”Alla säger att det går att få jobb”

Någon spelar fiol under ett lummigt kastanjeträd. I lunchmatsalen har veganalternativet strykande åtgång. Folk sitter i klungor på gräset, söker skugga undan den heta majsolen. Här finns dreads och löst sittande kläder. Folkhögskolekänslan går kort sagt att ta på här i utkanten av den lilla skånska kommunen Skurup.

Inne i tegelbyggnaden märkt ”Journalisthuset” råder inte riktigt samma idyll. Deadlineångesten står som ett moln över flera av studenterna. Ta Henrik Smångs och Teodor Dimblad som sliter med de sista justeringarna i slakten av sju timmars film till fem minuter, i ett ovant redigeringsprogram. Deadline? Om tre timmar.

Då ska allt material till årets journalistkulls slutarbete vara inlämnat. Fem timmar senare ska sajten ”Klimathelvetet” ligga uppe, som utgör de nästan färdigbakade 24 journalisternas slutarbete. Här finns text, bild, ljud och video om klimatförändringarna. Fokus ligger på Skåne i en inte så avlägsen framtid.

– Klimatjournalistiken är ofta lite lat, den pratar hellre om vad du som individ kan göra och mer sällan om hela komplexiteten i frågan, tycker studenten Sofia Ekhem.

Hon är en av två konferencierer vid den stora grej som kompletterar sajten: en krogshow som sätts upp för en kväll i Malmö. Idén kom från lärarna efter en dansk förebild, men klassen har entusiastiskt tagit över och drivit projektet, brainstormat tillsammans kring hur man kan ta journalistik till en scen.

– Jag tycker absolut att det här är ett journalistiskt format. Vi har uppfunnit det. Det går på tvärs med sättet som många konsumerar journalistik på i dag, genom delningar i sociala medier. Det här är förstahandsuppgifter publiken får, säger den and­ra konferenciern Hedvig Wrede.

– Det blir exklusivt när journalisten står på scenen och berättar direkt för publiken: det här har jag gjort. Man blir också mer drabbad av en krönika som blir uppläst av den som skrivit den, med musik i bakgrunden, fyller Sofia Ekhem i.

Krogshowen ska vara ”ösig och showig” med ett husband från grannlinjen på folkhögskolan, blandat med inslag som en liveintervju med en psykolog.

"Vi har en bra utbildning och får duktiga sökande. Det blir en god cirkel", säger läraren Maja Ljung om att Skurup inte har några problem att fylla platserna inför hösten. Foto: Tor Johnsson

Linjeledaren Maja Ljung sitter som en redaktionschef i rummet, kollar av läget, ställer kontrollfrågor och ger någon en sistaminutens textcoachning. Den rollen har hon haft stora delar av året som gått, när studenterna har drivit webbtidning och hårdbevakat Skurups kommun till dess att båda parter tröttnat på varandra.

– Vi gör mycket från vecka ett, ställer höga krav på studenterna direkt, de är här och jobbar 9-16 varje dag. Vi är raka om något inte håller måttet, men finns här för individuell handledning då, säger Maja Ljung.

Hon framhåller också att folkhögskolor till skillnad från universiteten kan lägga upp utbildningen mycket friare. Skurup kan snabbt haka på saker, lägga stor vikt vid pressetik, skrota pappersredigeringen och fokusera på rörlig bild och ljud om branschens vindar blåser så.

– Det tror jag universiteten kan vara avundsjuka på.

Till skillnad från andra folkhögskolor (se sidoartikel) har Skurup inga problem att fylla platserna med kompetenta sökande. Maja Ljung pekar framför allt på skolans grundmurat goda rykte och att man lärt ut journalistik så länge:

– Folk vågar satsa på Skurup trots att branschen känns svajig, menar hon.

Ändå har Skurup haft sin del av jobbiga debatter det gångna året. Både i samband med Metoo då tidigare elever anklagade lärare för sexism, och när en av årets studenter visade sig skriva för en högerextrem sajt. Han hoppade självmant av linjen. Maja Ljung svettas fortfarande lite när hon berättar om händelserna, men säger att allt är utrett och utagerat.

När vi frågar runt bland årets journaliststudenter har många valt Skurup just för dess renommé.

– Jag intervjuade folk som hade gått här. Alla tyckte att de fått någon slags självförtroende av Skurup, säger Hedvig Wrede.

Att det är en ettårig och praktiskt inriktad utbildning lyfts också fram av flera som tidigare pluggat ett gäng år på universitet.

– Jag var osugen att hoppa på ett universitetsprogram igen efter att ha pluggat i flera år. Folkhögskoleformen uppmuntrar en att hitta sin röst, hur man vill vara journalist, menar Sofia Ekhem.

– Just nu skriver några av mina praktikkollegor som går på universitet sina uppsatser, medan vi gör en krogshow! säger Hedvig Wrede.

– Jag var lite trött på universitetsvärlden. Skurup kändes mysigare och var ettårig, säger statsvetaren Henrik Smångs.

