Gå direkt till textinnehållet

Kvinnoreservat: XX-redaktionen på HN

Det är stormöte på XX-redaktionen på Hallands Nyheter i Falkenberg. Runt ett sammanträdesbord sitter 13 kvinnor och bollar idéer till kommande kvinnosidor i tidningen. Förfärliga kvinnor i historien är ett ämne. Kvinnor och hjärtinfarkt ett annat.

Det är stormöte på XX-redaktionen på Hallands Nyheter i Falkenberg. Runt ett sammanträdesbord sitter 13 kvinnor och bollar idéer till kommande kvinnosidor i tidningen. Förfärliga kvinnor i historien är ett ämne. Kvinnor och hjärtinfarkt ett annat.

Mötet spårar ur en stund, mitt i en diskussion om Aina Karlboms planerade artikel om hur mycket p-pillerhormoner kvinnor kissar ut i naturen, när Inger Wennerlund kastar ur sig:

– Hör ni, varför har karlar bröst nu för tiden?

Frågan stöts och blöts men får aldrig något riktigt svar.

Initiativet till XX-sidorna togs för sex år sedan av Lotta Bergström, som tröttnat på att grabbjournalistiken alltid prioriterades i tidningen. Att få med sig övriga kvinnor på redaktionen var inga problem. I början publicerades XX-uppslaget var fjortonde dag men det dröjde inte länge innan materialet ”med feministisk vinkel för och av kvinnor” fanns med i tidningen varje tisdag.

– Redan i början slog vi fast att sidorna inte fick handla för mycket om barn och moderskap, berättar Karin Hylander. Inte heller skulle vi skriva några skönhetstips av typ ”gör om mig”.

– Vi skriver om sånt som vi själva är intresserade av, inskjuter Cecilia Werner.

– Det låg i tiden att starta XX-sidorna, berättar Lotta Bergström. Aftonbladet hade sin Kvinna-bilaga och vi ville också lyfta fram kvinnorna i vår tidning.

– Visst gjordes den här typen av nyhetsfeaturematerial tidigare också, men det fanns ingen given plats i tidningen och det fick oftast ligga och vänta länge på publicering, säger Cecilia Werner.

Ungefär en gång i månaden håller XX-redaktionen stormöte. Då planerar man kommande uppslag för tre månader framåt. Antalet deltagare på mötet skiftar. Eftersom Hallands Nyheter har två stora redaktioner, en i Varberg och en i Falkenberg, måste alltid några av deltagarna resa emellan.

– Det vanliga nyhetsarbetet går alltid före, säger Lotta Bergström. Ibland måste vi skriva artiklarna till XX på övertid.

Hål att fylla

Diskussionerna på mötet fortsätter. Det finns hål att fylla på kommande uppslag berättar layoutaren Eva Bäckström. Cecilia Werner har gjort en mindre intervju med Mian Lodalen om hennes nya bok. Kan hon bygga ut texten?

– Nej, jag kan ju inte intervjua samma gamla par om det lesbiska livet i Varberg igen, protesterar hon. Det har vi gjort förr.

Däremot kan hon kolla med biblioteken i länet om de köpt in Lodalens bok. Hon har redan sett i nyförvärvslistorna att boken än så länge inte finns med. Uppslaget är räddat.

XX-redaktionen har en platt organisation utan chefer. Tjejerna på mötet berättar att det har väckt förvåning bland manliga kolleger att arbetet fungerat i så många år utan någon chef som styrt verksamheten.

I början fick tjejerna också ofta höra gliringar från en del män. Om två tjejer satt och pratade med varandra så var det XX-maffian som var igång. Några undrade också när det skulle införas manssidor i tidningen. Så i julas bjöd XX-redaktionen in männen på tidningen för att de skulle göra ett XY-uppslag.

– Men det blev aldrig något av det. De skyllde på tidsbrist. Vi får väl ge dem en chans till, säger Lotta Bergström. Däremot har några av männen medarbetat på XX-sidorna ibland. Och de manliga fotograferna jobbar regelbundet med uppslaget.

– Egentligen är det inget problem. Männen syns ju i tidningen ändå, inskjuter Cecilia Werner. XX-sidorna har blivit kvinnornas reservat. Det gör att de kommer med någonstans. Men det är ett svårt dilemma att veta om man ska göra speciella sidor för kvinnor. Vi har fört diskussioner om att vidga ämnena för att få ett större genusperspektiv.

Lotta Bergström berättar att XX-sidorna lyft fram några manliga nätverk men att hon tycker att det har varit för sällan.

