Lanzenberg & Bubenko: : Personalpolitikengör SR svagare
Vi har svårt att förstå vitsen med att säga upp tillsvidareanställda journalister för att kunna anlita samma yrkesgrupp men med sämre anställningsskydd.
Om företagsledningen på Sveriges Radio mildrade sina egna mål för utomståendes medverkan skulle rationaliseringsbehovet vara betydligt mindre.
År 2001 hade SR utgifter för utomståendes medverkan för 180,5 miljoner kronor (exklusive kostnad för musikrättigheter). År 2003 var kostnaden (i fast penningvärde) 193,3 miljoner kronor. Det innebär en ökning med knappt 13 miljoner kronor – en summa som mer än väl motsvarar lönekostnaden för en genomsnittlig nyhetsredaktion i P4 under ett år. Dessa pengar har omfördelats från annan verksamhet i företaget genom rationaliseringar och nerdragningar. Oaktat det faktum att den utomståendes medverkan ökat med sju procent sedan 2001 fortsätter ledningen att räkna upp kravet med två procent varje år. Därmed skärper SR-ledningen medvetet rationaliseringskravet utöver vad som redan följer av att SR inte längre kompenseras för ökade löner och priser.
Ökningen av utomståendes medverkan är också ojämnt fördelad inom företaget. Till exempel har P3 en betydligt högre andel utomståendes medverkan än alla andra SR-kanaler. Där finns också SRs yngsta medarbetare som följdaktligen har ett sämre anställningsskydd än andra anställda. Talande är också siffrorna om man jämför ökningen av utomståendes medverkan i rikskanalernas produktion som görs i Stockholm jämfört med landet i övrigt.
bryt
Mellan åren 2001 och 2003 ökade utomståendes medverkan i rikskanalernas Stockholmsproduktion med nio procent, men med hela 22 procent i de lokala kanalernas riksproduktion. Det har inneburit att ett antal lokala kanaler fått övertalighet av tillsvidareanställd personal som inte längre kunnat sysselsättas inom riksproduktionen (där de ofta arbetat under många år) eftersom de inte kunnat klassas som ”utomståendes medverkan”. De har istället flyttats över till P4-produktionen. Det förklarar varför det i allmänhet är de lokala kanaler som har mycket riksproduktion som också har störst problem med övertalighet.
bryt
Om Sveriges Radio säger upp personal kommer medelåldern i företaget att öka eftersom det blir de yngsta med kortast anställningstid som får gå. Om tre år börjar de stora pensionsavgångarna. Då kommer de yngre att behövas. Men företaget gör i dag ingenting för att säkra återväxten. Istället för att långsiktigt rekrytera unga välutbildade journalister tillämpas en slit- och slängpolitik där yngre journalister erbjuds allt sämre anställningstrygghet. Av de 1 325 personer som år 2003 var anställda som redaktionell personal var 400 inte tillsvidareanställda. Av dessa 400 var 73 procent under 35 år, att jämföra med 19 procent av den tillsvidareanställda redaktionella personalen som var 35 år eller yngre. Om företaget ytterligare utökar sin skara av icke-anställda journalister blir det de yngre som kommer att rekryteras till den gruppen. Vem ska då ersätta pensionärerna?
Journalistklubben har motsatt sig att kravet på utomståendes medverkan ska räknas upp med två procent eftersom det i dagens läge innebär att tillsvidareanställd personal kan komma att sägas upp för att företaget ska få loss pengar för att antingen kunna anställa fler på projekt- eller mångfaldskontrakt eller för att anlita fler produktionsbolag (som normalt inte erbjuder annat än tillfälliga jobb åt journalister).
bryt
Vi har svårt att förstå vitsen med att säga upp tillsvidareanställda journalister för att kunna anlita samma yrkesgrupp men med sämre anställningsskydd. Vitsen för företagsledningen är naturligtvis en fogligare och mer ”lätthanterlig” grupp journalister som man lätt kan göra sig av med när kontrakten går ut. Det är måhända bekvämt för företagsledningen och möjligt att genomföra så länge som arbetslösheten bland journalister är hög och så länge som pensionsavgångarna inte lett till alltför många tomma stolar på redaktionerna – men det är inte en långsiktig politik för ett starkt och konkurrenskraftigt Sveriges Radio.
ordförande, journalistklubben, Sveriges Radio
vice ordförande, journalistklubben, Sveriges Radio
