Gå direkt till textinnehållet

Fyra av tio mediechefer vill inte redovisa avtalen

För tredje året i rad granskar Journalisten chefslönerna på landets största medieföretag. Öppenheten har ökat, från 39 till 57 procent. Men fortfarande vill många ledande mediechefer inte svara på våra frågor om deras ekonomiska villkor – inte minst inom public service.

För tredje året i rad granskar Journalisten chefslönerna på landets största medieföretag. Öppenheten har ökat, från 39 till 57 procent. Men fortfarande vill många ledande mediechefer inte svara på våra frågor om deras ekonomiska villkor – inte minst inom public service.

I februari 2002 exploderade Percy Barnevik-affären i medierna. Upprördheten kring de dolda pensionsavtalen var stor, inte minst i medierna, där många ledarskribenter och krönikörer krävde att näringslivet skulle tvätta sin byk offentligt och öppet redovisa alla avtal.

Då inledde Journalisten en granskning av villkoren för cheferna i de största svenska medieföretagen: av löner, pensionsvillkor och avgångsvederlag. Granskningen gjordes som ett test av öppenheten, genom att fråga cheferna och företagen direkt om de var beredda att redovisa villkoren.

Annons Annons

bryt

Resultatet var nedslående: flera sade tvärt nej (bland dem Sveriges Televisions programdirektör Leif Jakobsson, TV3, Kanal 5 och Herenco), en del hänvisade bara till årsredovisningarna (bland dem Bonnier, MTG, Helsingborgs Dagblad) och ytterligare en del sade först nej, men ändrade sig sedan efter påtryckningar (Sveriges Radio, Sydsvenskan). Några redovisade dock öppet och fullständigt, som Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten, Expressen, Aftonbladet och TV4. Totalt tillfrågades ett 40-tal mediechefer.

Granskningen blev startskottet på en ordentlig debatt om öppenhet i medieföretagen, där bland annat Bonniers koncernchef Bengt Braun – som själv inte ville svara – ändrade uppfattning när han tillträdde som ordförande för Tidningsutgivarna och i en intervju i Journalisten fastslog att det ”borde vara självklart att redovisa villkoren för VD och chefredaktör”. Efter påtryckningar från SVT-styrelsen tvingades även Leif Jakobsson så småningom redovisa sina villkor.

bryt

I fjol utökades undersökningen väsentligt, till att omfatta 350 chefer/befattningar på 150 medieföretag – bland dem även tidskrifter, organisationspress, medieorganisationer, mediegranskare och medieutbildare.

Förståelsen för behovet av en öppen redovisning var svagt. Endast 39 procent av de tillfrågade redovisade villkoren fullt ut. 27 svarade på enkäten, men ville inte redovisa eller hänvisade till årsredovisningen. 34 procent svarade över huvud taget inte på enkäten, trots påminnelser.

Sedan dess har diskussionen om öppenhet i medieföretagen fortsatt – inte minst i samband med granskningen av Bengt Brauns roll i Skandiahärvan. När Tidningsutgivarnas styrelse diskuterade Brauns sätt att möta medierna slog den fast att han inte varit tillräckligt öppen och att ”öppenheten är en av de viktigaste frågor som föreningen har att arbeta för”.

Den insikten efterlevs dock inte när det gäller chefernas villkor, visar årets upplaga av chefslöneenkäten. En del av de personer som stod bakom TU-styrelsens uttalande, som Nya Wermlands-Tidningens VD Lars Ander och Dalarnas Tidningars VD Pär Fagerström, har över huvud taget inte svarat på enkäten. Andra, som Helsingborgs Dagblads VD Lars Svensson och Östgöta Correspondentens VD Renée Mohlkert, svarar enbart genom att hänvisa till årsredovisningen.

bryt

Totalt gick årets chefslöneenkät ut till 331 personer/befattningar (en del sitter på mer än en stol) i 162 medieföretag. Bland de tillfrågade fanns 175 chefer på dagstidningsföretag, 35 chefer på etermedieföretag, 29 chefer för mediekoncerner/förlag, 26 mediegranskare eller företrädare för medieorganisationer, sju chefer för medieutbildningar och 55 chefredaktörer på tidskrifter och i organisationspress. Fokus i urvalet har legat på storlek: det är i första hand de upplagemässigt största tidningarna och tidskrifterna som valts ut.

De frågor som ställdes gällde månadslön, förmåner, uppsägningsvillkor, avgångsvederlag, eventuella bonusvillkor och pensionsvillkor för VD, styrelseordförande, chefredaktör, programchef, enhetschef och i vissa fall chefer för olika nyhetsredaktio- ner. Frågorna har ställts genom ett skriftligt utskick i slutet av februari och början av mars, med påminnelser under mars månad.

bryt

Resultatet i enkäten är en klar förbättring jämfört med fjolåret. Andelen som redovisar fullt ut har ökat till 57 procent.

