”Bildjournalistiken borde värnas i presstödet”

I en uppmärksammad krönika i Medievärlden med rubriken ”Snart kan Årets bild vara historia” oroar sig PFK-ordförande Mia Karlsvärd över nedmonteringen av bildredaktionerna på tidningar runt om i landet, nu senast på Göteborgs-Posten. Det är PFK som arrangerar Årets bild, som delas ut i morgon lördag.

Har ni diskuterat att lägga ner Årets bild?
– Absolut inte. Aldrig i livet att vi skulle lägga ner Årets bild. Det är ett arv som vi har att förvalta i Pressfotografernas klubb. Däremot kan vi inte ta ett ansvar för kommande års Årets bild om inte våra uppdragsgivare gör det hand i hand med oss, säger Mia Karlsvärd.

Vad menar du med det?
– Man dumpar bilderna och monterar ned den ena fotoavdelningen efter den andra på tidningarna. Det har pågått under lång tid och det senaste exemplet är GP, som historiskt haft en mycket bra bildjournalistik och har haft några av Sveriges bästa fast anställda fotografer. Det är inte så att jag ser som ett självändamål att alla fotografer ska vara fast anställda. Men det bästa är att man har ett antal fast anställda bildjournalister på redaktionerna så att de är med i det redaktionella arbetet. Precis som man anlitar frilansande skrivande journalister kan man anlita frilansande bildjournalister också. Men det är väldigt fantasilöst av mediehusen att man gör precis som grannen. Varför kan man inte tänka nytt?

Annons

På de lokala morgontidningarna är det rätt vanligt att fotografer bara skickas ut på uppdrag och inte är så involverade i processerna. Är inte det här en vettig besparing, att låta reportrarna som är med i processerna, också ta bilderna?
– Då ligger det ju på arbetsgivarna att faktiskt utveckla den personal man har. Man har gjort det lite för enkelt för sig. Jag tycker att man i sådana fall kan ställa högre krav på de fast anställda bildjournalisterna, på samma sätt som man nu ställer högre krav på de skrivande journalisterna i många tidningshus. Jag bildjournalist, anställd på Corren, och numera åker jag själv ut på mina uppdrag. Det funkar. Jag menar inte att det är det bästa receptet, det allra bästa vore naturligtvis om man får åka ut flera personer för att bevaka, men ibland får man gilla läget.

Du jobbar själv på det sättet, varför ska inte reportrar klara av att ta bra bilder?
– Det är klart att det finns reportrar som kommer att klara av det, men alla kan inte det. Det är korttänkt av tidningshusen att bara vilja ha långa stadiga texter från alla uppdrag vi åker ut på. Om vi nu pratar stommar, så tycker jag ju att man mycket väl skulle kunna skicka ut en bildjournalist som bevakar en händelse utifrån bilden. En driven bildjournalist kommer lätt att kunna komma tillbaka från en händelse med en variabel av bra bilder och säkert också kunna skriva en rubrik, ingress och en bildtext. I bästa fall kan en bildjournalist även utvecklas till att skriva bra och långa texter. Men jag tycker att man borde kunna tänka utanför boxen. Man kan leverera nyheter på andra sätt, det behöver inte vara så att texten måste vara det viktigaste elementet, det kan faktiskt vara bilden.

– Bilden är oerhört viktig i medierna, och har blivit viktigare med tiden. Monterar man ner fotoavdelningarna finns en risk att man får en kvalitetsförsämring, säger Mia Karlsvärd.

Tror du att Årets bild kommer att förlora i betydelse på sikt om det fortsätter så här?
– Vi kommer att kämpa med näbbar och klor för att Årets bild ska finnas kvar för alltid. Det är vårt uppdrag att förvalta den. Jag tänker fortfarande positivt. Jag hyser lite grann ett hopp till regeringen och utredningen för presstödet. Jag hoppas att man förstår att man även utifrån presstödet måste värna bildjournalistiken.

Du vill se bildjournalistiken skyddad i presstödet?
– Jag tycker att det är dags för det, för vi ser att mediehusen fattar konstiga beslut som försämrar bildjournalistiken. Det borde vara ett delmoment som politikerna tar under beaktande när man diskuterar presstödet.