Gå direkt till textinnehållet

”Det ligger inte i vår roll att kontrollera deras relationer”

Flexibilitetens pris / Del 1 Varken SR eller SVT har planer på att börja ställa tuffare krav på produktionsbolagen. I stället ska SR lägga ut fler program på externa bolag. 

Redan i början av 2000-talet bestämde man inom SR att börja lägga ut produktioner på externa bolag. En strategi man också ska fortsätta utveckla.

– Vi har inga planer att minska relationerna med produktionsbolagen, utan tvärtom öka den. Det finns nog andra lösa anställningsformer vi hellre skulle vilja minska lite på. Just för att utifrån vad publiken får så är det många väldigt bra program som görs via produktionsbolagen, säger Björn Löfdahl, programdirektör på SR.

Lisa i mitt reportage var anställd på produktionsbolag och jobbade som programledare, producent och redaktör samtidigt för ett stort P3-program, hon tjänade 20 000 kronor i månaden. Vad tänker du när jag berättar det?
– Nu målar du upp en väldigt speciell bild, jag utgår från att produktionsbolagen håller sig till de lagar och regler och avtal som finns på arbetsmarknaden. Att de försöker skapa en så bra utvecklingsmiljö som möjligt för sina medarbetare, säger Björn Löfdahl.

I dag har ju SR ingen koll på vad produktionsbolagen betalar sina anställda. Borde ni inte ställa högre krav på era samarbetspartners?
– De kraven vi ställer är de jag sa tidigare, att man måste hålla sig till de regler och avtal som finns. Att folk har villkor så de kan göra ett bra jobb, och de (produktionsbolagen red.anm) gör bra program. Men det ligger inte i vår roll att kontrollera precis alla deras relationer med sina anställda. Det måste vara varje företags skyldighet att ta hand om sin verksamhet, säger Björn Löfdahl.

Amanda Rydman är anställd på SR som exekutiv producent för P3 Dokumentär. Ett program som under åren nästan uteslutande jobbat med frilansar. Frågan är hur det blir i fortsättningen när produktionsbolagen får allt fler produktioner?

– I framtiden tror jag vi kommer att se färre och starkare produktionsbolag, de enskilda frilansarna kommer få allt svårare att komma in på marknaden, säger Amanda Rydman.

När det handlar om produktionsbolagen tycker hon att SR borde vara mer intresserade av hur de behandlar sina anställda.

– Jag tycker det vore snyggt om SR hade mer koll på produktionsleden, så vi undviker att hamna i samma läge som vissa i den kommersiella TV-branschen. Därifrån hör vi skräckexempel på hur praktikanter jobbar gratis för att få erfarenhet, säger Amanda Rydman. 

Efter en uppmärksammad dom i Arbetsdomstolen 2012 i målet Linn Ohlsson fick journalistklubben på SR mer att säga till om vilka man anlitar som arbetstagare. Linn Ohlsson hade jobbat i tio år på olika visstidsanställningar och via bolag, och fick rätt till tillsvidareanställning. 

– Vi har fått många tillsvidareanställda efter den domen, men vi har ingen riktig makt kring vilka SR anlitar och kan bara påverka med våra synpunkter, säger Ulrika Hyllert, ordförande i journalistklubben på SR. 

Det händer dock fortfarande att SR stoppar enskilda medarbetare från olika tjänster på grund av att de samtidigt har bolag.

– Vi känner till nya fall där detta har hänt. SR gör en bedömning i varje enskilt fall och tittar exempelvis på saker som om anställningen innebär ett problem, om man blandar anställning och uppdrag samtidigt eller annat. I bland ser vi att cheferna tar det säkra före det osäkra för att man inte riktigt vet vad som gäller. Man kanske blir rädd att göra fel som i Linn Ohlsson-fallet och väljer någon annan, säger Ulrika Hyllert. 

Helena Åkerman är förhandlingschef för allmän-TV på SVT. Hon visar Journalisten en paragraf i avtalen med produktionsbolagen, där bolagen ”ska utge skälig ersättning till samtliga medverkande/personal i produktionen av Programmet”. Vad paragrafen har för betydelse i verkligheten är svårt att säga eftersom SVT inte gör några uppföljningar av hur bolagens anställda har det. 

– När vi hör sådana här historier, vilket vi ibland gör, tar vi alltid ett samtal med bolaget. Det vi också gör är att vi tittar på en budget innan och där kan vi se om de olika posterna som exempelvis löner verkar rimliga. Men hur det är i verkligheten sen, det vet vi inte, säger Helena Åkerman.

Det finns ingen anledning för SVT att lägga om rutinerna när du nu hör om personerna i mitt reportage?
– Jag vet inte riktigt hur vi skulle lägga om? Ska vi detaljstyra dem som arbetsgivare? Det är alltid enklare när vi får konkreta fall, då tar vi alltid upp dessa med produktionsbolagen. Men jag tror inte det här är någon huvudregel, vi tror bolagen är seriösa i de flesta fall, säger Helena Åkerman.

Fotnot 1: Denna del i serien publicerades i Journalisten nummer 14/2014, 27 november-17 december.

Fotnot 2: Läs huvudreportaget om Otrygghetens offer här.

Fler avsnitt
Fler videos