”Ett stort steg framåt som glädjer mig enormt”

I tisdags slog regeringen upp portarna under sedvanlig pompa och ståt. I den nya regeringsförklaringen hamnade frågan om hat och hot mot journalister för första gången i fokus, även på pränt.

”Ett starkt public service i kombination med kommersiella medier ger en mångfald av oberoende medier i hela landet. Förtroendevalda och journalister måste få ett starkare straffrättsligt skydd mot hot och hat för att kunna fullgöra sina för demokratin avgörande uppgifter”, står det i regeringsförklaringen.

– Ett stort steg framåt som glädjer mig enormt, säger Jeanette Gustafsdotter till Journalisten.

Annons

Redan 2012 började TU med egna undersökningar i ämnet och den senaste visar bland annat att tre av tio journalister utsätts för hot eller trakasserier. Inom dagspressen är det hela fyra av tio, vilket kan bero på att man har ledarskribenter, tror Gustafsdotter.

När det gäller ledande kvinnliga profiler inom medierna handlar det om hela sju av tio som utsätts. Samtidigt visar TUs undersökning att en av tre ledande kvinnor inom medierna funderar på att sluta.

– Jag har haft flera möten med justitieministern och kulturministern i detta ämne och tycker nog man har lyssnat bättre och bättre från år till år. När det nu kommer upp i regeringsförklaringen hoppas jag man äntligen kommer att jobba via den rättsliga vägen, säger TU-ordföranden.

I höst presenterar TU sin senaste rapport om hat och hot i sin helhet. I samband med det kommer Jeanette Gustafsdotter också uppvakta justitieministern om det organisationen ser som bästa rättsliga väg framåt.

Det bästa alternativet skulle vara att utreda om den här typen av brott kan få plats inom Brott mot medborgerlig frihet.

– Vi har länge önskat en snabbare väg till att utreda det. Det finns en dom från Göteborgs tingsrätt där en man hade hotat Frida Boisen och Thomas Mattsson, de dömde honom för brott mot medborgerlig frihet eftersom avsikten var att tysta tidningen, ansåg man. Detta ändrades senare i hovrätten eftersom det var svårt att bevisa avsikten, men jag tror att just att utreda det här kan vara ett bra första steg, säger hon.

Ett annat alternativ skulle kunna vara att man sänkte straffskalan för olaga hot, för att underlätta för åklagarna att väcka åtal.

– Oaktat detta så måste man börja med en utredning i frågan, vilket som är bästa vägen att gå.

Även Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert menar att det är hög tid för regeringen att agera så att rättsväsendet får de verktyg som behövs, skriver hon i en debattartikel i GP.

Journalistförbundet vill bland annat att man inrättar demokrati- och hatbrottsgrupper i alla landets polisregioner.

Precis som TU föreslår de också att regeringen utreder paragrafen Brott mot medborgerlig frihet.

"Fördelen med att ha ett särskilt brott för hot och våld mot journalister är att det möjliggör att föra statistik över hur många brott mot journalister som anmäls, utreds och klaras upp", skriver Ulrika Hyllert.