Lögner och trumpism efter Kalla faktas granskning

I Kalla fakta-programmet Partiernas hemliga pengar som publicerades igår får vi höra dolda inspelningar med toppolitiker som försöker hittar sätt att runda lagen för att ta emot hemliga bidrag. Totalt är det fem partier som tillsammans föreslår olika metoder för att runda lagen om anonyma bidrag som kom till för att förhindra korruption. Redaktionen har jämfört vad politikerna säger öppet när de får frågan om anonyma bidrag med vad de säger i det fördolda när de erbjuds miljonbelopp med kravet på att givarens identitet hålls hemligt.

Ansvarsutkrävandet är en stor och viktig del av den granskande journalistiken och därmed har redaktionen i efterhand sökt de politiker som kommer med dubbla budskap i reportaget för att låta dem bemöta kritiken och stå till svars för sitt agerande. När politikerna får frågan om varför de säger en sak öppet men en annan i det fördolda borde den självklara reaktionen vara att inte ljuga. Var och en av de politiker som ställs till svars för att ha försökt runda lagen borde erkänna att de gjort fel. Det är nämligen hederligt att erkänna fel. Det handlar om etik och moral. Dessvärre väljer flera av de granskade partierna en annan väg, nämligen att komma med lögner och vilseledande svar.

Liberalerna skriver på sin hemsida att dialogen mellan partiet och Kalla faktas givare avslutades med beskedet att Liberalerna inte kan ta emot anonyma bidrag. Det påståendet är direkt felaktigt. Som framgår av programmet Partiernas hemliga pengar, kommer Liberalerna med förslag på hur givaren kan dölja sin identitet. Dessutom blir Kalla faktas givare hänvisad till en konsult som får i uppdrag att ordna så att partiet kan ta emot en halv miljon kronor utan att det går att spåra.

Annons

Även Kristdemokraterna kommer med vilseledande svar efter granskningen. Partisekreteraren Peter Kullgren, som själv varit med och föreslagit hur lagen kan rundas, skriver ett inlägg på Facebook där han hävdar att partiet fattat beslut om att inte ge kontakt- eller bankuppgifter till affärsmannen som hade kontakt med partiet på uppdrag av Kalla fakta. Påståendet är vilseledande. Redaktionen har sparat all kommunikation med Kristdemokraterna och där framgår det tydligt att det är affärsmannen som jobbade på uppdrag av Kalla fakta och inte KD som avbryter kontakten. När Ebba Busch senare ska svara på varför hennes kollegor föreslår olika upplägg för att runda lagen om partiers finansiering vägrar hon att erkänna att partiet gjort något fel.

Även Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU, väljer att presentera alternativ fakta genom att hävda att de avvisat givarens önskemål om att ge ett anonymt bidrag. Förbundssekreteraren Diyar Cicek och presschefen Youbert Aziz hävdar dessutom att de uppfattade att givaren var rädd för konsekvenserna med att så tydligt ta ställning mot högerextremism och att de därför var förstående för att han gärna ville vara anonym. I själva verket talar Kalla faktas givare aldrig om något hot från högerextremister. SSU-topparna bjuder på lunch och kommer flera gånger med förslaget att givaren ska starta en stiftelse för att det ska bli mindre uppenbart var pengarna kommer ifrån.

SSUs förbundssekreterare Diyar Cicek träffade reportageteamet före granskningen och pratade då om journalistikens betydelse. I den intervjun poängterade han att media alltid ska ha insyn in i de politiska partierna.

När politiker som i andra sammanhang lyfter fram journalistikens betydelse för demokratin ljuger och kommer med alternativ fakta så fort de själva blir granskade, förhindrar de aktivt att ett missförhållande stoppas. Det finns dessutom en stor risk att politikerföraktet närs.

Med mindre än en månad till riksdagsvalet får man hoppas att politikerna som granskats i programmet ägnar sig åt lite eftertanke istället för att bete sig trumpistiskt.

Fredrick Malmberg, chef TV4 Nyheterna och ansvarig utgivare
Jonas Alsgren, programchef Kalla fakta
Sara Recabarren, redaktör Kalla fakta