Kvällsarbetare om nya OB-systemet:”Vi känner oss lurade”

Nattarbetare i kvällspressen känner sig lurade av det nya OB-system som SJF förhandlat fram. Förbundsstyrelsen tycker fortfarande att det nya systemet är bättre än det gamla, men vill utvärdera avtalet efter kongressen.

Förr betalades OB-tilläggen ut enligt en trappa med ett fast krontal varje månad för den som arbetade obekväm arbetstid inom vissa intervall. Månadstillägget styrdes av schemat och inte av hur många dagar man faktiskt arbetat just den månaden.

Då gällde kritiken att stegen var för stora. Arbetstiden kunde variera kraftigt utan att ersättningen blev högre. Dessutom kunde arbetsgivarna öka OB-tiden utan att det kostade extra, bara den rymdes inom ett påbörjat trappsteg.

Annons

Därför ville avtalskonferensen för dagspressen ha ett nytt OB-system och i april trädde det i kraft. Att en del som varit gynnade av de stora trappstegen skulle få lägre OB-ersättning var förhandlarna medvetna om.

Nu räknas OB-tillägget ut för varje arbetat obekvämt arbetspass. En månad med fler sådana pass ger högre ersättning, en månad med färre ger lägre. Därför kan månadslönen variera ganska kraftigt.

Det nya systemet har fått stark kritik från nattarbetare.

– Många har hört av sig och sagt att journalistförbundet lurat oss och att de får mycket mindre pengar nu. De känner det så, säger Aftonbladets klubbordförande Calle Söderberg.

Problemen är flera. Framför allt att den som tar kompledigt för övertid eller röda dagar och måste göra det på OB-tid, helt förlorar OB-ersättningen den dagen. Att ta ut komp i ledighet har alltså blivit dyrare med det nya avtalet.

Calle Söderberg på Aftonbladet vet inte om det finns grund för ilskan på redaktionen. När SJF tecknade avtalet med Tidningsutgivarna, TU, om det nya OB-systemet, hävdade man att det innebar en höjning med 8 procent. Tillsammans med höjningen i avtalet skulle det ge som mest upp till en tusenlapp mer i OB-ersättning.

Enligt Ragnar Forsén på SJF är det främst de som går rena nattskift och har maximal OB, som vinner på det nya systemet. Men på Aftonbladet är det just de som protesterat.

– Mest har folk reagerat på att de mister OB-ersättning när de tar ledigt, säger Calle Söderberg.

Samma problem uppstår när den som jobbar natt blir ombedd att jobba dag en period. På Aftonbladet har det lösts lokalt genom att företaget gått in och ersatt förlusten.

Ett annat lokalt avtal gav förr journalisterna på Aftonbladet en höjning av de fasta OB-tilläggen i den gamla trappan. Avtalet sades upp i våras och pengarna omvandlades till fasta påslag på grundlönen.

– Det såg vi som en stor vinst. Vi räknade på hur mycket var och en förlorade och fick det som lön. Det blev mellan 700-800 och 1 500 kronor i månaden.

Nu har de som arbetar allra obekvämast strax under 6 000 kr i månaden i OB-tillägg. Förr var det närmare 7 000 kr inklusive det lokala tillägget.

– Men att de pengarna hamnat på grundlönen har nog en del av dem som protesterar glömt, säger Calle Söderberg.

Dessutom missade Aftonbladet i somras att betala ut semestertillägg med OB-ersättningen som underlag.

– Det gjorde att man förlorade cirka 4 000 kr till semestern, men det håller på att rättas till nu, säger Calle Söderberg.

Även på Expressen har gamla lokalt framförhandlade tillägg på de gamla OB-nivåerna, omvandlats till grundlön. Klubbordförande Marianne Broddesson har inte hört några vilda protester sen det nya systemet trädde i kraft.

– Jag tror att man kanske vill se hur det funkar ett tag först, säger hon men tillägger att det är en ren försämring att det inte ges någon OB-ersättning vid kompledighet.

– Det är ju ett värde som försvunnit och som borde kompenseras på något sätt.

I samband med systemskiftet sa Expressen också upp det avtal som gav nattarbetarna rätt att behålla hela sitt OB, om de efter tio år på natten gick över till dag.

– Men till slut fick de som redan var inne i systemet rätt att behålla den OB de tjänat in, säger Marianne Broddesson.

På Aftonbladet finns motsvarande avtal kvar. Den som är över femtio år och har arbetat natt minst fem år, får ta med sig hela OB-ersättningen om han eller hon går till en dagtjänst.

Ragnar Forsén på SJF tror att mycket av protesterna bottnar i lokala försämringar som arbetsgivarna passat på att göra i samband med systemskiftet. Och att det nya centrala avtalet får skulden även för det.

För det är inte bara kvällstidningarna som protesterar. Fyra motioner om OB-systemet ska behandlas vid SJFs kongress i slutet av oktober. Bland annat vill Stockholms dagspressdistrikt, Gävleborgs journalistdistrikt och Skånska Dagbladets journalistklubb att OB-tilläggen ska prioriteras i nästa avtalsförhandlingar.

I sitt motionssvar medger förbundsstyrelsen att effekterna vid kompledighet verkar ha underskattats. FS vill nu göra en översyn av hur systemet fungerar, dels som en utvärdering och dels som en förberedelse inför nästa förhandlingsomgång.

Men det betyder inte att förbundsstyrelsen håller med om att det nya systemet gett en försämring:

– Det nya systemet är bättre, inte sämre. Vi har effektuerat den beställning vi fått från medlemmarna genom avtalskonferenserna, på ett rättvist system som betalar timme för timme när man jobbar OB, säger SJFs ordförande Håkan Carlson.

Han säger att en majoritet av medlemmarna fått högre OB, att de gamla tröskeleffekterna försvunnit och att även korta inhopp i ett högre intervall nu ger OB-ersättning från första timmen. Förr gav de inget extra OB alls.

– Jag tror att mycket av kritiken beror på ovana. När vi kört det här systemet ett år eller mer så upptäcker man att det är bra. Om vi dessutom kan täppa till en del brister vid förhandlingarna, så blir det ännu bättre, säger Håkan Carlson.

BÖRGE NILSSON/Textra

borge.nilsson@textra.se