– Vi skulle behöva lite fler artiklar om män som är positiva förebilder.

Redaktionen vet dock att många män läser sidorna.

– Min gynekolog har berättat att han läst dem, säger Karin Hylander. Vi hade en vinjett i början där det stod X-klusivt för kvinnor (och en och annan man). Gynekologen tycker att han är en av de männen.

– Det är samma sak med min tobakist, inflikar Inger Wennerlund. Han säger att han vill hänga med.

Avskaffa sig själva

Egentligen är redaktionens yttersta mål att avskaffa sig själva. Helst skulle de se att det material de framställer på ett naturligt sätt skulle finnas med i tidningen utan att behöva mallas på speciella sidor.

– Men det är en lång process att se till att det tänkandet sprider sig, menar Lotta Bergström. Det tar tid att trampa upp nya hjulspår.

– Som det är i dag gör vi mycket som inte skulle finnas med alls utan XX-sidorna, menar Inger Wennerlund.

XX-redaktionen har tagit initiativet till en temadag på hela redaktionen som handlade om jämställdhet. Eva Nikell från Jämo kom till redaktionen och pratade.

Lönerna mellan män och kvinnor på redaktionen är inte helt jämställda.

– Löneskillnaderna har minskat men ligger fortfarande på omkring 600 kronor, säger Cecilia Werner.

Ledningen har alltid varit positiv till initiativet med XX-redaktionen och det har inte varit svårt att få ekonomiska resurser till resor som medarbetarna velat göra.

– Det svåra har varit att få tiden att räcka till. Men det är också typiskt tjejer att, som vi, hålla en låg profil i början. Hade det varit män som kläckt en liknande idé så hade de sett till att de fått alla resurser de behövde från start.

Bristen på tid har gjort att några medarbetare hoppat av från redaktionen. Det har hänt att frågan om att lägga ner redaktionen kommit upp, trots att det inte saknats idéer till reportage, bara för att det varit slitigt att hinna skriva artiklarna.

– Men vi har ju så roligt ihop, säger Lena Strömberg. Vårt samarbete har stärkt gemenskapen mellan oss.

– Med tiden har vi blivit allt öppnare mot varandra, säger Karin Hylander. Vi har högt i tak och diskussioner måste inte alltid leda till att alla tycker lika.

En särskild uppmuntran fick XX-redaktionen för några år sedan då Nätverket Pennskaftet i Göteborg belönade dem med Pennskafts-priset.

Hårt mallade

XX-sidorna är hårt mallade och innehåller alltid en större artikel, två mindre artiklar samt en enkät och en krönika som skrivs av fyra lokala krönikörer som har ett feministiskt anslag. På sidorna finns ibland också Häxan – en anonym röst, skriven av någon av de fasta medarbetarna, som häcklar olika företeelser i samhället.

– Det kan vara bra att kunna skriva lite friare ibland, säger Karin Hylander. Men det kan också skapa problem om vi får mothugg på Häxan i någon insändare. Då ställs man inför frågan om man ska fortsätta vara anonym häxa eller om man ska skriva under med sin byline.

Hittills har redaktionen löst problemet med att svara som häxa eller underteckna i hela redaktionens namn.

Två fotografer, Carin Rudehill och Annika Karlbom, är med i XX-redaktionen. Varje år, den 8 mars, ansvarar fotograferna för sidorna. Senast gjorde de ett bildreportage om pantertanter och året innan handlade det om bilder på små flickor med Astrid Lindgren-namn, till exempel Ronja, Pippi och Madicken.

Mötet börjar lida mot sitt slut. Tjejerna från Varberg skruvar på sig. På hemmaredaktionen väntar det vardagliga nyhetsarbetet. Snabbt bestäms att hålla ett stormöte till innan XX gör sommaruppehåll för att planera hösten.

Då kommer XX-redaktionen att ändra sitt arbetssätt. Hittills har medarbetarna delat upp produktionen av artiklarna mellan sig till varje nummer, men i fortsättningen ska en person ansvara för ett helt uppslag åt gången.

– Vi hoppas också få igång en dialog med läsarna, säger Karin Hylander. Hittills har det varit jättesvårt. Vi har bland annat försökt få kvinnor att skriva dagbok, men det har gått väldigt trögt. Många tycker inte att de har så mycket att berätta.

På stormötet föds genast en idé. Varför inte försöka övertala någon strejkande kommunalarbetare att skriva dagbok?

Fler avsnitt
Fler videos