Andratidningens framtid Samarbeta eller dö

Några kilometer från Sydsvenskans centralredaktion ligger Arbetet Nyheterna, landets hårdast drabbade dagstidning under lågkonjunkturen, om man får tro Arbetets redaktionschef Håkan Hermansson.

—Andratidningarna måste ta helt nya grepp, annars riskerar de att dö sotdöden, säger han.

Håkan Hermansson vet vad det innebär att jobba på en hårt pressad andratidning. Under 1990-talet har antalet anställda inom Arbetetkoncernen skurits ner med mer än 50 procent.

Annons

De senaste tio åren har Arbetets Skåneupplaga fallit med cirka 20 000 ex och Arbetet är idag ungefär hälften så stor som SDS i Skåne.

Förklaringarna är bland annat A-pressens konkurs 1992 och flera nerlagda lokalredaktioner.

—Vi måste mobilisera all vår energi för att inte konkurrenterna ska få oss på knä, framhåller Håkan Hermansson.

Enligt Hermansson gjorde Arbetet i fjol “en heroisk återhämtning”. Upplagan har slutat falla. Resultatet för två år sedan, 38 miljoner kronor minus, har vänts till ett par miljoner plus för 1997. Men det har skett till priset av att bland annat ett 20-tal journalister försvunnit.

— Vi är i dag rejält försvagade men vi klarar att ge konkurrenten en match, bedyrar Håkan Hermansson.

Att slåss på knä, är det framtidsscenariot för landets andratidningar?

— Andratidningarna kan inte längre hanka sig fram på presstöd och besparingar, glöm det. The winner takes all på annonsmarknaden medan konkurrenten får skrapa ihop resterna och det är ju annonserna vi primärt lever av.

Enligt Håkan Hermansson är det absolut nödvändigt för andratidningarna att börja samarbeta i större skala, annars kommer de att tyna bort.

— För att motverka regionala monopol måste småtidningarna jobba ihop om allt från annonser och tryckning till administration och produktion av redaktionellt material.

— Gemensam feature är OK för de flesta. Även lokal nyhetsbevakning, där en redaktion gör jobbet åt flera tidningar, kan vara tänkbart, men det är väl där någonstans det börjar brännas.

Håkan Hermansson betonar att ägarna måste skjuta till mer pengar om de här satsningarna ska bli möjliga att genomföra.

På det stora hela tror han att det dröjer länge innan klockan klämtar för papperstidningen.

— Dagstidningen är ingen döende dinosaurie. På många sätt är papperstidningen överlägsen andra medier och den kommer att klara sig. Men konkurrensen blir hård.

STAFFAN WOLTERS