Vanligare redovisa etnisk bakgrund

Misstänkta brottslingars etniska bakgrund redovisas allt oftare i medierna – och står högt på agendan på redaktionernas diskussioner. Det visar en enkät från Journalisten och Quick response.

Enkäten sammanställdes av Röda korsets ungdomsförbunds mediebevakare Quick Response och skickades ut av Journalisten till svenska dagstidningars chefredaktörer samt till etermediernas nyhetsredaktioner. 45 redaktioner svarade och av svaren framgår att frågan om huruvida man ska redovisa misstänkta brottslingars bakgrund eller etnicitet är något som diskuteras allt mer på redaktionerna.

– Vi för en ständig diskussion i dessa frågor, säger Helena Stålnert, chef för Aktuellt.

2mellis:Få har någon uttalad policy

Endast fem av de tillfrågade uppger att de har en uttalad policy för när utländsk bakgrund eller etnicitet ska publiceras i samband med brott.

– Vi har ingen i dag, men den här enkäten sätter fart på frågan. En policy i form av en exempelsamling om olika situationer ska snarast utarbetas, säger Sven Johansson, chefredaktör för Arbetarbladet.

Samma sak säger Nya Dagens chefredaktör Daniel Grahn:

– Det här är svåra frågor och vi har ett redaktionsmöte inbokat för att samtala om hur Nya Dagen ska förhålla sig till dem.

De flesta förlitar sig på det spelreglerna för press, radio och TV säger om att inte framhäva berörda personers etniska ursprung ”om det saknar betydelse i sammanhanget och är missaktande” – och för en diskussion från fall till fall.

Relevant ibland

I Hälsingetidningars policy framgår att ”uppgifter om etnisk härkomst publiceras om det behövs för att läsaren bättre ska förstå det som har hänt”.

– När vi skriver om brott kan det vara relevant att tala om nationaliteten på de inblandade, om brottet är relaterat till nationaliteten. Men det står också i policyn att man ska ”vara uppmärksam så att man inte obetänksamt anger personers nationalitet”, säger chefredaktören Mats Amvall.

Trollhättans tidning/Elfsborgs Läns Allehanda ändrade sin policy i mitten av 90-talet, från att ha varit restriktiva med att redovisa ursprunget till att göra det allt oftare.

– Bakgrunden är de kända brotten med somaliermisshandel och moskébrand. Vi började att oftare faktiskt skriva sanningen. Effekten blev omedelbar – främlingsfientligheten avtog, säger chefredaktören Torbjörn Håkansson.

Restriktiv policy

Sveriges Radio Sörmland håller dock fast vid en mycket restriktiv policy.

– Praxis är att inte berätta om utländsk bakgrund och den håller vi hårt på. Vi gör det helt enkelt inte, utom i väldigt få undantagsfall, efter diskussion med ansvarig utgivare, säger Per Ivarsson, Radio Sörmland.

Även Dagens Nyheter är noga med att förankra publiceringsbesluten, konstaterar nyhetschefen Gun Fälth:

– Inget får slinka igenom. Vår policy är därför att noga diskutera igenom varje publicering där utländsk bakgrund nämns i samband med brott.

Eskil Jönsson, chefredaktör på

Helsingborgs Dagblad, konstaterar

att ”det i dessa tider är viktigare än

någonsin att behandla människor som individer och inte som grupper, i sådana här sammanhang.”

– Etnisk bakgrund är inte av allmänintresse såvida det inte är av avgörand betydelse för att kunna beskriva det inträffade.

“Etikbibel”

Göteborgs-Posten har i sin ”etikbibel” en mycket grundlig genomgång av frågan, under rubriken ”Om etnisk bakgrund och brott”. Där resoneras utförligt kring svårigheten att definiera vad som är relevant:

”En colombian som åtalas för att ha smugglat in colombianskt knark, det måste anses vara relevant. På samma sätt som en rysk medborgare grips för mord i en intern uppgörelse med koppling till ryska maffian. Om åklagaren i ett åtal begär att den misstänkte ska förpassas ur riket efter avtjänat straff, så blir också nationaliteten av vikt. Om en etnisk grupp är överrepresenterad i en viss typ av brottslighet ska det givetvis kunna berättas. Men – och det är viktigt – omständigheter, bakgrund och andra sociala faktorer får inte glömmas bort. Vi måste alltid utgå från att ingen är brottslig på grund av sitt ursprung och att ingen har sämre moral till följd av sin nationalitet”.

Tydlig delning

På frågan huruvida det finns särskilda brott vid vilka redaktionen vanligen anser att gärningsmännens bakgrund eller etnicitet är relevant att ta upp, är Mediesverige tydligt delat. Knappt hälften svarar ja, en knapp majoritet nej.

Som exempel på brott som kan öka relevansen nämns terroristdåd, så kallade hedersmord och brott av transnationell karaktär, som till exempel smuggling.

– Gränsbrott har också betydelse för samhällsdiskussionen, kring Schengen-effekter, tullbemanning och så vidare, säger Helsingborgs Dagblads chefredaktör Eskil Jönsson.

Torbjörn Håkansson på Trollhättans tidning/Elfsborgs Läns Allehanda har en vidare syn på vilka brott som kan öka relevansen:

– Bråk, dråp, mord och andra brott där de begås av välkända gäng med utländsk bakgrund.

“Till viss del vanligare”

Har det då blivit vanligare att den etniska bakgrunden redovisas? Ja och nej. Av de tillfrågade medieföretagen är det endast åtta av 45 som upplever att de själva ändrat sin bedömning de senaste två åren.

