteg kanske man ska fundera på lagskärpningar.

Medier i Sörmland larmade redan för ett år sedan om kommuner som hemlighöll information, och TUs hemställan kom i juli. Varför kommer en utredning först nu?
– Man måste också ha ett underlag att kunna utgå ifrån om det ska göras en kartläggning, det är en förklaring. Nu hoppas vi att vi är i slutskedet av pandemin, då finns underlaget.

Har du någon egen uppfattning om hur omfattande problemet är?
– Jag vill inte föregripa analysen som utredaren ska göra. Jag har också sett er rapportering, men också uppgifter från kommuner där man ibland gjort olika bedömningar vid olika tidpunkter, och olika kommuner har gjort olika bedömningar – och ibland har man gjort olika inom en kommun. Vi vill ha mer underlag till hur det här har skötts.