Börsraset sänkte dagspressen

De svenska dagstidningarna gick med 61 miljoner kronor i sammanlagd förlust under 2002. Men ett uselt finansnetto drog ner resultatet ytterligare, till totalt minus 307 miljoner. Det visade Presstödsnämndens rapport om dagspressens ekonomi, som presenterades i dag.

De senaste två åren har dagspressföretagen gjort ett rejält överskott på sina finansiella affärer: 109 miljoner 2001 och hela 211 miljoner 2000. Men under 2002 slog börsraset igenom ordentligt och orsakade ett finansiellt netto på sammanlagt 246 miljoner.

För flera tidningsföretag utgjorde det finansiella raset hela skillnaden mellan vinst och förlust, bland dem Borås Tidning, som visade ett positivt bruttoresultat, men som hade ett finansiellt underskott på hela 46,5 miljoner. Även för Eskilstuna-Kuriren, Falu-Kuriren, Hallandsposten och Norrköpings Tidningar stod de finansiella posterna för hela förlusten.

Totalt minskade tidningsföretagens intäkter något under 2002 jämfört med 2001. Rörelseintäkterna minskade med 175 miljoner och presstödet med fyra miljoner. Kostnaderna ökade med 59 miljoner, vilket gjorde att rörelseresultatet totalt försämrades med 238 miljoner. Men ännu större – 355 miljoner – var alltså försämringen i finansnetto.

Av de största tidningskoncernerna gick Schibsted (+93 miljoner), NWT (+67 mkr) och Herenco (+44 mkr) bäst. Förlustligan toppas av Bonnier (-370 miljoner, exklusive satsningen på Stockholm City), Tidnings AB Stampen (Göteborgs-Posten) -84 mkr och Norrköpings Tidningar (-44 mkr).

Två tidningsföretag noterade ett rekordresultat 2002: dels Aftonbladet, med en nettomarginal på elva procent och ett nettoresultat på 188 mkr, dels Bohusläningen, med en nettomarginal på 14 procent och ett nettoresultat på 17,5 mkr. För hela 18 tidningsföretag innebar 2002 en rekordförlust.

Martin Jönsson