Sex av tio chefer döljer sina avtal
Mer än 60 procent av Sverige främsta mediemakthavare vägrar redovisa öppet vad de har för löne- och pensionsavtal. Det visar Journalistens granskning av 150 företag och organisationer i mediebranschen.
Mer än 60 procent av Sverige främsta mediemakthavare vägrar redovisa öppet vad de har för löne- och pensionsavtal.
Det visar Journalistens granskning av 150 företag och organisationer i mediebranschen.
För drygt ett år sedan frågade Journalisten cheferna för några av Sveriges största medieföretag vilka avtal de hade för sina direktörer, ordförande och chefredaktörer. Det var i kölvattnet av den intensiva medierapporteringen kring näringslivstopparnas guldkantade avtal som då pågick. Många ledarskribenter och kommentatorer krävde då ökad öppenhet och transparens. Men själva visade sig medieföretagen knappast vara några föredömen.
Många vägrade, närmast reflexmässigt, att svara på Journalistens frågor. Andra svarade först efter påtryckningar, från koncernledning eller styrelse.
Bland dem som inledningsvis vägrade svara var Sveriges Televisions programdirektör Leif Jakobsson, med motiveringen att det var en fråga ”mellan honom och företaget”. Först sedan SVTs styrelseordförande Allan Larsson markerat att villkoren ska vara offentliga – och kulturminister Marita Ulvskog i en intervju i Journalisten konstaterat att det ”inte var rimligt” att inte redovisa villkoren – gick Jakobsson med på att offentliggöra sitt avtal.
bryt
I en intervju i Journalisten kommenterade även Tidningsutgivarnas ordförande Bengt Braun slutenheten som ”inskränkt” och klargjorde att han tyckte att det för VD och chefredaktör var ”självklart med en öppen redovisning”.
För en knapp månad sedan gick Journalisten ut med en ny förfrågan om villkoren för ett stort antal medieföretags styrelseordföranden, VD, chefredaktörer och redaktionschefer eller motsvarande.
Enkäten skickades till 350 personer/befattningar i 150 företag/organisationer (observera att vissa personer har flera befattningar, till exempel som VD eller styrelseordförande för flera företag). Där ingick:
* Sveriges 42 största dagstidningar
* Sveriges 28 största fack- och veckopresstidningar plus 11 andra viktiga fack- och veckopresstidningar
* Sveriges 22 största organisationstidningar
* 15 medieägare/förlag
* Sveriges Radio, Sveriges Television, TV3, TV4 och Kanal 5
* byråerna Direkt, TT, Pressens Bild och Scanpix
* mediegranskare och medieorganisationer
* journalistutbildningar
bryt
Syftet med undersökningen, som Journalisten planerar att göra en gång per år, är dels att testa hur väl medieföretagen lever upp till kravet på öpppenhet och insyn, dels att göra det möjligt att jämföra och diskutera villkoren för chefer på olika nivåer och inom olika företag.
Alla företag som ingår i undersökningen fick först ett brev av Journalistens chefredaktör där undersökningen presenterades och frågorna ställdes en första gång. De företag som inte svarade fick efter ett par veckor en påminnelse per mejl. Efter en tid skickades ytterligare en påminnelse per mejl. Breven skickades till företagen. Påminnelserna sändes individuellt till alla personer som valts ut att ingå i undersökningen.
För 230 personer, på 106 företag/organisationer, inkom svar, helt eller delvis på Journalistens frågor. För 120 personer fick vi inget svar alls, trots påminnelserna.
Fullständiga uppgifter, så som begärts, redovisades dock enbart av 135 personer/befattningar, på 75 företag/organisationer. Sammanlagt alltså: en redovisningsfrekvens på 39 procent.
bryt
Agneta Lindblom Hulthén, ordförande i Journalistförbundet, tycker att resultatet visar att medieföretagen fortfarande har lång väg kvar till att bli föredömen:
– Vi kräver stor öppenhet hos alla andra, så jag tycker både journalister och medieföretag måste föregå med gott exempel.
Hon anser att det kan vara nyttigt för journalister och medieföretag att bli granskade på det här sättet.
– Generellt tycker jag branschen varit alldeles för ömtåad då man granskats, även om det blivit betydligt bättre än tidigare.
Mest ömtåade eller ovana vid granskning verkar fack- och veckotidningarna vara. Av de 39 tidningar som tillfrågats har endast fem valt att lämna ut några uppgifter. De flesta av de 39 fack- och veckotidningarna är medlemmar i arbetsgivarorganisationen MIA. Ordförande där är Lennart Wiklund:
– Frågan om öppenhet tror jag aldrig diskuterats i MIA. Det brukar ju mest handla om den opinionsundersökande pressen. Så MIA har ingen policy, utan varje företag får redovisa vad det tycker är lämpligt. Men frågan är ändå intressant, så jag ska ta upp den till diskussion på nästa styrelsemöte.
bryt
Bland dagstidningarna har öppenheten varit större. Men 14 tidningar, eller en tredjedel, har valt att inte lämna ut några uppgifter. En av dem är Östgöta-Correspondenten, vars VD är Renée Mohlkert:
– Journalisten är inte rätt forum att ta upp den här frågan till diskussion. Det är ju styrelsen som utser VD och chefredaktör. Så det är ju där frågan ska diskuteras.
Av de tidningar som lämnar ut uppgifter är kvällstidningarna ett föredöme när det gäller öppenhet. Med undantag för Aftonbladets administrativa redaktionschef Bengt Olsson lämnades alla uppgifter ut.
– Det är självklart att vi måste vara öppna. En av våra bästa grenar är ju att granska näringslivets belöningssystem. Då måste vi vara öppna själva, säger Aftonbladets informationschef Olof Brundin.
Öppenheten bland landsortstidningarna varierar kraftigt. Alltifrån ett totalt mörker i Ander- och Herenco-koncernerna till stor öppenhet som på Upsala Nya Tidning.
– Det vore hyckleri att mörka tycker jag. Vi kräver ju öppenhet av alla andra. Därför höjer jag på ögonbrynet över att så många av dagstidningarna mörkar, säger Lars Nilsson, chefredaktör på UNT.
Att Tidningsutgivarna, TU, skulle gå ut med ett krav på öppenhet för sina medlemsföretag, ser inte TU-ordföranden Bengt Braun som en rimlig väg:
– Nej, det är inte vår uppgift att gå ut med direktiv. Varje medlemsföretag får avgöra vad de vill lämna ut själva. De kan ju ha helt olika skäl till varför de inte vill lämna ut uppgifter. Det kan vara både av konkurrensskäl eller av integritetsskäl.
bryt
Bland de fem etermedieföretag som fått enkäten är det ingen öppenhet alls från TV3 och Kanal 5, medan Sveriges Television, Sveriges Radio och TV4 redovisar för de högsta cheferna. Men till skillnad från Aftonbladet, GP och Expressen har de dock valt att inte redovisa villkoren på ”redaktionschefsnivå”, det vill säga för exempelvis nyhets- och samhällsredaktionscheferna.
Marika Ehrenkrona, ordförande för SR från den 1 april, tycker att public service-företagen ska vara öppna. Men till en viss gräns.
– Vi är ju trots allt inget statligt verk. Men självklart ska det vara öppenhet när det gäller VDs lön. När det gäller programdirektören är jag mer tveksam. Det är lite upp till var och en, säger Marika Ehrenkrona.
För samtliga svar på löneenkäten: se veckans utgåva av Journalisten.
