Förbundet vill krympa journalistutbildningen

Journalistförbundet vill minska antalet utbildningsplatser i de journalistiska grundutbildningarna. Detta som en följd av det kärva läget på arbetsmarknaden för journalister.

Varje år utexamineras nära 900 journalister från högskolor och tvååriga folkhögskolor. Det höga antalet har ”lett till en överetablering av journalister på arbetsmarknaden, vilket bland annat slår hårt mot frilanskåren”. Det anser Journalistförbundet, som på nästa veckas förbundsstyrelsemöte väntas besluta att ”förbundet ska arbeta för att antalet utbildningsplatser i de journalistiska grundutbildningarna minskas, så att antalet nyutbildade journalister varje år står i bättre proportion till arbetsmarknadens behov”.

Hur ska det gå till?

– Det är naturligtvis inte lätt, men jag tror att vi åtminstone kan skapa en medvetenhet om problematiken. Dels genom att bearbeta arbetsförmedlingar och yrkesvägledare och sprida bilden av hur arbetsmarknaden faktiskt ser ut, dels genom att uppvakta Hösgkoleverket och få dem att uppmärksamma frågan, säger Agneta Lindblom Hulthén, Journalistförbundets ordförande.

Ester Pollack, prefekt på institutionen för journalistik, medier och kommunikation i Stockholm, JMK, anser att det inte är de längre utbildningarna som bör minska utbildningsvolymen, utan snarare de kortare alternativen:

– Under de senaste åren har en lång rad nya journalistutbildningar sett dagen. Det handlar om allt från mediegymnasier och folkhögskolor, olika privata initiav till unga högskolor och universitet.

Eva Mårtensson, programansvarig för journalistutbildningen vid Mitthögskolan i Sundsvall, konstaterar att de flesta försök att påverka arbetsmarknaden genom att öka eller minska utbudet av utbildningsplatser har varit ”ganska misslyckade”.

– Konjunktursvängningar är svåra att förutse fullt ut. Åtstramningar har nästan alltid slagit tillbaka. Tandläkare, förskollärare och veterinärer har saknats när de väl behövdes några år senare.

Hon anser att lösningen på problemen ligger i upplysning.

– Vi som ger journalistutbildningar måste tydligt upplysa om att utbildningen inte garanterar jobb och förklara hur arbetsmarknaden ser ut för tillfället. Arbetsgivare och förbund måste vara beredda att upplysa om vilka journalistutbildningar de uppfattar som seriösa och kvalitetsmässigt goda. Först när hugade studenter kan ta välgrundade beslut om ifall de över huvud taget ska våga satsa på en journalistutbildning – och i så fall var de ska göra det – kan läget förändras. De utbildningar som inte får sökande läggs ned.

Marina Ghersetti, prefekt på Institutionen för journalistik och masskommunikation i Göteborg, JMG, tycker att “det är lite slarvigt att dra alla över en kam”, när Journalistförbundet vill minska antalet utbildade:

– På JMG utexaminerar vi mellan 60 och 65 journalister per termin. Vi undersöker regelbundet vart våra studenter tar vägen efter utbildningen. Ett till två år efter examen har 89 procent arbetat som journalister under minst en tremånadersperiod. På frågan ”Ägnar du dig åt någon form för journalistiskt arbete i dagsläget?” svarar 71 procent ja. Den absoluta merparten av JMGs studenter får således jobb som journalister efter utbildningen.

Martin Jönsson