Efter husrannsakansförsöket: Förbundet vill att lagen ändras

För en vecka sen avslog Göteborgs tingsrätt åklagarens begäran om att få göra husrannsakan på TV4. Journalistförbundet vill trots det se över lagen. Men mediearbetsgivarna anser tvärtom att utgången visar att rättsväsendet fungerar.

Det var förra måndagen som en researcher på TV4 i Göteborg vid en rutinmässig koll i tingsrättens diarium råkade få syn på en intressant punkt: ”Husrannsakan hos TV4 med flera.”

Bakom begäran om husrannsakan låg överåklagare Björn Ericson i Stockholm. Han utreder brottsmisstankar mot poliser i samband med EU-toppmötet i Göteborg i somras och anledningen till att han vill göra husrannsakan är att han vill komma åt bildbevis.

– Enskilda målsägare uppger sig ha blivit misshandlade av polis, säger Björn Ericson. Jag måste använda de lagliga medel jag har för att få ut så mycket bevismaterial som möjligt.

Husrannsakan avslogs

När TV4 slog larm reagerade övriga medier starkt och varnade för att tillslag mot medier kunde hota meddelarskyddet.

På tisdagen avslog Göteborgs tingsrätt överåklagarens begäran med motiveringen att skälen för husrannsakan inte uppväger de allvarliga skador som kan följa på åtgärden.

Men tingsrätten konstaterar också i sitt beslut att det i och för sig finns skäl för att bifalla överåklagarens begäran. En husrannsakan skulle emellertid ”ge tillgång till ett synnerligen vidlyftigt material” och en ”avgränsning av materialet skulle behöva göras vid genomförandet av åtgärden”.

Det skulle bli svårt att upprätthålla sekretesskyddet, anser tingsrätten. Därför måste det i beslut om husrannsakan ställas särskilda villkor för att värna sekretesskyddet. Även om man vidtar såna försiktighetsåtgärder finns det en påtaglig risk att allmänhetens tilltro till sekretesskyddet skulle rubbas, anser rätten, och slår fast: ”Massmedias nyhetsbevakning och samhällsrapportering utgör en fundamental del av en demokrati och det är av vikt att enskilda kan vända sig till media med en välgrundad tilltro till anonymitetsskyddet”.

När tingsrätten värderar argumenten för och emot kommer den alltså fram till slutsatsen att en husrannsakan skulle göra mer skada än nytta.

TV4s redaktionschef lättad

TV4s redaktionschef I Göteborg, Nils Hanson, är lättad efter tingsrättens beslut. Men han är fortsatt vaksam:

– Jag har känslan att myndigheterna hela tiden vill nagga på gränsen och försöka få ut material från medierna. Medierna har fått en viktigare roll i samhället och då blir de mera ansatta.

Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén välkomnar tingsrättens avslag på åklagarens begäran, men är trots det oroad eftersom möjligheten finns kvar att begära husrannsakan vid ett senare tillfälle.

– Lagen måste ändras, säger hon. Journalister måste enligt tryckfrihetsförordningen skydda sina källor. Det kan finnas uppgifter som omfattas av meddelarskyddet i det material som beslagtas.

Senast var tillslaget mot Fib-Kulturfront på 70-talet

Lindblom Hulthén erinrar om att detta är första gången som frågan om husrannsakan mot en redaktion blivit aktuell efter tillslaget mot Fib-Kulturfront i samband med IB-affären på 70-talet.

– Efter den händelsen var alla överens om att det inte får gå till så.

Flera utredningar gjordes efter den affären men de ledde inte till någon lagändring.

Nu kan det vara dags för en översyn, anser Agneta Lindblom Hulthén, som påpekar att lagen i dag är så konstruerad att det grundlagsfästa meddelarskyddet får stå tillbaka.

Medborgarvittnen kan vara en variant

– Folk kan bli rädda för att meddela sig med journalister. Nästa gång kan stenkastarna lika gärna vända sig också mot journalister. Det vore beklagligt om journalister inte kunde rapportera om händelser utan att behöva riskera liv och lem, säger Agneta Lindblom Hulthén.

Hon kan tänka sig att ånyo pröva en idé från en av de tidigare utredningarna om att låta medborgarvittnen kontrollera att en husrannsakan går lagenligt till.

Lindblom Hulthén har uppmanat arbetsgivarorganisationerna i mediebranschen att agera tillsammans med Journalistförbundet i denna fråga där parterna har gemensamma intressen. Från arbetsgivarhåll är man än så länge avvaktande.

– Vi har inte tagit ställning till om det behövs en lagändring, säger Tidningsutgivarnas VD Barbro Fischerström. Vi är inte övertygade. Rättsapparaten har ju fungerat och redaktionerna är fredade.

TU ser inga skäl till en branschaktion

TUs ordförande Stefan Strömquist ser inte heller skäl för någon samlad branschaktion just nu eftersom fallet fick en lycklig utgång.

– Men det är bra att de här frågorna ständigt hålls levande. De blir aldrig lösta en gång för alla. Om meddelarskyddet börjar naggas i kanten kommer Journalistförbundet och vi att mötas på samma barrikad.

Christer Frey, VD i Arbetsgivareföreningen SRAO, tolkar det som hänt som att det svenska rättsystemet mycket kraftfullt värnar om meddelarskydd och sekretess.

Överåklagaren: Råmaterial är viktigast

Överåklagare Björn Ericson betonar att han är överens med alla andra om vikten av att ha anonymitets- och källskydd.

– Men det finns ett bekymmer i systemet, säger han. Massmedierna väljer vilket material som ska publiceras. Ibland är verkligheten redigerad och klippt. Det är först när man ser råmaterialet som man kan göra en bedömning. En person som blir slagen av en polisman kan strax innan ha suttit och fikat eller han kan ha kastat sten mot polisen. Ett material som är redigerat är värdelöst som bevismaterial.

Björn Ericson beklagar att begäran om husrannsakan råkade bli känd men tycker samtidigt att detta lett till en intressant samhällsdebatt.

– Höga demokratiska värden kommer här i konflikt med rättsprincipen att domar ska grundas på så bra material som möjligt.

Överåklagaren har tre veckor på sig att överklaga tingsrättens beslut. Han kan också lämna in en mer preciserad begäran om vad han vill få ut, vilket tingsrätten lämnat en öppning för i sitt beslut.

I dag säger emellertid Björn Ericson:

– Finessen med en husrannsakan är att den kommer överraskande. Nu är överraskningseffekten borta.

Håkan Lindqvist

hl@sjf.se