Krönika

Kurdo Baksi Författare, journalist & opinionsbildare
skicka e-post rss

Så blev jag ”terrorälskare” i Turkiet

26 september, 2022

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

Gång på gång visar det sig att jag har helt fel när jag tänker att situationen för press- och yttrandefrihet i Turkiet inte kan bli sämre.

De turkiska medierna ägnar mer tid åt att dölja sanningen än att avslöja sanningen. Hur ska man annars förklara att inga medier rapporterar när en finansminister avgår?

Nyhetsbyrån Reuters avslöjade nyligen detaljerat hur Erdogan-regimen kontrollerar medierna i Turkiet. Den myndighet som styr turkiska medier kallas informationsdirektorat och lyder direkt under president Recep Tayyip Erdogan som samlat all lagstiftande, dömande och verkställande makt i sina händer.

Informationsdirektoratet, som jag hellre kallar censurmyndigheten, har 1 500 medieövervakare, nyhetsproducenter, översättare och juridisk personal i Turkiet och 42 andra länder. Detta organ granskar turkiska och internationella tidningar samt regimkritikers sociala medier såväl i som utanför Turkiet, anmäler regimkritiska artiklar och inlägg till de turkiska rättsinstanserna, producerar rubriker och artikelinnehåll till alla regimtrogna redaktioner via whatsapp- och telefonsamtal.

I utlandet förföljer detta organ redaktioner som har mage att publicera artiklar eller bilder där Erdogan ”förödmjukas.”

Denna enorma myndighet har också koll på mig. Den läser noggrant alla mina inlägg på sociala medier och författar artiklar för turkiska tidningar där jag nästan varje vecka beskrivs som ”terrorist”, ”terrorkramare” och senast ”terrorälskare. Det sista epitetet för mig fick till och med garvade Turkiet-experter att höja ögonbrynen. Jag är den förste som turkiska medier kallar för ”terrorälskare”.

Jag lever tryggt i Sverige och drabbas inte särskilt hårt av den turkiska statens häxjakt på journalister. Men mina kollegor har ett högt pris. Fler av mina journalistkollegor, som arbetat i decennier i etablerade turkiska medier, kan inte förnya sitt presskort som utfärdas, just det – av kommunikationsdirektoratet.

I juni greps 21 kurdiska journalister från Mezopotamya News Agency, kvinnosajten Jin News, produktionsbolaget Pel och Dicle Firat Journalists' Association. 

Det finns inte enda bevis mot dem. De är frihetsberövade i ett preventivt syfte: Erdogan planerar att gå in i syriska Kurdistan igen och vill inte att kurdiska journalister ska rapportera ifrån området. Dessa journalister är frihetsberövade bara för misstanken att de kan rapportera på för Erdogan ofördelaktigt sätt.

I en rapport från Media Freedom Rapid Response framkommer att Turkiet har haft flest kränkningar av pressfriheten med 91 incidenter under det första halvåret 2022.

Den duktige grävreportern Güngör Arslan på den regionala tidningen Kocaeli Ses Gazetesi mördades i januari efter att ha avslöjat en korruptionsskandal.

Kända sångerskor demoniseras i medier, frihetsberövas bara för att de uppfattas som regimkritiska i sina sånger eller i YouTube-klipp. Regimkritiska tidningar nekas statliga annonser.

Även utländska medier drabbas i Turkiet. Radio-tv-rådet (RTÜK) blockerade i somras Deutsche Welles och Voice of Americas sajter eftersom dessa medier vägrat ansöka om licens i Turkiet.

Och med tanke på att Erdogan slåss om sin framtid i president- och parlamentsvalet i juni lär situationen för pressfriheten fram till dess bli ännu sämre.

Kommentarer

Det finns 0 kommentarer på sidan.


Kommentera
Kommentarer på Journalisten är till för yrkesdebatt och är förhandsmodererade. Det innebär att de inte kommer att publiceras direkt. Kommentarer som innehåller hat, hot eller personpåhopp kommer inte att publiceras. Journalistens ansvariga utgivare ansvarar även för kommentarsfältet.

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet




Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies