Bu för buggning
Hur långt ska polisen tillåtas gå i jakten på misstänkta brottslingar? Ska till exempel det grundlagsfästa meddelarsskyddet kunna sättas ur spel för att en terrorist ska kunna gripas? Det är frågor som aktualiserats i samband med att den så kallade buggningsutredningen nu lagt sitt förslag om ny lagstiftning på området.
Hur långt ska polisen tillåtas gå i jakten på misstänkta brottslingar? Ska till exempel det grundlagsfästa meddelarsskyddet kunna sättas ur spel för att en terrorist ska kunna gripas? Det är frågor som aktualiserats i samband med att den så kallade buggningsutredningen nu lagt sitt förslag om ny lagstiftning på området.
För att ta ett aktuellt exempel: När DN mottar ett hotbrev från Aktionsgruppen mot fria fjälljakten upa i Norrland, skulle polis och åklagare, med hjälp av den föreslagna lagen, kunna avlyssna tidningens växel för att försöka komma åt sabotörerna. Därmed finns också en uppenbar risk att annan grundlagsskyddad information utan garantier skvätter över på avlyssningsbandet.
”Detta är naturligtvis oacceptabelt och skulle kunna få förödande konsekvenser för journalisters möjligheter att garantera det meddelarskydd som i dag är en av hörnpelarna i yttrandefrihetsgrundlagarna.”
Detta är naturligtvis oacceptabelt och skulle kunna få förödande konsekvenser för journalisters möjligheter att garantera det meddelarskydd som i dag är en av hörnpelarna i yttrandefrihetsgrundlagarna.Samtidigt finns sannolikt – både bland politiker och allmänhet – en stor förståelse för att polisens möjligheter att bekämpa samhällsfarlig brottslighet måste öka. Frågan är bara vad det får kosta?
Att som till exempel justitiekanslern föreslå att inspelade samtal, ”där uppgifter förmedlats på ett sätt som omfattas av grundlagarna omedelbart skall förstöras oavsett om det har bäring på brottsutredningen eller inte”, känns alltför godtroget och osäkert. Kan man verkligen lita på att en ambitiös åklagare så nära målet frivilligt släpper sista pusselbiten? Norrköpings tingsrätt menar att redaktioner och andra medieföretags lokaler helt enkelt ska undantas från lagstiftningen. Den goda tanken är att det grundlagsfästa meddelarskyddet ska förbli ohotat.
Problemet med detta är bara att många journalister också har yrkesmässiga kontakter på fritiden, ska i så fall också alla journalisters bostäder undantas? Och om en yrkesgrupp får detta särskydd, borde det inte också gälla vissa andra, till exempel präster och forskare?
Nej, buggningsutredningens förslag känns ogenomtänkt och borde snarast förpassas till papperskorgen. De maktmedel polisen behöver för att förhindra brottslighet, borde kunna tillskapas utan att grundlagarna urholkas.