Det varierar dock kraftigt från område till område. Bäst på att redovisa är medieutbildare och mediegranskare/medieorganisationer, med 86 respektive 85 procent fullständiga svar. Betydligt mindre benägna att svara är mediekoncerner/förlag, med 41 procent, och tidskrifter/organisationspress, med 47 procent.

Allra mest ovilliga att svara är dock etermedierna: där redovisar endast 34 procent av de tillfrågade sina villkor. Detta gäller såväl public service som de kommersiella etermedieföretagen: av 24 tillfrågade public service-chefer på olika nivåer har endast nio (37,5 procent) gått med på att redovisa sina villkor. Bland dem som inte redovisar är programdirektörerna på Sveriges Radio, chefen för Ekot, de flesta enhets- och genrechefer på SVT samt cheferna för SVT Nyheter och samhälle, Aktuellt och Rapport. Flera av dem har över huvud taget inte svarat på enkäten. Av dem som svarat hänvisar flera till att företagets linje är att endast avkräva VD och ordförande offentlig redovisning.

På dagstidningsområdet har beredskapen att svara ökat från 46 procent till 62 procent. Men fortfarande finns det gott om tidningar där hela ledningen, från ordförande och VD till chefredaktör, inte vill redovisa sina villkor öppet. Till exempel: Hallandsposten, Södermanlands Nyheter, Östgöta Correspondenten, NWT, Jönköpingsposten, Metro, Norrköpings Tidningar, Skånska Dagbladet, Bohusläningen, Norra Västerbotten, Skaraborgs Allehanda och Nya Lidköpings-Tidningen.

bryt

Om man tittar på villkoren för de som svarat framgår det att bonus/tantiem är relativt vanligt inom medieföretagen. Av de dagstidningschefer som svarat har 27 procent av de som svarat något slags rörlig lönedel. Baserat på resultatet – i de flesta fall reglerad så att den kan uppgå till max 20-70 procent av årslönen.

Ännu vanligare är det med någon form av avgångsvederlag, på mellan tolv och 36 månadslöner, vid uppsägning från företagets sida. En av de få tyngre mediechefer som inte har någon sådan uppgörelse är Dagens Nyheters chefredaktör Jan Wifstrand:

– Jag är här för att jobba, inte för att avgå och få betalt för det, säger han.

När det gäller den fasta lönenivån är den ytterst varierande. På dagstidningsområdet tjänar 36 av de 106 chefer som redovisat sina villkor 80 000 kronor i månaden eller mer. 24 av dem tjänar 115 000 kr i månaden eller mer.

Löneutvecklingen har varit gynnsam för flera av cheferna, framför allt för dem som varit inblandade i olika strukturaffärer. Ett exempel är cheferna i Gota Media, som fått rejäla lönelyft. Som VD i Sydostpress tjänade Bennie Ohlsson 92 000 kronor i månaden, men som VD i Gota Media (bildat efter fusionen med Borås Tidning) tjänar han 125 000 – ett lyft på 36 procent. Ännu mer lyfte Jan Öjmertz sin lön: han tjänade 80 000 som tidningschef på Borås Tidning, men som vice VD på Gota Media tjänar han 44 procent mer, eller 115 000.

Andra dagstidningschefer som haft en kraftig löneutveckling är Eskilstuna-Kurirens VD Hans Rinkeborn (+ 20 procent) och Nerikes Allehandas Hans Lartén (+35 procent). På de största dagstidningarna har lönerna dock legat stilla eller ökat med ganska blygsamma nivåer. Där har istället bonusar betalats ut i flera fall.

bryt

De bäst betalda mediecheferna av dem som redovisat är Bonniers koncernchef Bengt Braun, Bonniers styrelseordförande Carl-Johan Bonnier, styrelseordföranden för TV4, Expressen och Stockholm City, Thorbjörn Larsson, Göteborgs-Postens chefredaktör Peter Hjörne, KF Medias VD Börje Fors (även VD för KF), TV4s VD Jan Scherman, Bonnier Newspapers VD Thomas Axén, Göteborgs-Postens VD Tomas Brunegård, Svenska Dagbladets VD Gunnar Strömblad, Schibsteds koncernchef Kjell Aamot och koncerndirektör Birger Magnus, Ica-förlagets VD Patrik Widlund, Sveriges Televisions VD Christina Jutterström, Sveriges Radios VD Peter Örn och TTs VD Raoul Grünthal.

mj@journalisten.se

Hela reportaget med samtliga tabeller och namn kan läsas i pappersutgåvan av Journalisten (12/04) som utkommer i dag.

Fler avsnitt
Fler videos