Medierna medaktör i intresset för aktier
I A-ekonomis inslag verkar det inte finnas någon som kan lastas för att arbetstillfällen försvinner. Skulden läggs på de ekonomiska lagarna, vilka presenteras som ett slags levande väsen, med egna behov och möjlighet att agera av egen kraft.
I A-ekonomis inslag verkar det inte finnas någon som kan lastas för att arbetstillfällen försvinner. Skulden läggs på de ekonomiska lagarna, vilka presenteras som ett slags levande väsen, med egna behov och möjlighet att agera av egen kraft.
Det är några av de slutsatser som Mats Lindqvist, professor i etnologi vid Södertörns högskola, drar i sin bok ”Is i magen”, som handlar om hur ekonomibevakningen förändrats i SVTs nyhetssändningar. Mats Lindqvist har studerat några slumpvis valda veckors nyhetssändningar under åren 1968, 1978, 1988 och 1997.
På 60-talet var tonen mot de ekonomiska makthavarna respektfull, nästan underdånig. Företagsledarnas uppgift ansågs vara att tjäna samhället och skapa sysselsättning. Nationen sattes i centrum.
Tio år senare hade attityden till företagen förändrats markant, enligt Mats Lindqvist. En ny kanal, TV2, hade tillkommit vars nyhetsprogram Rapport profilerade sig visavi kollegorna på Aktuellt genom en tuffare och mera granskande journalistik. Rapport började även låta vanliga arbetare få uttala sig om vilka konsekvenser företagsledarnas beslut fick för dem. Rapport anklagades därför för att vara vänstervridet.
Vänstervåg påverkade
Enligt Mats Lindqvist påverkades redaktionen av den vänstervåg som svepte över samhället och som oroades över vilka följder kapitalismen skulle få för välfärdssamhället. Kanske fanns det en gnutta sanning i Jan Guillous raljerande om att ett halvt demonstrationståg anställdes på TV2?
– Det fanns en hård udd mot det ekonomiska etablissemanget; det fanns en vaksamhet mot de ekonomiska krafterna, som man i grunden var negativ till. Det var de tankar som genomsyrade Rapport, säger Mats Lindqvist.
Men tio år senare verkade det som kapitalismen gått segrande ur striden. De ideologiska skillnader som varit tydliga mellan Aktuellt och Rapport var mindre framträdande, konstaterar Mats Lindqvist. På 80-talet föddes dessutom en ny kategori kapitalister: klippare och finansvalpar som gjorde snabba affärer på börsen. Dessa nya aktörer fick stort utrymme i nyhetssändningarna.
1997 fanns inga ideologiska skillnader kvar mellan Rapport och Aktuellt. Olikheterna hade mer med form att göra. Aktuellt flyttade över ekonominyheterna till nystartade A-ekonomi.
Nedskärningar framställdes som förnuftiga
När nyhetsprogrammen tog upp rationaliseringar framställdes de som ofrånkomliga och underförstått förnuftiga och positiva, konstaterar Mats Lindqvist. Det gick även att antyda att företagsledare kanske var en bättre vän till de anställda än fackföreningar. En helt omöjlig tanke tio år tidigare.
På 90-talet blev många vanliga löntagare spekulanter på börsen. Mats Lindqvist menar att medierna var med och skapade detta intresse för aktier. Detta märktes framför allt i A-ekonomi. Inslagen handlade mycket om upp och nedgång på börsen. Det outsagda budskapet, påpekar Mats Lindqvist, var att tittarna skulle vara beredda att agera och göra det snabbt. Det var du och ingen annan som bär ansvaret för din privatekonomi och framtid.
– Medierna medverkade i denna process. Rapporteringen riktade sig till den enskilda individen och hade i huvudsak privatekonomin i åtanke som grund för nyhetsrapporteringen, säger Mats Lindqvist.
Oftare bilder på aktiehandeln
Hur inslagen i Rapport och framför allt A-ekonomi bildsätts illustrerar också på ett tydligt sätt hur nyheterna har förändrats. Förr innehöll inslagen bilder från tillverkningsindustrin. Idag är det fondmäklare och chefsekonomer på banker som dominerar inslagen.
– Tittarna kunde förr identifiera sig som arbetare eller tjänstemän via de bilder som illustrerade inslagen. Nu är det aktiehandlaren som blir identifikationsobjektet, säger Mats Lindqvist.
pj@sjf.se
