De får 100 000 kronor var för att skriva böcker
Bokförlaget Natur & Kultur delar årligen ut flera litterära arbetsstipendier – i år går nio av dem till journalister och kulturskribenter.
Natur & Kulturs arbetsstipendium
Natur & Kulturs litterära arbetsstipendium syftar till att ge författare och översättare möjlighet till fördjupning och arbetsro. Stipendiet går även till översättare för att introducera okända, värdefulla författarskap och språk som annars inte så lätt hittar fram till förlagen.
Stipendiaterna väljs ut av en stipendiekommitté som 2025 består av:
Anna Albrektson, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och styrelseledamot i Natur & Kultur.
Jesper Olsson, professor i litteraturvetenskap, Uppsala universitet.
Lydia Wistisen, forskare i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet med särskilt fokus på barn- och ungdomslitteratur.
Ingemar Fasth, bibliotekarie och konstnärlig ledare Författarscen Bodafors och även tidigare konstnärlig ledare för Litteraturscenen på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm.
Ansökningsperioden är årligen 15 februari – 15 maj.
Tjugo författare får Natur & Kulturs litterära arbetsstipendium 2025 på 100 000 kronor. Antalet stipendier har i år ökats från sexton till tjugo. Nio av dem har medieanknytning:
Sakprosa:
- Ida Andersen skriver en biografi om Flory Gate, mest känd som Elin Wägners parhäst, men en mångsidig person i egen rätt: utbildad konstnär, aktiv i både internationella fredsorganisationer och lokalpolitiken, samt pionjär inom självhushåll och ekologiskt jordbruk där hon omsatte ekofeministiska teorier i praktiken samtidigt som hon var ensamstående mamma.
- Maja Larsson skriver om Europas största bostadssatsning genom tiderna: det svenska miljonprogrammet, som pågick mellan 1965 och 1974. Var femte svensk bor i dag i någon av de 1 005 578 bostäder som byggdes då.
- Emma Leijnse skriver om varför vi väljer bort barn. I en reportagebok berättar hon ihop med Eskil Fagerström om det minskade barnafödandets orsaker och följder – i Sverige, Norden och världen.
- Thomas Olsson ska göra en illustrerad bok om en mindre uppmärksammad visuell kultur under 1920-talet, då Sverige dominerade inom tändsticksindustrin och svenskdesignade tändsticksetiketter exporterades världen över.
- Anders Svensson skildrar en våg av purism och nationalromantik med syfte att rena och rensa det svenska språket. Med språket som redskap skulle bilden av svenskheten förändras och språkliga importer skulle ersättas av pursvenska och nybildade ord.
- Sanna Torén Björling skildrar sin farbrors liv. Han föddes som flicka 1948, och kunde genom en märkvärdig händelsekedja göra en könskorrigering 1972. Det är en berättelse om en människa och om ett samhälle i förändring.
Skönlitteratur:
- Duraid Al-Khamisi skriver en samtidshistoria om kärleken som uppstår mellan grannarna Akke och Lunah, som lär känna varandra efter ett bråk på en loftgång. I bilden finns också Lunahs kille, kokaintorsken Billie, som kärleken måste hållas hemlig för.
- Alexandra Sundqvist skriver en skogssamisk släktkrönika om utbryterskan Elin Larsdotter Heiva och om förlusten av språk och mark, men också om en stor kärlek, smyckesstölder och ett ännu ouppklarat mord.
- Mattias Timander skriver en roman om att försöka skriva om stadsflytten i Kiruna men ställas inför svårigheter då man inte längre kan relatera till platsen – den är en annan.
– Natur & Kultur är en stiftelse som verkar för att många olika röster ska höras i kultur- och samhällsdebatt. Därför har vi i år utökat antalet litterära arbetsstipendier från sexton till tjugo. Vi ser fram emot att de ska ge fler författare och översättare både skrivtid och möjlighet att göra research, säger Per Almgren, vd på Natur & Kultur, i ett pressmeddelande.
Här finns samtliga stipendiater 2025.
