Är god journalistik en fråga för facket?
Kanske är det tvärtom, att de starkaste och mest lönsamma medieföretagen präglas av lagom bra journalistik eller inte-bättre-journalistik-än-vad-som-är-nödvändigt och att de verkligt högklassiga jobben ofta görs för produkter som lever på marginalen och av folk som är motiverade av andra drivkrafter än månadslönen.
Jag hade tänkt skriva något helt annat, men jag fick kongressnumret av Journalisten i min hand och blev för upprörd för att kunna låta bli. Att vara journalist är på många sätt ett otacksamt yrke.
Men Mats Edman skrev en gång att även om det är få som älskar en journalist så är det ingen som älskar en rövslickare och i det perspektivet vinner det här yrket.
Nåväl, vår ordförande Agneta Lindblom Hulthén som när ni läser detta troligen blivit omvald av den minst representativa kongressen i förbundets historia, säger i Journalisten nummer 16 att ideologin är viktigast och att ideologi är att visa sambandet mellan fackligt arbete och förutsättningarna för god journalistik.
Jag säger: Agneta, du har inte ens fel.
bryt
För det första så har jag aldrig sett denna koppling i verkligheten, hur jag än tänker så kan jag inte komma på något enda exempel på hur detta skett i verkligheten. Sedan undrar jag om ett fackförbund över huvud taget ska ägna sig åt frågan om vad som är god journalistik i stället för frågan vad som är en god månadslön.
Det är troligen så att en väl fungerande annonsförsäljning skapar förutsättningarna för en god journalistik men den skapar också förutsättningarna för goda löner och det är inte alls givet att god journalistik bidrar till en god ekonomi. Kanske är det tvärtom, att de starkaste och mest lönsamma medieföretagen präglas av lagom bra journalistik eller inte-bättre-journalistik-än-vad-som-är-nödvändigt och att de verkligt högklassiga jobben ofta görs för produkter som lever på marginalen och av folk som är motiverade av andra drivkrafter än månadslönen.
bryt
Den möjligheten kommer alltid att finnas. Det är inte en facklig fråga. Yrkets ställning borde vara det. Lönerna i mediebranschen borde definitivt vara nummer ett. Vi har i dag mera medier än någonsin, fler dagstidningar, fler TV-kanaler, en rik flora magasin av alla sorter men i denna medieboom spelar fackligt organiserade journalister en allt mer marginell roll.
Och vi har ett fackförbund som inte är ett dugg relevant för de som är det här moderna mediesamhällets statare och daglönare. Hur många av Strix 16 anställda är med i Journalistförbundet? Hur många av Strix 16 000 frilansare och projektanställda är det? Skulle bli förvånad om det är fler än VDn. Men räknat i antalet personer är de ett journalistfack till. Och bland de nominerade till förbundsstyrelsen finns ingen som arbetar med kommersiella vecko- eller månadstidningar, ingen som arbetar med TV på produktionssidan, ingen som arbetar med kommersiell radio, ingen som arbetar med kvällstidningar, gratistidningar eller för den delen kundtidningar. Ingen från Metro, Moore, Rodeo, Sex, Bon, Source eller ens inledningens Mats Edman, vars journalistiska ambitioner ingen kan ifrågasätta. Han gör just kundtidningar i dag.
bryt
En av Journalistens artiklar inför kongressen började ”Journalistkåren förändras. Det måste förbundet också göra”.
Mitt intryck är att det gör förbundet inte alls. Det vågar inte ens vara relevant.
erik.hornfeldt@tre.se