Men alla kommer inte – och får inte komma – från statsvetenskapen i Lund , säger Ulf Svenning, som är linjeledaren. När den årliga intagningen görs efter en dag med tester och individuella intervjuer lägger lärarna också vikt vid mixen.

– Detta är deras första journalistiska nätverk. Också därför är det bra om gruppen inte blir för homogen, menar Ulf Svenning.

Eva Sonesson är en av de studenter i årets kull som skolar om sig mitt i livet. Hon hade hunnit jobba 20 år i akutsjukvården innan hon insåg att det var dags att göra slag i saken av den gamla journalistdrömmen om hon inte skulle bli bitter. Året har varit utmanande på flera sätt.

– Jag hade glömt hur det är att inte kunna göra saker på rutin längre.

Att vara en av tre 70-talister i klassen, med några 80-talister och resten 90-talister är också speciellt, menar hon. Teknik- och medievanorna skiljer sig rätt tydligt åt mellan generationerna.

– Det har varit vansinnigt trögt med tekniken ibland. Annat har inte varit så svårt. Man har distans till vissa saker. Och mötet med män­niskor går igen från vården, säger hon.

Eva Sonesson har fått sommarjobb på Ystads Allehanda, där hon också gjorde sin praktik.

– Sedan får vi väl se. Jag är beredd på att frilansa och göra inhopp. Det är också tryggt att kunna ringa in sig som sjuksköterska om det kärvar.

Överlag är de studenter vi pratar med rätt obrydda av läget på arbetsmarknaden. De är inställda på vikariat men också lockade av att prova på olika medieslag. Många har fått sommarjobb, på redaktioner som SVT, TV4, Ekot och Sydsvenskan.

– Det börjar se ljusare ut enligt de indikationer jag har fått, man börjar anställa folk. Jag är hoppfull, säger Henrik Smångs, som ska vikariera på Sydöstran i sommar och som i framtiden har siktet inställt på att bli politisk skribent.

Stina Zinsmeister gjorde sin åttaveckorspraktik på Blankspot och fick göra precis sådan djuplodande journalistik hon vill ägna sig åt:

– Jag ser ändå ljust på branschen. Alla säger att det går. Man kommer säkert att behöva kämpa, men det är det värt, säger hon.

Hon och Sara Wizén har ansvarat för sajten under slutarbetet och bland annat tagit fram den grafiska profilen. Båda har drivit privata bloggar och är allt annat än teknikfientliga:

– Jag har börjat koda på kvällarna, mest för att få koll på hur det funkar och veta vad de som kan det pratar om, säger Stina Zinsmeister.

”Min fördom var att det är viktigt med kontakter och vassa armbågar. Men efter det här året känner jag att man kan ha olika sätt att gripa sig an en hård bransch”, säger Sofia Ekhem (längst till vänster) tillsammans med Lova Nyqvist Sköld, Ludvig Idoffsson, Hedvig Wrede och Eva Sonesson. Foto: Tor Johnsson

Hur går det då för studenterna? Är Skurup en säker väg till journalistjobb? Det vet vi inte, för folkhögskolan följer inte upp vart tidigare studenter tar vägen som till exempel JMG i Göteborg gör. Men läraren Maja Ljung uppskattar att ungefär en tredjedel av tidigare årskullar jobbar på nyhetsmedier. Några går tillbaka till sina tidigare karriärer, medan ytterligare andra använder journalistutbildningen in i andra yrken.

32-årige Ludvig Idoffsson kommer kanske att göra en blandning av allt det. Han sökte till Skurup för att sadla om från jobbet som psykolog, och älskar ljud och radio ”kopiöst”.

– Journalistiken har funnits med sen tidigare. Jag ser möjliga hybridformer med psykologin, säger han.

Men praktiken på en P4-station blev en besvikelse.

– Det var inte så intressant, och det var stressigt. Känslan var: vi måste fylla alla de här timmarna med radio.

Nu har han tackat nej till sommarjobb på praktikplatsen. I stället hoppas han kunna frilansa som journalist och kommunikatör.

– Jag kommer kanske att driva ljudprojekt åt ideella föreningar, men hoppas också kunna sälja in storys till Sveriges Radio.

 

FAKTA:

Skurups folkhögskola grundades 1888. Den hyser också internat med ett 100-tal rum. Dagens journaliststudenter pendlar dock till skolan, merparten bor i Malmö 40 minuters tågresa bort.
Förutom den ettåriga journalistlinjen finns på Skurups folkhögskola en allmän linje samt utbildningar i film, musik och skrivande. Visuellt berättande är en nystartad utbildning som riktar sig till bland annat journalister, som ett svar på att fotograftjänsterna förvinner på redaktionerna.
Journalistlinjen grundades 1967.
Den innehåller åtta veckors praktik.
Kända journalister som gått på Skurup: Cecilia Uddén, Björn af Kleen, Fredrik Gertten, Hannes Råstam, Ira Mallik, Lena K Samuelsson, Ginna Lindberg, Roger Wilson och Patrik Lundberg.