Bland dem som svarar ja finns Göteborgs-Posten:

– Till viss del har det blivit vanligare och då beroende på internationaliseringen, exempelvis att medlemmar i ryska maffian i högre grad begår brott i Sverige. En bakgrund i arabländerna har också blivit relevant att ange vid misstänkta terrordåd, exempelvis vid försök till flygkapning. Dessutom har med största sannolikhet debatten i frågan påverkat utvecklingen, säger GPs chefredaktör Jonathan Falck.

Även NSD anser att de oftare publicerar uppgifter om etnicitet:

– Det har blivit vanligare därför att brottsligheten i vårt spridningsområde har förändrats och för att frågan tagits upp i den politiska debatten, säger NSDs chefredaktör Lennart Håkansson.

Gunilla Andréasson, chefredaktör på Barometern, tror att det blivit ”något vanligare” i hennes tidning.

– Det beror troligen på kritiken för en del år sedan mot medierna, för att de inte vågade tala om hur det låg till med brottslighet bland invandrare.

Men den absoluta merparten av medieföretagen hävdar att de inte ändrat sin bedömning, även om frågorna diskuteras allt flitigare på redaktionsmötena – och påtryckningarna från läsare, lyssnare och tittare ofta blivit mer frekventa.

– En viss förändring i attityd känns i diskussionen inför varje nytt beslut om publicering av bakgrunden. Det är lättare att få acceptans för en sådan publicering i dag, tror jag. Men det innebär inte att vi gör det på vår redaktion, säger Anders Gratte, SVT Smålandsnytt.

Generellt vanligare

Men även om medieföretagen inte själva anser att de ändrat sig är bilden tydlig på frågan om det generellt blivit vanligare att redovisa utländsk bakgrund. Här svarar hela 35 av 45 ja.

Bland dem Per Yng, ny Rapport-chef:

– Inte minst de så kallade hedersmorden har tänjt gränserna och jag tycker mig se att ”polisnotiserna” och rättegångsbevakningarna oftare innehåller uppgift om etnisk bakgrund.

Jens Tisbo, Sveriges Radio Örebro, anser att det är vissa medier som särskilt tydligt stått för trendbrottet:

– Glidningen i skalan står väl framför allt kvällspressen för. Att Internet gjort sitt intåg på mediebanan har väl också gjort sitt till.

Peter Weyde på SR Östergötland håller dock inte med:

– Nej, jag upplever snarare att det bland vissa tongivande mediedebattörer ”upplevs” som att det har blivit så mycket vanligare. Generellt tycker jag inte att medierna fäster mer vikt vid etnicitet än tidigare.

Främlingsfientliga partier kan vinna på publicering

En fråga i enkäten berörde huruvida främlingsfientliga partier och rörelser vinner på att etniskt ursprung oftare redovisas. Här är svarsbilden splittrad. Merparten konstaterar att det är en fråga som är mycket svår att besvara. Men av de, drygt hälften, som valt att svara ja eller nej är det en klar övervikt – två av tre – för ja.

– Det är otvetydigt så att främlingsfientliga grupper tjänar på om etnisk bakgrund rutinmässigt publiceras, säger Per Yng, Rapport.

– Skriver vi får de vatten på sin kvarn, skriver vi inte blir vi beskyllda för att mörka sanningen, säger Ann Lystedt, Bärgslagsbladet.

Gun Fält på Dagens Nyheter menar att det inte bara handlar om vad man skriver – utan om hur man gör det:

– När vi beskriver fakta och företeelser kan vi bidra till en djupare eftertanke. Vi kan också göra klart att vad en liten grupp gjort inte är representativt för en hel folkgrupp.

Per Svensson, chefredaktör på Kvällsposten, tror att de främlingsfientliga rörelserna, på kort sikt, kan gynnas av att misstänktas invandrarbakgrund nämns.

– Om inte annat tyder den frenesi med vilken de utnyttjar sådana fall på det. Men journalistisk verksamhet bygger på grundantagandet att det på sikt alltid gynnar demokratin och klimatet i samhället att medborgarna får tillgång till all information som är relevant för förståelsen av en händelse eller ett skeende.

Han fortsätter:

– Det vore ett nederlag att låta rädsla för Sten Andersson och Sverigedemokraterna indirekt diktera innehållet i en nyhetstidning. På längre sikt är därför fri och öppen och intelligent journalistik alltid det bästa sättet att bekämpa de främlingsfientliga fånerierna.

Martin Jönsson

mj@sjf.se

Fotnot:

Följande redaktioner har svarat på enkäten från Journalisten och Quick Response: Arbetarbladet, Avesta Tidning, Barometern, Bärgslagsbladet/Arboga Tidning, Dagens Nyheter, Dalslänningen, Elfsborgs Läns Allehanda, Fagersta-Posten, Folkbladet Norrköping, Gefle Dagblad, Göteborgs-Posten, Haparandabladet, Helsingborgs Dagblad, Hälsingetidningar (Hudiksvalls Tidningar, Hälsinge-Kuriren, Ljusdals-Posten), Kvällsposten, Motala Tidning, Nerikes Allehanda, Norra Skåne, Norra Västerbotten, Norrköpings Tidningar, NSD, Nya Dagen, Sala Allehanda, SR Gotland, SR Halland, SR Malmö, SR Skaraborg, SR Stockholm, SR Sörmland, SR Uppland, SR Västmanland, SR Örebro, SR Östergötland, SVT Aktuellt, SVT Rapport, SVT Smålandsnytt, SVT Västnytt, SVT Östnytt, Sundsvalls Tidning, Trollhättans Tidning, TV4 Mälardalen, TV4 Skaraborg, TV4 Uppland,TV4 Värmland samt Upsala Nya Tidning.

Enkäten kommenteras även i en artikel på www.quickresponse.nu denna vecka.