Är det dags för strömningsjättarna att ta ansvar för medieetiken?

Den senaste tiden har debatten om den ökande floran av nya medieaktörer som väljer att stå utanför det medieetiska systemet växt.

Det handlar om alternativmedier som får presstöd utan att ansluta sig, vilket gör att man inte kan granskas för sina publiceringar.

Det har också handlat om Aftonbladets uppmärksammade granskning av kändissajten Stoppa Pressarna, som inte heller valt att ansluta sig till systemet.

Annons

I det fallet skriver Martin Schori, ställföreträdande ansvarig utgivare på Aftonbladet, om det han kallar en "gråzon som hotar alla medier och demokratin". 

I en krönika på SVT skriver programchefen Charlotta Friborg nu om den amerikanska strömningsjätten HBO som också valt att stå utanför, trots att de verkar på den svenska marknaden med en dokumentärserie om Knutby-mordet.

”HBO publicerar där det larmsamtal som en allvarligt skottskadad person gör till 112. Den drabbade personen, som befann sig i en extremt utsatt situation, har nu ingen möjlighet att anmäla HBO eller att få prövat om den personliga integriteten kränktes”, skriver Friborg och hänvisar en granskning som SVT gjort i ämnet. 

Även Charlotta Friborg anser att systemet utmanas på ett allvarligt sätt i och med intåget av de här strömningsjättarna. Precis som när det gäller exempelvis krimpoddar, som också i flera fall publicerat utdrag från känsliga vittnesmål utan att kunna granskas.

Till Journalisten säger Charlotta Friborg att de här företagen behöver förstå vikten av medieetik.

– Det är bra att de håller sig inom lagens märken men det finns också ett väl utvecklat system för medieetik i Sverige. Krim är bara en genre där det finns stor risk att brottsoffer exponeras på ett sätt som de anser vara tufft. Då är det också rimligt att man kan få den saken prövad, säger Charlotta Friborg.

I SVTs granskning svarar HBO att det "inte finns några juridiska krav på att ansluta sig till det medieetiska systemet".

Charlotta Friborg menar att det är svagt av HBO att inte tydligare kliva fram och ta diskussionen.

– Då menar jag inte den enskilde dokumentärfilmaren utan företaget. De verkar överhuvud taget inte vilja se sitt ansvar här, säger Charlotta Friborg.

Medieombudsmannen Caspar Opitz ser ungefär liknande på medieutvecklingen.

Medan strömningsjättar som Netflix och HBO tidigare har ägnat sig åt fiktiva tv-serier, så har de nu växlat om och producerar allt oftare journalistik i form av dokumentärer.

– Det är precis sådant här som vårt system är till för att titta på, eventuella publicitetsskador. Det här är en helt ny situation så frågan är väl om vi kommer se de här strömningsjättarna i vårt medieetiska system inom kort? Det är inte omöjligt. Jag välkomnar dem in i vårt system, säger Caspar Opitz.

SVT är kritiska till att HBO inte vill ta diskussionen, hur ska man få till en dialog med de här företagen?

– Vi kan säga välkomna, om ni vill vara med och ta ansvar och visa att ni står för god publicistik så finns vi här. Men vi kan aldrig tvinga in dem. Jag tror på att argumentera så att de förstår att det skapar trovärdighet och visar att de vill vara seriösa aktörer, säger Caspar Opitz.

Bild: Caspar Opitz. Foto: Tor Johnsson.

Hur många nya aktörer som står utanför systemet klarar man, innan systemet tappar trovärdighet i andras ögon?

– Om alla podcasts, alternativmedier och stora tv-bolag nu ska ansluta sig så tror jag på en tuff arbetsbörda för oss. Men då får vi hantera det i så fall. Det viktigaste är medieetiken. Vi får se till att ta hand om det.

Skadar den här utvecklingen systemet?

– Om systemet bygger på frivillighet och det är en massa aktörer som inte vill ansluta sig är det klart att det blir lite som ett A-lag och B-lag, där några vill ta ansvar men andra inte. Det skapas två parallella världar och jag tycker det är olyckligt. Men återigen, vi kan inte tvinga dem. Det skapar också en vinnande situation för de anslutna som tydligt visar att det vill ta ansvar, menar Caspar Opitz.

Journalisten söker HBOs presskontakter.