Svidande JK-kritik mot åklagare och domare i Borås efter felaktig dom mot visselblåsare
Justitiekanslern riktar hård kritik mot Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Borås och Borås tingsrätt för att de åtalat respektive dömt en person som använde sin meddelarfrihet för att lämna uppgifter till tidningsredaktioner.
2015 skickade en anställd på ett LSS-boende mejl till två tidningsredaktioner, Borås Tidning och Markbladet, och slog larm om missförhållanden vid boendet. I mejlet lämnades uppgifter om två enskilda som bodde på LSS-boendet. Kontakten uppdagades av arbetsgivaren, mannen fick sparken och i oktober 2015 inledde vice chefsåklagaren i Borås en förundersökning om brott mot tystnadsplikt. Ett år senare väcktes åtal mot mannen.
Vid huvudförhandlingen i januari 2017 hävdade den tilltalade att åklagaren och tingsrätten var på väg att bryta mot rättegångsbalken och hävdade rättegångshinder. Han menade att eftersom han agerat inom ramen för sin meddelarfrihet handlade det om ett tryckfrihetsmål, och i Sverige får bara Justitiekanslern besluta om åtal i tryckfrihetsmål. Justitiekanslern hade dock inte vidtalats, än mindre gett sitt godkännande för att väcka åtal.
Åklagaren motsatte sig invändningen, och tingsrätten avslog den åtalades begäran om att åtalet skulle avvisas. Borås tingsrätt dömde honom i oktober 2017 för brott mot tystnadsplikt till dagsböter.
Mannen överklagade till hovrätten för västra Sverige, som i februari förra året undanröjde tingsrättens dom, eftersom det påstådda brottet skulle ha handlagts enligt reglerna om tryckfrihetsmål.
Hovrätten konstaterar i sin dom att ”tingsrätten inte varit behörig att ta upp målet” samt att ”allmän åklagare inte varit behörig att utan tillstånd från Justitiekanslern väcka åtal”.
Justitiekansler Mari Heidenborg har på eget initiativ beslutat att granska ärendet och riktar nu svidande kritik mot enskilda åklagare och domare, samt mot åklagarkammaren i Borås, den statliga Åklagarmyndigheten samt tingsrätten i Borås för att de missat att det förelåg rättegångshinder.
Åklagarmyndigheten har i sitt yttrande till JK framhållit att alla de åklagare som varit inblandade i ärendet borde ha ägnat frågan om vem som var behörig åklagare ”större uppmärksamhet”. JK instämmer i den bedömningen, men betonar att en central del av gärningsbeskrivningen innefattade uppgiften att mannen lämnat uppgifter till tidningsredaktioner. ”Enligt min uppfattning kan sådana krav ställas på åklagare, att redan denna omständighet borde ha föranlett en kontakt med Justitiekanslern i syfte att nå klarhet i behörighetsfrågan”, skriver JK i sitt beslut.
Trots att den tilltalade uppmärksammade åklagare och domare på felen under huvudförhandlingen, ignorerades han av samtliga inblandade åklagare och domare i Borås.
”Jag vill avslutningsvis erinra om vikten av att rättsväsendet lever upp till de krav som yttrandefrihetsgrundlagarna ställer”, skriver JK Mari Heidenborg i beslutet och menar att detta agerande är ”särskilt allvarligt” eftersom det ”urholkar den konstitutionella värn för yttrande- och meddelarfriheten som är avsett att garanteras genom bl a Justitiekanslerns exklusiva åtals- och tillsynsbefogenheter.”
