Mer insyn med mindre öppenhet?
Mindre öppenhet skulle kunna leda till ökad insyn. Den paradoxen torgför Riksrevisionsverkets generaldirektör Inga-Britt Ahlenius i en kolumn på Dagens Nyheters ledarsida.
Mindre öppenhet skulle kunna leda till ökad insyn. Den paradoxen torgför Riksrevisionsverkets generaldirektör Inga-Britt Ahlenius i en kolumn på Dagens Nyheters ledarsida.
På fredag ska öppenheten i Sverige debatteras på en hearing på Grävseminariet i Göteborg. Som utgångspunkt för debatten finns Journalistförbundets undersökning från i fjol om att sekretesslagen de senaste tio åren skärpts 74 gånger. Bara två lagändringar har påtagligt ökat öppenheten.
Men alla tycker inte att minska öppenhet är enbart av ondo. I en kolumn i Dagens Nyheter går Riksrevisionsverkets generaldirektör Inga-Britt Ahlenius till angrepp mot vad hon kallar “myten om den svenska öppenheten”.
Ahlenius skriver att medierna förefaller leva i föreställningen att existensen av offentliga diarier garanterar insyn i den offentliga verksamheten. “Men när hämtades senast en intressant nyhet in vad som försiggår i den offentliga förvaltningen från diairiet?”
Ahlenius skriver om hur hon brukar fråga företagsledare om de någon gång skrivit till regeringen i en viktig fråga. Svaret är nej: viktiga frågor avhandlas muntligt. Hon tar också upp Island som exempel: när en mer generös insynslagstiftning infördes där blev effekten enligt Ahlenius att politikerna dokumenterade mindre än tidigare.
“Det är dags att ompröva vår bild av öppenhetens totala välsignelse och diskutera paradoxen att ett visst avkall på den så kallade öppenheten faktiskt skulle kunna leda till ökad insyn”, skriver Ahlenius.
