Gå direkt till textinnehållet

Stort intresse för frågor om yttrandefrihet

Intresset för yttrandefrihet och pressfrihet är stort. Åtminstone om man ska döma av hur publikströmmarna går på Bokmässan.

När de frisläppta svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson talade i GPs monter blev hela den delen av mässan så full att publiken fick dirigeras om till toalettkorridoren,

Varje gång de visade sig, samlades hundratals personer som vill ge dem sitt stöd.

Men det var inte bara Johan Persson och Martin Schibbye som lockade. Under den nordiska diskussionen Vems yttrandefrihet vill vi försvara? blev den stora K1-salen fullsatt.

Idéhistorikern Nils-Erik Forsgård, professor Britt-Marie Drottz Sjöberg, journalisten Johanna Korhonen och Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling modererades av Olav S Melin. Moderatorn sammanfattade diskussionen som en hyllning till yttrandefriheten. I salongen satt bland annat konstnären Lars Vilks.

Britt-Marie Drottz Sjöberg sa angående de islamistiska protesterna mot Muhammedfilmen bland annat:

– Alla får säga vad de vill, men det är också viktigt att andra säger ifrån. Vi är rädda för effekterna av yttrandefriheten, inte yttrandefriheten i sig. Vi vill få igång en argumentaion som inte blir våldsam.

På seminariet Är extremisten också en människa? handlade det också om ytttradnefrihet. Även till det seminariet hade många hittat.

Olle Lönnaeus, reporter på Sydsvenskan och Niklas Orrenius, reporter på Expressen, samtalade med Lena Sundström om hur man ska bevaka extremisten.

– Vi måste orka se alla nyanser. Genom att till exempel se på extremisten genom dess supportrar blir det lättare att förstå, sa Niklas Orrenius.

Han berättade om ett tillfälle då han i Gasa träffat en västerländskt orienterad kvinna, som inte hade slöja. Hon hade jublat när World tradecenter blev attackerat, och ville att hennes söner skulle bli självmordsbombare.

– Hon hade Eddie Murphy som idol, men stödde ändå Usama Bin Laden. Man kan ta sig tid och utrymme att förmänskliga även extremsiter, sa Niklas Orrenius.

Olle Lönnaeus hade samma grundinställning.

– Genom att nämna detaljer kan man göra även extremster mänskliga.

De var båda två måna om att man måste se extremisten som människa, men också beskriva att de är just extremister.

Mycket folk lockade också till exempel diskussionen om hen som hölls av Språktidningen och utfrågningarna av Jan Guillou i Piratförlagets monter.

 

 

Fler videos
Fler avsnitt